25
dec
Seneste opdatering: 25/12-04 kl. 2335
Ingen kommentar - Tryk for at kommentere!

Hvad skal man mene om en svensk historiker der arbejder i Danmark og polemiserer mod en dansk artikel i en svensk avis ? Jo dette: Arvidsson ved at ingen, heller ikke Hedegaard kan fÄ lov at tage til genmÊle imod ham i Sydsvenskan. Dér er han beskyttet af de journalistiske debat-Þkologer.

Ikke desto mindre handler Arvidssons artikel alligevel om ytringsfrihed – nemlig den han selv nyder i Danmark og Sverige, men som hans modstandere i Sverige ikke nyder. (I svenske skriver blĂ„stemplede, sĂŠrligt udvalgte danskere, fĂžrst og fremmest Carsten Jensen, Suzanne Brögger og Hanne Vibeke Holst. SĂ„ ved man hvad man fĂ„r).

I sandhed en nobel demokrat – foruden en uinteressant og politiserende akademiker, eftersom han skĂžjter helt hen over al den forskning som ikke passer i hans multikulturelle optik. At hans gamle fĂŠdreland er ved at gĂ„ op i limningen, er en bagatel der ikke afficerer ham det fjerneste.



http://w1.sydsvenskan.se//Article.jsp?article=10104370&imagelist=17&textlist=18



Kultur

HĂ„kan Arvidsson om Danmark

23 december 2004



Danskarna vÀltrar sig i den egna kulturens förtrÀfflighet.



Henrik Ibsen var sĂ„ förtrĂ€fflig att Ă€ven han rĂ€knas som dansk – men bara av danskarna. HĂ„kan Arvidsson betraktar ett grannland som kröker sig in i sig sjĂ€lv.

För ett par veckor sedan rĂ„kade jag pĂ„ ÖresundstĂ„get lĂ€sa en av dessa gratistidningar som numera belastar vĂ„ra storstĂ€ders avfallshantering. Det som tilldrog sig min uppmĂ€rksamhet i den tunna soppa som serverades just denna dag var en kolumn författad av en dansk journalist vid namn Lars Hedegaard. Kolumnen handlade om Sverige och var ett furiöst angrepp pĂ„ svensk invandrarpolitik och svensk kultur………………………………………………..





denne shaming artikel fra dagen efter det danske valg 2001, fortjener nĂŠsten ogsĂ„ at blive bevaret for eftertiden. En fin lektor vi har dernede pĂ„ RUC. Ville han ikke passe bedre pĂ„ et feministisk universitet i UmeĂ„ ? Et af dem der ogsĂ„ uddanner damfrisĂžrer og automekanikere ………



http://w1.sydsvenskan.se/Article.jsp?article=6904386



Den danska hÀxbrygden

Sydsvenskan



21 november 2001



För den som lĂ€nge följt dansk politik var tisdagens val en deprimerande tillstĂ€llning. Det land i Skandinavien som alltid framstĂ„tt och velat framstĂ„ som toleransens, öppenhetens och liberalismens hemvist, visade plötsligt ett nytt ansikte – ett ansikte prĂ€glat av frĂ€mlingsfientlighet, fördomsfullhet och slutenhet.







 25
dec
Seneste opdatering: 25/12-04 kl. 1514
Ingen kommentar - Tryk for at kommentere!

Göran Rosenberg, som fĂžr har basket danske “islamofober” – refererer en undersĂžgelse – og “glemmer” helt at nĂŠvne Sveriges placering i den. Svenskerne skulle jo nĂždigt tro at de delte fĂžlelser og synspunkter med andre – det kunne jo virke bekrĂŠftende. BeskĂŠmmende men ganske sĂŠdvanlig manipualtion af Sveriges stĂžrste avis:

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=578&a=357603&previousRenderType=2

Problemet med muslimerna, sĂ€ger en stor majoritet av EU:s invĂ„nare i en fĂ€rsk undersökning (“Disapproval of Muslims Tops 70% In Some Countries, Survey Says”, Wall Street Journal, 10/12 -04), Ă€r att de skapar konflikter i vĂ„ra samhĂ€llen som vi annars skulle ha besparats. I Tyskland krĂ€ver ledande politiker att muslimer som inte vill anpassa sig till “den tyska huvudkulturen” (die deutsche Leitkultur) bör lĂ€mna landet. I Holland krĂ€ver ledande politiker mer Ă€n sĂ„ (deportering) samtidigt som den starkt islamfientlige Pim Fortuyn (mördad av en djurrĂ€ttsaktivist i maj 2002), nyligen röstades fram som den störste hollĂ€ndaren genom tiderna (före Rembrandt och van Gogh). I Danmark Ă€r locket sedan lĂ€nge av för “klarsprĂ„k” om den muslimska faran.

