24
mar
Seneste opdatering: 18/4-10 kl. 0904
Ingen kommentar - Tryk for at kommentere!

24 mars 2003 kl. 22:30,Av: Claes Kastholm Hansen, författare och journalist, Berlingske Tidende

Pysselbo demonstrerar mot kriget i Irak. För krig finns inte i Pysselbo. AlltsÄ kan det inte heller finnas i vÀrlden. PÄ Pysselbo hÄller man alltid med den svagaste. DÀrför hÄller Pysselbo med Saddam. Men Pysselbo Àr ursÀktad. De har nÀmligen blivit uppfostrade obönhörligt hÄrt. Till att bara erkÀnna de mjuka vÀrdena. Man har tagit historien frÄn dem.
Det var under en av de senaste dagarnas hÀftiga demonstrationer pÄ Christiansborg Slotsplads mot den amerikansk-brittiska krigföringen i Irak och Danmarks pÄ det symboliska planet betydelsefulla deltagande i den som det slapp ut.
»Vem hÄller du pÄ« frÄgade TV-reportern en demonstrant, en flicka som vÀl var en 14-15 Är.
»Saddam,« svarade hon.

Pysselbo hade talat. Pysselbo hÄller med Saddam mot »massmördaren Bush« och mot »Fogh, som har blod pÄ hÀnderna«, som nÄgra av den ca 7 000 mÀnniskor stora demonstrationens paroller löd. En annan paroll satte likhetstecken mellan Hitler och Bush.

Denna demonstration var – liksom de övriga som vi har sett sedan Irak-krigets utbrott – i övervĂ€ldigande grad dominerad av skolelever, gymnasieelever och andra mycket unga.

»Varför har Saddam blivit sÄdan,« frÄgade en annan flicka, som dock var klar över att Saddam Hussein ÀndÄ inte Àr en Guds Àngel. Det var i radion, i ett program, dÀr barn frÄgar om kriget, sÄ hon var nog nÄgot yngre Àn demonstranten, som höll med Saddam. I hennes nÀsta mening lÄg fröet till hennes eget svar.
Hon sade: Ȁr det för att han har haft en dĂ„lig barndom?«Pysselbo hade slagit till igen.

Vid en annan av de senaste dagarnas demonstrationer tillfrÄgades tre av de mycket unga demonstranterna varför de deltog i demonstrationen. »För att vi Àr emot krig och för fred,« svarade de. »Kan det aldrig finnas situationer, dÀr det Àr nödvÀndigt att gÄ i krig,« frÄgades de. »Nej,« svarade de som med en mun, »man kan alltid prata tillsammans om det.«
Pysselbo finns överallt. LĂ„t oss ta den unga demonstranten som kom att sĂ€ga att hon höll med Saddam. Det Ă€r troligt att hon skulle ha tagit litet tillbaka om hon hade blivit litet nĂ€rmare pressad. Men det ligger nĂ„got symptomatiskt i hennes spontana svar. Varför hĂ„ller hon med Saddam? För att han – sĂ„ som hela situationen har presenterats – Ă€r den svagaste. PĂ„ ena sidan den mĂ€ktiga amerikanska angreppsmaskinen med dess överlĂ€gsna teknologi och sjĂ€lvsĂ€kra talesmĂ€n. PĂ„ andra sidan det vĂ€rnlösa Irak med den ensamme Saddam. MĂ„nga mot en.

Och i Pysselbo hÄller man alltid med den svagaste. Saddam blir mobbad. DÀrför hÄller hon med honom. LÄt oss ta flickan som i radion frÄgade om Saddam hade haft en dÄlig barndom. I Pysselbo har det inprÀntats i henne att man alltid Àr ett offer. Om man uppför sig felaktigt Àr det för att man Àr ett offer. För sin barndom. För frestelser. För sin egen osÀkerhet. För de andra. För samhÀllet. Stackars onde Saddam. Ja men, vad ska man sÀga om de miljoner mÀnniskor, som har varit offer för stackars onde Saddam? De som har dödats i hans krig, mördats med hans giftgas, avrÀttats av honom sjÀlv eller hans underrÀttelsetjÀnst, har etsats till döds i hans syrabad eller fÄtt hÀnder eller tunga avskurna, för att de skrev eller sade nÄgot som han inte gillade?

