Ordene er ikke mine, men min ven RĂ€knenissens. Jeg tror han har oversat hver eneste kronik Haarder har skrevet – og en mĂŠngde andre, herunder Kai SĂžrlander, Gade Jensen, Hedegaard, Bent Jensen, David Gress m. fl.
Datum: 10-07-04 22:19 http://www.jp.dk/meninger/ncartikel:aid=2654718
Offentliggjort 7 oktober 2004 03:00
Krönika: Fler invandrare ska i arbete
Av Bertel Haarder, minister för flyktingar, invandrare och integration samt minister för utvecklingsbistÄnd (V)
Ska vi bryta det sociala arvet för nÀsta generation invandrare mÄste vi
bryta mönstret med familjeanknytningar och fÄ ut bÄda förÀldrarna pÄ
arbetsmarknaden, skriver dagens krönikör. BÄde den danska och den tyska
vÀlfÀrdsstaten Àr beroende av befolkningens deltagande pÄ arbetsmarknaden.
VÀlfÀrdssystem finansieras genom beskattning av arbetsinkomster, och om en stor
grupp nya invĂ„nare – invandrare och efterkommare – arbetar markant mindre Ă€n
andra befolkningsgrupper resulterar det i ett fattigare samhÀlle för alla. Denna
sanning dokumenteras Ànnu en gÄng i den nya rapporten frÄn Rockwool Fondens
Forskningsenhet och det tyska Institute for the Study of Labor (IZA).Rapporten bidrar med analyser av de stora integrationspolitiska
utmaningar som Danmark och Tyskland stÄr inför, och Àr med sin komparativa
ansats ett vÀlkommet bidrag till integrationsdebatten. JÀmförelser med andra
lÀnder Àr en fruktbar kÀlla till ny kunskap som kan sÀtta den danska
integrationsinsatsen i perspektiv och visa oss hur vi kan lÀra oss nÄgot av
andra lÀnder. JÀmförelsen mellan Danmark och Tyskland Àr sÀrskilt intressant
eftersom de tvĂ„ grannlĂ€nderna i stor omfattning delar invandringshistoria – frĂ„n
en omfattande rekrytering av gÀstarbetare pÄ 1960-talet till invandrarstopp 1973
– men Ă€ndĂ„ har uppnĂ„tt olika resultat pĂ„ integrationsomrĂ„det.DĂ€r man i Tyskland har varit bĂ€st pĂ„ att fĂ„ in invandrare pĂ„
arbetsmarknaden har vi i Danmark dessvĂ€rre varit “bĂ€st” pĂ„ att fĂ„ in invandrare
i beroende av bidragsinkomster. JÀmförelsen med Tyskland visar alltsÄ att det Àr
möjligt att skapa en bÀttre integration pÄ arbetsmarknaden i Danmark. Det ska
dock noteras att rapportens intervjuundersökningar för Danmark bara omfattar
Ären 1999 och 2001, och att regeringens utlÀnnings- och integrationspolitik
dÀrför inte kommer till uttryck i analyserna. PÄ det sÀttet kan rapportens
resultat ses som ett vittnesbörd om synder i det förflutna. Jag tvivlar dock
inte ett ögonblick pÄ att mÄnga av rapportens budskap fortfarande Àr aktuella,
och att vi ska fortsÀtta att arbeta för en förbÀttrad integration av utlÀnningar
i Danmark.Rapporten frÄn Rockwool Fonden och IZA belyser bland annat varför
Tyskland har varit bÀttre Àn Danmark pÄ att fÄ invandrare i arbete. Som en av
förklaringarna pekar rapporten pÄ att de ekonomiska incitamenten att komma i
arbete Àr minst i Danmark. För regeringen Àr det avgörande att de offentliga
bidragen har en sÄdan storlek att det alltid kan löna sig att arbeta. DÀrför
införde vi 2002 en intjÀningsprincip. Den innebÀr att endast personer som har
vistats i Danmark i minst sju av de senaste Ätta Ären har rÀtt till fullt
socialbidrag. Alla andra kommer under den sjuÄriga intjÀningsperioden att ha
rÀtt till ett offentligt bidrag som minst motsvarar de studerandes SU.I gengÀld kan de under intjÀningsperioden behÄlla en större del av
sina arbetsinkomster sÄ att det kan löna sig bÀttre att ta deltidsarbete.