——————————————————————————–

Stor modvilje mod muslimer IsĂŠr i Danmark, Holland og Sverige …………….

Helt i top ligger Sverige med 75 procent, efterfulgt af Holland med 72 procent og som nummer tre kommer Danmark, hvor 67 procent oplever en stor modvilje mod muslimer.

http://www.kristeligt-dagblad.dk/danmark/artikel:aid=237680



 21
dec
Seneste opdatering: 21/12-04 kl. 2151
Ingen kommentar - Tryk for at kommentere!

(tip til mine lĂŠsere: i archives ligger ogsĂ„ nogle af de bedste artikler fra JP, WA & Berlingske om Sverige – pĂ„ dansk- Go jul, allesammen)





Julbrev till Àrkebiskopen

Hej KG Hammar, Sveriges Àrkebiskop!

Ja, du har alltsÄ sÀnt en julhÀlsning till regeringen. Jag Àr inte regeringen, men du fÄr i alla fall ett julkort tillbaka av mig.

I din julhĂ€lsning uppmanar du regeringen att ge amnesti till gömda asylsökande som fĂ„tt avslag. Du bedömer att det handlar om 10 000 mĂ€nniskor, dĂ€rav 3 000 barn. Genom att ge amnesti Ă„t alla som gömmer sig vill du “rensa bordet” och ge andrum för en ny politik för asylsökande och flyktingar.

Det ligger ju i den kristna traditionen att vilja vara litet extra god sÄ hÀr vid juletid. Och du som till och med Àr Àrkebiskop kanske kÀnner ett behov av att vara litet extra, extra god. SÄ god att du tycker att alla andra ocksÄ borde vara extra goda och vill tvinga dem att bli det, om de nu inte sjÀlvmant vill det.

SĂ€kert Ă€r du bibelsprĂ€ngd och kĂ€nner vĂ€l till Lukas 10:30 ­ 35, liknelsen om den barmhĂ€rtige samariten.

Lukas 10:30: Jesus svarade och sade:

“En man begav sig frĂ„n Jerusalem ner till Jeriko, men rĂ„kade ut för rövare, som togo ifrĂ„n honom hans klĂ€der och dĂ€rtill slogo honom; dĂ€refter gingo de sin vĂ€g och lĂ€to honom ligga dĂ€r halvdöd.

31: SÄ hÀnde sig, att en prÀst fÀrdades samma vÀg; och nÀr han fick se honom, gick han förbi.

32: Likaledes ock en levit; nÀr denne kom till det stÀllet och fick se honom, gick han förbi.

33. Men en samarit, som fÀrdades samma vÀg, kom ocksÄ dit dÀr han lÄg; och nÀr denne fick se honom, ömkade han sig över honom

34. och gick fram till honom och göt olja och vin i hans sÄr och förband dem. Sedan lyfte han upp honom pÄ sin Äsna och förde honom till ett hÀrbÀrge och skötte honom.

35. Morgonen dĂ€rpĂ„ tog han fram tvĂ„ silverpenningar och gav dem Ă„t vĂ€rden och sade: “Sköt honom, och vad du Ă€n kostar pĂ„ honom skall jag betala dig nĂ€r jag kommer tillbaka.”

Dessa korta rader har givit upphov till en omfattande ideologisk överbyggnad genom kristenhetens tvÄtusenÄriga historia. Lasarett har döpts efter samariten, mÀnniskor arbetar som samariter, och den barmhÀrtige samariten har framstÀllts som en efterföljansvÀrt mönster av mÀnniskokÀrlek och godhet (trots att poÀngen i historien egentligen mest Àr att Jesus vill varna för fördomar mot folkslag, hÀr de föraktade samariterna.)

Jag tror att du KG har lĂ€st dessa rader mĂ„nga gĂ„nger och tagit upp dem i dina predikningar – och att du gĂ€rna personligen vill identifiera dig med den barmhĂ€rtige samariten och att du tycker att samaritens exempel ska vara ledstjĂ€rna för Sveriges asylpolitik.

Och visst, samariten handlade gott. Det tycker jag ocksÄ. Han Àr en bra förebild. Och jag tycker att prÀsten och leviten bar sig Ät som svin. Men nÀr jag lÀser litet noggrannare börjar jag fundera. Hur mycket var tvÄ silverpenningar för denne samarit? En högst överkomlig summa eller en kÀnnbar utgift? I alla fall var hans Ätagande begrÀnsat och överblickbart. Det gÀllde vistelse för gissningsvis högst nÄgra dagar pÄ hÀrbÀrget, och eventuella överstigande kostnader för mer vÄrd. Det gÀllde inte ett Ätagande att ta hand om den slagne mannen för hela livet, och inte hans familj och slÀktingar. Det gÀllde ocksÄ bara precis just denne slagne man. Samariten kunde rida förbi nÀsta slagne man som han hittade pÄ vÀgen, om han fann att det översteg hans förmÄga eller vilja att lÀgga ut tvÄ silverpenningar pÄ denne. Hans Ätagande gÀllde detta enda fall, inte fler och inte för framtiden.

