29
sep
Seneste opdatering: 29/9-04 kl. 1310
Ingen kommentar - Tryk for at kommentere!

Dens konsekvenser er det man frygter: Hvor ordene ikke findes trÊder hÄndgribelighederne til:

Onsdag 22 september 2004Östgöta Correspondenten

[2004-09-21 09:00]

KRÖNIKAN

Handfallenheten slÄr mot invandrarna

Efter snapsen vid familjĂ€ra tillstĂ€llningar, i fikarummen pĂ„ arbetsplatser och pĂ„ pubar och krogar talas det om Ă€mnet, varje dag, landet runt. Ofta i smĂ„ sĂ€llskap som vĂ„gar tala lite mer rĂ€ttframt. Även de flesta politiker, journalister och andra offentliga makthavare dryftar nog frĂ„gan i slutna sammanhang. Ute i offentligheten Ă€r dĂ€remot klimatet ett helt annat. DĂ€r gĂ€ller i stĂ€llet hyschhyschandets falska kultur och högtravande appeller om hur fint det Ă€r med mĂ„ngkultur. Det Ă€r inte sĂ„ att de flesta egentligen tycker en och samma sak i frĂ„gan men inte vĂ„gar sĂ€ga det öppet. Vi finner nog en myriad Ă„sikter om invandringsproblematiken bland gemene man.

Det som Ă€r problemet Ă€r snarare att debatten om detta – Sveriges ödesfrĂ„ga – Ă€r undantryckt och kvĂ€st i sin linda, och Ă€r det nĂ„got som pĂ„ sikt borgar för att debatten blir skev och hĂ€tsk sĂ„ Ă€r det just denna massmediala och politiska förnekelse. LĂ€gger man locket pĂ„, sĂ„ kommer grytan att koka över med tiden. Det Ă€r kanske aningslös dumsnĂ€llhet eller förvirring som fĂ„tt landets ansvariga makthavare att inte vĂ„ga ta till orda i denna frĂ„ga, eller sĂ„ Ă€r det feghet rentav. Oavsett vilket, kommer nog historiens dom bli hĂ„rd över det svenska etablissemanget om man snart inte vĂ„gar tala ut om den process som sĂ„ radikalt har omdanat vĂ„rt land.

Även om en verklig debatt om detta saknas, sĂ„ fylls vĂ„ra dagstidningar av artiklar som tar upp massinvandringens baksida. Ingen med nĂ„gorlunda öppna ögon kan förneka att nĂ„got hĂ„ller pĂ„ att gĂ„ över styr. Med en rad olustliga fenomen sĂ„som epidemier av vĂ„ldtĂ€kter dĂ€r förövarna oftast har sin hemvist i den södra hemisfĂ€ren och offren oftast Ă€r svenskor; det ökande knivvĂ„ldet; hot, stenkastning och skottlossning mot ambulanser, bussar och tunnelbana; hedersrelaterat vĂ„ld och mödomshinneoperationer; vĂ„ld mot personal pĂ„ myndigheter och sjukhus; unga mĂ€n med invandrarbakgrund som rĂ„nar etniska svenskar pĂ„ telefoner, mp3-spelare, dunjackor och mopeder; nedslagna domare och ökat vĂ„ld i smĂ„divisionerna med vissa etniska fotbollslag; fusk med socialförsĂ€kringssystemen; en vĂ€xande rasism mot svenskar – med tillmĂ€len som svenne och svennehora som en vardagsföreteelse. Listan kan tyvĂ€rr göras vĂ€ldigt lĂ„ng.

HĂ€romveckan var det en turkisk man boende i RosengĂ„rd som skrev en – för svenska förhĂ„llanden nĂ„got vĂ„gad — artikel om detta. Han kom hit pĂ„ 60-talet som arbetskraftsinvandrare och har sedan dess med sorg iakttagit det förfall som Ă€gt rum och den apati som vĂ€xt fram i dess spĂ„r. Hans förslag var ett helstopp för invandring till Sverige, inte bara för Sveriges utan Ă€ven för de invandrares skull som redan befinner sig hĂ€r. Kan kanske insikten om att invandrare sjĂ€lva drabbas hĂ„rt av invandringens problem vara nĂ„got som kunde fĂ„ makthavarnas tunghĂ€fta att hĂ€vas?

Min far, etnisk pashtun, tÄgluffade runt i vÀrlden och kom till Sverige 1962. Inte lÄngt senare hade han jobb pÄ SVT som fotograf. Efter mÄnga andra jobb och som egenföretagare i mer Àn trettio Är, flyttade han till Islamabad i Pakistan. Orsaken till hans Äterflytt var delvis att han ansÄg att Sverige hade försÀmrats och förslummats pÄ grund av massinvandringen. Dessutom hade han, och mÄnga invandrare med honom som kom hit för fyrtio Är sedan, blivit en svartskalle i mÀngden, dÀr alla de hederliga arbetande inte lÀngre kunde sÀrskiljas frÄn bidragsfuskare och smÄfifflare.

Jag vet inte hur vi ska komma till rÀtta med denna aktuella problematik. Kanske skulle ett Äterkallande av oförtjÀnta medborgarskap och en uppmuntran till Ätervandring vara en dellösning? Kanske en borgerlig valseger med skrotande av bidragsmissbruk, en mer oreglerad arbetsmarknad och ett ÄterupprÀttande av stark poliskÄr? En bra början skulle i varje fall vara en bred samhÀllspolitisk debatt utan hymlande och skygglappar. För situationen hÄller pÄ att bli ohÄllbar och tiden Àr knapp.

PIERRE DURRANI

Student i religionshistoria


DonĂ©r engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?


Comments are closed.