HÀrutöver införde regeringen förra Äret ett tak för hur mycket samhÀllet kan
betala ut i hjÀlp till mottagare av socialbidrag, starthjÀlp och
introduktionsbidrag. MÄlet var ocksÄ i detta fall att se till att arbetslösa
alltid har ett ekonomiskt incitament att arbeta.Rapporten dokumenterar vidare att allt för mÄnga arbetslösa
invandrare i realiteten inte stÄr till arbetsmarknadens förfogande. Hela 49
procent av de arbetslösa invandrarna i Danmark – mot 40 procent i Tyskland – var
respektive 2001 och 2002 inte aktivt jobbsökande och beredda att omedelbart ta
ett arbete. SÀrskilt illa stod det till med de arbetslösa invandrare i Danmark
som tog emot socialbidrag. Endast 30 procent av dessa invandrare stod vid
undersökningstidpunkten i realiteten till arbetsmarknadens förfogande. Vi mÄste
krÀva att arbetslösa utlÀnningar och danskar gör en aktiv insats för att fÄ
arbete – Ă€ven om de inte kan fĂ„ drömjobbet. Viljan att arbeta ska förefinnas –
annars ska penningkassan slÄs igen. Regeringen har dÀrför sett till att det har
skett en skÀrpning av reglerna för anstÀllningsbara arbetslösa att stÄ till
arbetsmarknadens förfogande.Dessutom Àr de nya aktiva erbjudandena ett effektivt redskap för att
kontrollera att man stÄr till förfogande. Slutligen har det skapats rÀtt att
etablera en statlig tillsyn över kommunernas bedömningar av vem som stÄr till
förfogande.Rapportens analyser visar att den högre arbetsmarknadsanknytningen bland
invandrare i Tyskland ocksÄ kan bero pÄ att Tyskland har varit bÀttre Àn Danmark
pÄ att attrahera invandrare med högre utbildningsnivÄ. Regeringen vill attrahera
fler kvalificerade invandrare till Danmark. Vi införde dÀrför sommaren 2002
Jobbkort-systemet som gör det lÀtt och snabbt för utlÀnningar att fÄ
uppehÄllstillstÄnd i Danmark om de har kvalifikationer som Àr efterfrÄgade pÄ
den danska arbetsmarknaden.Samtidigt arbetar vi för att stÀrka kvalifikationerna hos de
invandrare som kommer till landet med svaga förutsÀttningar. Som framgÄr av
rapporten Àr sprÄkkunskaper (i danska eller tyska) och yrkesutbildning som
genomgÄtts i Danmark eller Tyskland avgörande för invandrarnas
sysselsÀttningschanser. Alla nykomna utlÀnningar som faller under
integrationslagen ska i dag delta i danskutbildning och regeringen förbereder
med sitt förslag till nĂ€sta Ă„rs budget att snabba upp danskutbildningen – vi
kallar det “turbodanska”. Ju snabbare det danska sprĂ„ket kommer in hos nykomna
utlÀnningar, ju snabbare fÄr de möjlighet att klara sig ute pÄ arbetsmarknaden.Dessutom har regeringen i september inbjudit arbetsmarknadens parter till
en diskussion om hur vi realiserar mÄlsÀttningen om livslÄng uppkvalificering
och utbildning till alla pÄ arbetsmarknaden. I det sammanhanget ska vi bland
annat titta pÄ hur vi genom vuxen- och efterutbildning sÀkrar en bÀttre
integration av invandrare och efterkommare. NÀr det gÀller efterkommarna som Àr
födda i Danmark och de invandrare som kommer till Danmark som barn Àr det
regeringens mÄlsÀttning att de ska fullfölja en utbildning likvÀrdigt med andra
barn och ungdomar i Danmark. Detta Àr dessvÀrre lÄngt ifrÄn fallet i dag.En analys frÄn regeringens TÀnketank om utmaningar för
integrationsinsatsen i Danmark visar att alltför mÄnga unga invandrare och
efterkommare faller bort frÄn sin utbildning. PÄ yrkesutbildningarna Àr
bortfallet Ànda uppe i 60 procent. Detta Àr en orovÀckande statistik.