Och sÄ saknar jag en fortsÀttning. Ingenting sÀgs om vad som hÀnde sedan. Kom samariten verkligen nÄgonsin tillbaka och betalade för den vÄrd som hÀrbÀrgesvÀrden kanske fick lÀgga ut för? Eller fick samariten kalla fötter och struntade i sin utfÀstelse, eller fick han kanske andra resvÀgar, eller kanske han till och med dog, sÄ att hÀrbÀrgesvÀrden satt dÀr med ett ansvar som han inte hade bett om?

Eller slutade det sÄ att den slagne mannen tillfrisknade och visade sig vara en oerhört rik man som med stor frikostighet ersatte samariten för hans utlÀgg, sÄ att samariten t o m gick plus pÄ historien? (Det tar inte ifrÄn honom det berömliga i hans ursprungliga insats.)

Vi vet inte.

Men en sak framgÄr klart av historien. Samariten tog det ekonomiska ansvaret för sin hjÀlpinsats sjÀlv. Helt sjÀlv. Han lastade inte över konsekvenserna av sin godhet pÄ andra (om nu inte hÀrbÀrgesvÀrden fick bÀra kostnaden). Och dÀrför tycker jag inte att han kan stÄ som symbol för svensk asylpolitik.

För vad som definitivt INTE stÄr Àr att samariten tog hem den slagne mannen till sin egen folkgrupp, lÀmpade av honom dÀr och sade:

“Tagen hand om den har mannen för hela hans framtida liv, och lĂ„ten honom icke göra sig bekymmer över vad han skall Ă€ta eller dricka, ej heller för sin kropp, vad han skall klĂ€da sig med. LĂ„ten honom leva sĂ„som fĂ„glarna under himmelen; de sĂ„ icke, ej heller skörda de, eller som liljorna pĂ„ marken, de arbeta icke, ej heller spinna de. (Markus 10:28) Nej, given honom mat, bostad, klĂ€der, sjukvĂ„rd, ja, allt vad han behöver, sĂ„ lĂ€nge han lever, om ock I sjĂ€lva icke lĂ€ngre hava detta.. Om han icke kan tala edert sprĂ„k, skaffen fram tolkar och betalen dem.

LĂ„ten honom leva efter hans eget folks sedvĂ€njor och regler, skulle det Ă€n krocka med edra egna sedvĂ€njor och regler. LĂ„ten ock hans hustru, eller hans hustrur, och hans barn, likaledes hans moder och fader, hans bröder och systrar, och hela hans Ă€tt komma till honom, och given I ock dem allt vad de kunna behöva. Given hellre edra egna barn stenar i stĂ€llet för bröd Ă€n att lĂ„ta den slagne mannens barn, moder och fader, bröder och systrar och likaledes hela hans Ă€tt, vara utan föda. SjĂ€lv ska jag nu gĂ„ till synagogan och skryta över min stora godhet som lĂ„ter eder försörja den slagne mannen, hans familj och hans Ă€tt.”

För det Àr just vad den svenska asylpolitiken gÄr ut pÄ. Sverige har vÀstvÀrldens mest generösa asylpolitik. Vi tar emot mÀnniskor och deras anhöriga, vi försörjer den till bÄde kropp och sjÀl, och vi gör det till en grad som nu vÄllar stora bekymmer för oss sjÀlva. Och ÀndÄ finns det mÄnga med en hög position i samhÀllet som vill att svenska folket ska ta pÄ sig Ànnu större bördor, och vill tvinga dem till det.

KG, den protestantiska kyrkan har kanske inte pratat om de sju dödssynderna pÄ samma sÀtt som den katolska kyrkan har gjort. Men att högmod Àr en av dödsynderna kÀnner du som kristen sÀkert till. Högmod kan ocksÄ vara att berusa sig av sin egen godhet utan att bekymra sig om konsekvenserna för andra, att förakta andras insatser och att föreskriva vad andra mÀnniskor ska göra.

