25
sep
Seneste opdatering: 6/5-14 kl. 2352
Ingen kommentar - Tryk for at kommentere!

Økonomilektor Lars Jansson , Göteborg, er en kontroversiel figur i Sverige (for sĂ„vidt nogen overhovedet kender ham og hans bok “MĂ„ngfald eller vĂ€lfĂ€rd”). Bogen blev ikke anmeldt i Sverige, og fra centralt hold sendte biblioteksstyrelsen opfordringer ud til bibliotekerne om ikke at anskaffe den.

I de fĂ„ boghandlere der havde den, stod den gemt under afdelingen for Ăžkonomi – og ikke samfundsdebat. Har han ret ? Og hvis indvandringen koster Sverige smĂ„ 300 mia om Ă„ret – sĂ„ koster den Danmark omkring 100 mia. Har han ret ? Ingen har villet diskutere det:

Vad kostar invandringen?

Sverige fÄr anses höra till de stora invandringslÀnderna i den vÀstliga vÀrlden. Sverige konkurrerar med Frankrike om fjÀrde platsen efter Australien, Schweiz och Kanada. Det finns skÀl att studera de ekonomiska konsekvenserna.Flyktinginvandringen har blivit en förtÀckt arbetskraftsinvandring.

Högst tio procent av alla som fĂ„tt stanna har haft asylskĂ€l och Ă€r sĂ„ledes flyktingar. MĂ€nniskosmugglare har varit ledande i att missbruka flyktingkonventionen. DĂ€rför har man i Norge och Finland nĂ€stan upphört att bevilja asyl.Även i Sverige har politikerna haft chansen att göra mĂ€nniskosmugglarna arbetslösa, men de har inte tagit den.Invandrarbefolkningen i arbetsför Ă„lder ökade under 1990-talet med 350 000 personer netto efter utvandring.

Sedan uppgÄngen i konjunkturen 1997/98 har sysselsÀttningen ökat med 270 000 fram till maj 2002. Arbetsmarknaden har tillförts fler arbetskrafter genom invandring Àn det finns nya jobb.Riksdagen har beslutat att vÀlfÀrden ska vara solidariskt finansierad.

Vid berÀkning av invandringens kostnader har denna princip fÄtt styra vad som ska ingÄ i en lÄngsiktig kalkyl. Invandrarna deltar i finansieringen utan att deras skatteinbetalningar Àr öronmÀrkta.Sverige beviljar nÀstan uteslutande permanenta uppehÄllstillstÄnd med omedelbar tillgÄng till den svenska vÀlfÀrden. Ingen karenstid som i mÄnga andra lÀnder.

För att riksdagen ska kunna föra en saklig debatt om prioriteringar mÄste Àven kalkylen över invandringen vara fullstÀndig och inte ges en partiell karaktÀr med utelÀmnande av vissa kostnader, som Àr det vanliga i Sverige och USA. Invandringens kostnader uppgick enligt mina berÀkningar 1999 till 267 miljarder kronor.Kostnaderna fördelas sÄ hÀr:

1. Centrala samhÀllsfunktioner, 32 mia kronor
2. Offentlig konsumtion, 123 mia
3. Transfereringar, 84 mia
4. Inkomstförluster, 28 mia

Underlaget Àr i huvudsak boksluten frÄn kommuner och staten. Centrala samhÀllsfunktioner omfattar kostnader för rikets centrala ledning och nettorÀntan pÄ statsskulden. Exempel pÄ offentlig konsumtion Àr skola, sjukvÄrd och rÀttsvÀsende. Transfereringar till hushÄll Àr t ex a-kassa, sjukpenning och pensioner, men Àven vissa subventioner till statliga och privata organisationer.

Inkomstförlusterna avser bortfall av inkomster i den offentliga sektorn pÄ grund av att mÄnga arbetsföra invandrare ej deltar i produktionen.Kostnaden för invandringen uppgÄr till ungefÀr en fjÀrdedel av vad hela den offentliga sektorn kostar. Den Àr försiktigt berÀknad.

1990 uppgick kostnaden för invandringen till 100 mia. Den starka ökningen under nio Ă„r upp till 267 mdr beror bland annat pĂ„ att vi har en kostsam vĂ€lfĂ€rd, som Ă€ven invandrarna fĂ„r del av.DĂ€rtill kommer ökningen av invandringen, den lĂ„ga sysselsĂ€ttningsgraden (55 procent Ă„r 2000 för utrikes födda, 20-64 Ă„r eller 45 procent om man mĂ€ter frĂ„n 16 Ă„r, SCB/RAMS) samt ökade sociala kostnader (brottslighet, sjukfrĂ„nvaro och förtidspensioner Ă€r mycket högre bland utrikes födda Ă€n hos svenskar, BRÅ och RFV).

DÞdt link 2014: http://www.svd.se/dynamiskt/Brannpunkt/did_2577372.asp 21/8 2002

 


DonĂ©r engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?


Comments are closed.