TĂ€nketankens rapport dokumenterar att de unga invandrare och efterkommare som
har vuxit upp i hem dÀr bÄda förÀldrarna Àr ute pÄ arbetsmarknaden klarar sig
vÀsentligt bÀttre Àn andra ungdomar.De tidigare reglerna om familjeanknytning har dessvÀrre i allt för hög grad
bidragit till att bevara ett mönster dÀr barn t o m i andra och tredje
generationen har vuxit upp i hem dÀr förÀldrarna har dÄliga kunskaper i danska
och bara begrÀnsad anknytning till arbetsmarknaden. Ska vi bryta det sociala
arvet för nÀsta generation mÄste vi bryta mönstret med familjeanknytning och fÄ
ut bÄda förÀldrarna pÄ arbetsmarknaden. En av orsakerna till att mÄnga unga
invandrare och efterkommare klarar sig dÄligt i det danska utbildningssystemet
Ă€r att de – tillsammans med mĂ„nga danska ungdomar – har svĂ„rt att leva upp till
de lÀs- och skrivkrav som stÀlls pÄ utbildningarna. Det Àr dÀrför viktigt att vi
fÄr bort alla överflödiga utbildningskrav.Regeringen har börjat med att lÀtta kraven pÄ kunskaper i engelska pÄ
social- och sjukvÄrdsbitrÀdesutbildningen. Vi har dessutom satt i gÄng med att
kartlÀgga möjligheterna att skapa fler praktiska ingÄngar till olika
utbildningar. Jag hoppas att vi kan införa lÀrlingsliknande praktiska ingÄngar
till lÄngt fler utbildningar, sÄ att de unga fÄr möjlighet att visa vad de duger
till i praktiken innan det avgörs om de kan tas in pÄ en utbildning.Samtidigt har regeringen i sitt förslag till budget för 2005 avsatt
100 miljoner kronor de kommande fyra Ă„ren under rubriken “BĂ€ttre integration”.
Medlen ska bland annat anvÀndas till att stÀrka utbildningsvÀgledningen till
unga invandrare och efterkommare och deras förÀldrar, till att stÀrka
undervisningen i danska som andrasprÄk i folkskolan och pÄ yrkeskolorna och till
att införa ett sÀrskilt bidrag till praktikplatsuppsökande arbete pÄ yrkesskolor
med mÄnga invandrarelever.Av rapporten framgÄr det att tÀt kontakt med danskar respektive tyskar har
ett positivt samband med invandrares sysselsÀttningschanser. Dessutom pekar
rapporten pÄ att invandrares sysselsÀttningschanser kan försÀmras om de bor i
ett omrÄde med hög koncentration av invandrare. Dessa analysresultat om
betydelsen av sociala nÀtverk och av bostadsomrÄdet stÀrker mig i tron pÄ att
ghettobekÀmpande Àr ett av de viktigaste insatsomrÄdena i
integrationspolitiken.Regeringen har just denna vÄr lanserat en strategi mot ghettoisering.
Med strategin som bland annat omfattar en ny modell för anvisningen av bostÀder
i allmÀnnyttan samt lÀxhjÀlp och frivilligt arbete i de mest utsatta
bostadsomrÄdena har de första stegen tagits till att bryta ner de
parallellsamhÀllen som i dag hindrar invandrares integration pÄ arbetsmarknaden.
Brottsförebyggandet Àr en viktig punkt i sig sjÀlv.Rapporten ger belÀgg för att kriminaliteten Àr lÄngt mer utbredd
bland invandrare bÄde i Tyskland och i Danmark Àn den Àr bland resten av
befolkningen. Det kriminella beteendet Àr sÀrskilt utbrett bland unga mÀn frÄn
icke-vÀsterlÀndska lÀnder. Med regeringens strategi mot ghettoisering har vi
inlett en brottsförebyggande satsning som bland annat omfattar hembesökssystem,
mentorsystem samt idrotts- och fritidserbjudanden i de utsatta ghettoomrÄdena.
Insatsen Àr mÄlinriktad mot barn och ungdomar med annan etnisk bakgrund Àn dansk
som bedöms ha en sĂ€rskilt utsatt situation â t ex ungdomar som inte Ă€r i gĂ„ng
med en ungdomsutbildning, Àr socialt belastade, eller som Àr pÄ vÀg ut i eller
har begÄtt brottslighet.Regeringen har under sina första snart tre Är uppnÄtt viktiga
resultat pÄ utlÀnningsomrÄdet. Antalet nykomna utlÀnningar har minskat och det
har givit oss mer lugn och ro till integrationsarbetet. PÄ integrationsomrÄdet
finns det fortfarande en del att göra, inte minst nÀr det gÀller integration pÄ
arbetsmarknaden. FörÀndringar pÄ detta omrÄde kan knappast skapas pÄ annat vis
Àn genom lÄngt segt arbete. Med de initiativ som vi har sjösatt nÀr det gÀller
arbetsmarknaden, utbildningssystemet och integration i de utsatta
bostadsomrÄdena kan vi förbÀttra integrationen av utlÀnningar i Danmark.Om Rockwool Fonden och IZA om 10 eller 20 Är vÀljer att upprepa sina
analyser förvÀntar jag mig dÀrför att de danska integrationsresultaten kommer
att se nÄgot bÀttre ut.
—