Ja, vad ska man sÀga om dem? De existerar inte alls i Pysselbos medvetande. Det ingÄr inte i Pysselbos vÀrldsbild att det kan begÄs sÄdana hemskheter och att det finns sÄdant lidande i vÀrlden. I Pysselbo Àr vÀrlden ren och fin, mÀnniskorna Àr goda, solen skiner och eget rum med TV, dator, mobiltelefon samt minst 2 000 kronor i mÄnaden i fickpengar Àr en mÀnsklig rÀttighet.

LÄt oss ta de tre som med en mun förklarade att de i alla sammanhang var emot krig, för att man alltid ska kunna reda upp det genom att prata. SÄ har det ju alltid varit i Pysselbo. HÀr finns inte det problem som inte kan lösas genom att vi pratar om det. Om tvÄ Àr sura pÄ varandra sÀtter vi oss ned och pratar ut. Om du Àr less pÄ finnen som du har pÄ nÀsan, pratar vi bort den. Om du sörjer och helst vill gÄ för dig sjÀlv, för att din mor har dött av cancer sÄ leder vi andra dig varligt bort till en stol och sÄ sÀtter vi oss alla ner tillsammans och fÄr en god, djupt pratstund sÄ att du kan komma igenom ditt sorgearbete och tillbaka till oss andra i Pysselbo, dÀr solen alltid skiner och det berÀttas vackra sagor om lejonet och lammet, som betar fredligt tillsammans sida vid sida efter det att lejonet har fÄtt sina barndomstrauman bearbetade i en god snack med Àslet. I Pysselbo Àr grymhet nÄgot som fanns förr i vÀrlden och förr i vÀrlden Àr ett obestÀmt töcken som omfattar hela mÀnsklighetens historia fram till den dag nÀr de sjÀlva föddes. Generaliserar jag grovt? Ja. Karikerar jag. Ja, det ocksÄ.

Men frĂ„geformulĂ€rundersökningar bland de nya historiestuderande pĂ„ universiteten visar – som Weekendavisens chefredaktör Anne Knutsen en gĂ„ng noterade i en kommentar – att de inte Ă€r i stĂ„nd att ens tillnĂ€rmelsevis placera medeltiden i det rĂ€tta Ă„rtusendet.

Och hÀr talar vi alltsÄ om mÀnniskor som mÄste förmodas vara intresserade av historia eftersom de har beslutat sig för att studera Àmnet. Hur tÀtt Àr dÄ inte töcknet i huvudet pÄ de som inte Àr intresserade av historia? Anne Knutsen konstaterade, att »vanligt folk kan gÄ igenom skolan, ÄrslÄnga yrkesutbildningar och sedan hela livet utan att nÄgonsin fÄ ens den minsta aning om att romarriket har existerat, eller att Danmark var katolskt i trekvarts Ärtusende. Vad de vet om historien Àr fullkomligt tillfÀlligt, beroende av lÀrarnas kÀpphÀstar och personliga initiativ.«

Och i Pysselbo Àr intressen nÄgot som tillhör privatlivet. Som fritidsintressen. Intresse för sitt utseende. För sitt sjÀlsliv. För en annan mÀnniska. För en viss sysselsÀttning. Andra slags intressen Àr antingen icke-existerande eller illegitima, en form av otrevligt beteende.

HĂ€nsynslöst maktbegĂ€r, det intresset existerar inte i Pysselbo s idylliska vĂ€rld. DĂ€rför uppfattar Pysselbo inte Saddam Hussein som en man, som – om han fick oinskrĂ€nkt makt – skulle kunna hitta pĂ„ att sticka hela Mellanöstern i brand för att realisera sin panarabiska ambition som ledare för den arabiska vĂ€rlden.

Och nÀr Pysselbo betraktar realpolitiska handlingar som en speciellt cynisk form av kriminalitet och uppfyllande av ekonomiska intressen som illegitimt, moralisk otrevligt beteende, uppfattar de kriget mot Saddam som en brutal, egoistisk otillbörlighet. Det rör sig bara om oljan, sÀger de, och det Àr egentligen helt rÀtt, bara inte pÄ det sÀtt som de menar det pÄ. De menar att den elake Bush och hans vÀnner i Texas bara tÀnker pÄ att berika sig ytterligare pÄ de fattiga arabernas bekostnad. Mer nyanserade ekonomiska realiteter ingÄr inte i Pysselbo s vÀrldsbild. Pysselbo lever ju i en överdÄdig rikedom och har alltid gjort det. SÄ naturlig Àr rikedomen för Pysselbo att de inte alls lÀgger mÀrke till den. Rikedomen finns dÀr bara. Som naturlagarna som verkar Àven om man inte kan se dem.

