8
Feb
Seneste opdatering: 14/6-10 kl. 1630
Ingen kommentar - Tryk for at kommentere!

Dette er lidt af en sjældenhed.Normalt er det kun danskere der skriver indefor en snæver, svensk konsensus, som offenliggøres i svenske aviser. (Ex. Carsten Jensen, Hanne Vibeke Holst, Håkon Arvidsson RUC osv.) Haarder har tidligere klaget over ikke at kunne blive optaget i en svensk avis som led i en pågående debat. (som undertegnede, der dog har opgav håbet for år tilbage).Men pludselig en februardag i 2004 dukkede dette op i papirsudgaven af Expressen. En vaks svensk skyndte sig at sakse det:

Välkomna till verkligheten, svenskar

I Malmö har man nu stött på samma problem som i Danmark. En stor del av den vuxna befolkningen står utanför arbetsmarknaden och alltför många barn går miste om utbildning och nödvändiga språkkunskaper. I Danmark arbetar vi hårt för att invandrarungdomar ska ges chansen till fria livsval och utbildning. Det är glädjande att Malmös socialdemokrater nu anammar våra idéer, skriver Danmarks integrationsminister Bertel Haarder.

Malmös socialdemokratiska kommunalråd Ilmar Reepalu har hamnat i samma fälla som sin kollega, Köpenhamns socialdemokratiske borgmästare. Å ena sidan tampas Ilmar Reepalu med en kraftig integrationsproblematik, å andra sidan vill hans partikamrater i regeringen inte hjälpa till.

Kommunalrådet har att förhålla sig till att en växande del av stadens invånare lever i ett “parallellsamhälle” där integrationen i bästa fall står stilla men förmodligen går bakåt; en stor del av de vuxna står utanför arbetsmarknaden, kontakten med det svenska samhället begränsar sig till socialkontoret, barnen har svårt att lära sig det svenska språket och får därför svårt att skaffa sig en utbildning som kan ge ett framtida arbete.

Rektor Lars Birgersson på Rosengårdsskolan i Malmö (med 950 elever, varav fyra (4) är etniska svenskar, varnar regeringen för integrationsproblematiken.

Till Expressen säger han: “på något sätt måste vi ändra flyktingpolitiken. Vi kan inte låta människor komma hit om vi inte kan erbjuda dem ett meningsfullt liv.”

Kommunalrådet ber nu om ett tillfälligt stopp för inflyttning av arbetslösa invandrare och flyktingar till Malmö. Hans förslag är att staten ska frysa den så kallade introduktionsersättningen och bidrag för eget boende (EBO) för invandrare som väljer att bosätta sig i Malmö. Enligt Svenska Dagbladet avvisar integrationsminister Mona Sahlin kraven från sin partikamrat. Hon vill att flyktingar och invandrare ska få bidrag oavsett var de bosätter sig i landet.

Den danska regeringen har just påbörjat ett projekt för att komma till rätta med de integrationsproblem som växer i storstädernas ytterkantsområden. Bland annat överväger vi att införa en gräns på max 50 procents arbetslöshet i varje bostadsområde. Om andelen arbetslösa är 50 procent eller mer kan hyresvärdar och kommuner säga nej till fler arbetslösa när lägenheter hyrs ut.

Mohammed Aslam är talesman för de boende i Mjølnerparken, ett av Köpenhamns “ghetton” som bebos av närmare 90 procent invandrare och flyktingar, varav 80 procent står utanför arbetsmarknaden. Han har liksom Malmös kommunalråd bett om möjlighet att säga nej till ytterligare socialklienter. Han säger i Berlingske Tidende den 18 januari:

“Förra året flyttade 46 familjer frivilligt från Mjølnerparken. Vi kunde alltså ha fått in 46 resursstarka familjer – om vi inte hade varit tvungna att hålla oss till den kommunala bostadskön. Ge oss fyra år utan krav på turordning i den kommunala bostadskön så löser vi problemen.”

Den danska regeringen fäster stor vikt vid att lyssna på de lokala företrädarnas budskap. Det är de som bor i verkligheten och bäst vet vad som ska göras. På samma sätt lyssnar vi på de invandrarungdomar som vill slippa äktenskap arrangerade av deras föräldrar.

Det danska förortsprojektet, som begränsar antalet socialbidragstagare per bostadsområde, ska säkerställa att majoriteten av dessa områdens invånare har en naturligt kontakt med samhället och arbetsmarknaden. Vår nya integrationslagstiftning motiverar kommunerna att snabbt sätta nyanlända invandrare i arbete och danskundervisning. Den s k 24-årsregeln och anknytningskravet betyder dessutom att unga invandrare nu får möjlighet att utbilda sig och själva välja livspartner. Genom utbildning blir de flexibla på arbets- och bostadsmarknaderna. För det är ju ingen hemlighet bland dem som känner till integrationsproblematiken att folk med jobb flyr “ghettona” så fort de kan.

Malmös kommunalråd gör nu samma sak som hans partikamrater i Köpenhamns ytterkantsområden. Om den tidigare danska regeringen lyssnat på sina partikamrater i tid hade mycket sett annorlunda ut i dag. Det är viktigt att integrationsdebatten inte handlar om kvotering, diskriminering och politisk korrekthet – utan fokuserar på invandrares och deras barns möjligheter att bli aktiva samhällsmedborgare.

Bertel Haarder.