SÄ varifrÄn skulle Pysselbo kunna veta att om en Saddam Hussein sticker Mellanöstern i brand, sÄ bryter vÀrldsekonomin ihop? De fattiga araberna blir Ànnu fattigare och Pysselbos fridsamma lilla vÀrld förvandlas till en djungel dÀr bara den starkastes rÀtt gÀller. Det Àr riktigt att VÀst uppfyller sina egna intressen i Mellanöstern. Det skulle vara en konstig kultur som inte försvarade sig sjÀlv och tillvaratog sina egna intressen. Men VÀsts intressen Àr större Àn VÀst. En vÀrldsekonomi i kaos gagnar bara fÄ. En vÀrldsekonomi i ro gagnar de mÄnga och rymmer i sig möjligheten att gagna Ànnu fler.

Detta borde Pysselbo strÀngt taget veta. Men Pysselbo Àr ursÀktad. De har nÀmligen uppfostrats obönhörligt hÄrt. Till att bara erkÀnna de mjuka vÀrdena. Man har tagit historien frÄn dem och har dÀrmed avskurit dem frÄn mÀnsklighetens vÀldiga erfarenhetsbank, som berÀttar om hat och lidelse, grymhet, storhet och godhet, om alla de motiv och mekanismer som har skapat samhÀllenas mönster. Man har hÄllit fast dem i en tidlös barnavÀrld, dÀr solen alltid skiner och man alltid Àr snÀlla mot varandra. Man har format dem efter prinsessan pÄ Àrtens bild. Ingenting fÄr göra ont. De har fÄtt beröm och blivit skÀrskÄdade. Man har gÄtt in i deras privataste rum. Vad kÀnner du? Vad tÀnker du? Kan vi fÄ din Äsikt? SÀg nÄgot. Du ska inte veta, du ska sÀga. Stor har deras sjÀlvmedvetenhet blivit, och hÀrav kommer den paradox som flera internationella undersökningar har pÄvisat: att danska skolelevers kunskap Àr tÀmligen ringa, i gengÀld Àr deras sjÀlvsÀkerhet stor.

Och nu marscherar Pysselbo mot kriget i Irak. För krig finns inte i Pysselbo. AlltsĂ„ kan det inte heller finnas i vĂ€rlden. Det Ă€r inte nytt att det hĂ„lls demonstrationer mot krig. Åldersgenomsnittet Ă€r nytt. Men det Ă€r ju ocksĂ„ mĂ„nga vuxna som reagerar hĂ„rt mot detta krig. Pysselbo sitter inte bara inne i huvudet pĂ„ en del av dem som rĂ„kar vara skolelever och unga studerande just nu. Pysselbo Ă€r den idylliska förstĂ„elsen av vĂ€rlden som har djupa rötter, men i takt med det vĂ€xande avstĂ„ndet till andra vĂ€rldskriget och vĂ€lfĂ€rdssamhĂ€llets utveckling har brett ut sig i det danska samhĂ€llet och som representerar en infantilisering av medvetandet.

Mot denna godhet, denna djupa mÀnniskovÀnlighet, stÄr sÄ vi cyniker som anser att kriget mot Saddam Àr ett nödvÀndigt krig. Hur ska vi försvara vÄr grymhet? Jag har en gammal vÀn och kollega som en gÄng berÀttade följande upplevelse för mig: Det hade varit val. Min vÀn hade röstat ytterst till vÀnster, mot militÀr osv. Han mötte vÄr gemensamme redaktör, en framstÄende och mycket realistisk, starkt försvars- och USA-vÀnlig man (det var under Kalla Krigets tid). Redaktören frÄgade: NÄ, vad har du röstat pÄ? Han berÀttade det. Redaktören skakade pÄ huvudet och sade: En sÄn som jag Àr till för att beskydda en sÄn en som du.

Kan vi cyniker inte rÀttfÀrdiga oss inför Pysselbo pÄ det sÀttet? Med alla vÄra nedriga egenskaper och analyser Àr vi till för att beskydda er i Pysselbo sÄ att ni kan ta er barnatro pÄ den vÀnliga och goda vÀrlden med in i framtiden.

Av: Claes Kastholm Hansen, författare och journalist


DonĂ©r engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?


Comments are closed.