Jesus talar om detta i nÄgra verser som du möjligen inte tar upp sÄ ofta i dina predikningar. Jesus talar om dessa som vill göra goda gÀrningar för att bli sedda av mÀnniskorna, och samtidigt binder ihop tunga bördor och lÀgger dem pÄ mÀnniskornas skuldror, men inte sjÀlv vill vara med och bÀra:

Markus 12:38. Och han undervisade dem och sade till dem:

“Tagen eder tillvara för de skriftlĂ€rde, som gĂ€rna gĂ„ omkring i fotsida klĂ€der och gĂ€rna vilja bliva hĂ€lsade pĂ„ torgen

39. och gĂ€rna sitta frĂ€mst i synagogorna och pĂ„ de frĂ€msta platserna vid gĂ€stabuden ­

40. detta under det att de utsuga Ă€nkors hus, medan de för syns skull hĂ„lla lĂ„nga böner. De skola fĂ„ en dess hĂ„rdare dom.”

41. Och han satte sig mitt emot offerkistorna och sÄg, huru folket lade ner penningar i offerkistorna. Och mÄnga rika lade dit mycket.

42. Men en fattig Ànka kom och lade ner tvÄ skÀrvar, det Àr ett öre.

43. DĂ„ kallade han sina lĂ€rjungar till sig och sade till dem: “Sannerligen sĂ€ger jag eder: Denna fattiga Ă€nka lade dit mer Ă€n alla de andra, som lade nĂ„got i offerkistorna.

44. Ty dessa lade alla dit av sitt överflöd, men hon lade dit av sitt armod allt vad hon hade, sĂ„ mycket som fanns i hennes Ă€go.”

Matteus sÀger om samma sak:

23:1 DÀrefter talade Jesus till folket, och till sina lÀrjungar

2 och sade “PĂ„ Moses’ stol hava de skriftlĂ€rde och farisĂ©erna satt sig.

3. DÀrför, allt vad de sÀga eder, det skolen I göra och hÄlla, men efter deras gÀrningar skolen I icke göra; ty de sÀga, men göra icke.

4. De binda ihop tunga bördor och lÀgga dem pÄ mÀnniskornas skuldror; men sjÀlva vilja de icke röra ett finger för att flytta dem.

5. Och alla sina gÀrningar göra de för att bli sedda av mÀnniskorna. De göra sina böneremsor breda och hörntofsarna pÄ sina mantlar stora.

6. De vilja gÀrna hava de frÀmsta platserna vid gÀstabuden och sitta frÀmst i synagogorna.

7. och vilja gĂ€rna bliva hĂ€lsade pĂ„ torgen och av mĂ€nniskorna kallas “rabbi”.

Jesus ser alltsÄ Ànkans skÀrv. Han ser det goda hjÀrta med vilket hon ger den, och han ser vilken uppoffring skÀrven innebÀr för henne.

Men det gör faktiskt inte du, KG. Du ser inte Ànkans skÀrv. Du berömmer aldrig svenska folket för de enorma resurser de avstÄr för att ge invandrarna ett gott liv. Du bara krÀver att de ska ge mer. Professor Bo Södersten har berÀknat att invandringen kostar i storleksordningen 50 miljarder kronor per Är. Det gÀller frÀmst socialförsÀkringssystemet. Till detta kommer de direkta asylmottagandekostnaderna via Migrationsverket, samt för Integrationsverket, 8 miljarder kronor. Plus en massa andra kostnader. LÄt oss sÀga 60 miljarder per Är. Det finns 4 miljoner förvÀrvsarbetande i Sverige. LÄt oss sÀga att den fattiga Ànka som Jesus talar om Àr förvÀrvsarbetande. DÄ blir hennes del av kostnaden 15 000 kronor om Äret (60 000 000 000 kronor delat pÄ 4 miljoner förvÀrvsarbetande).

Dessutom betalar vi 20 miljarder i u-landsbistĂ„nd. Änkans totala stöd till fattiga och behövande frĂ„n andra lĂ€nder blir alltsĂ„ 20 000 kronor per Ă„r. En ganska ordentlig skĂ€rv för en fattig Ă€nka, eller hur? Det skulle kanske Jesus ha tyckt. Men inte du, KG. Du tycker att Ă€nkan ska avstĂ„ Ă€nnu mer. Trots att hon har sagt att hon inte vill.

Jesus berömde den fattiga Ànkan för att hon av egen fri vilja avstod frÄn sin skÀrv. Men du vill tvinga henne att vara godare Àn hon sjÀlv har sagt att hon vill.

PĂ„ Jesu tid hade man inte demokrati. Men det har vi. Och det Ă€r faktiskt sĂ„ att vi i god demokratisk ordning har antagit regler för vilka skĂ€l som ska gĂ€lla för att fĂ„ asyl i vĂ„rt land. Bland andra har den fattiga Ă€nkan varit med om att rösta fram reglerna för vad hon kan orka med i form av uppoffringar. Du vill underkĂ€nna dessa demokratiska beslut, KG. Du Ă€r en av dem som “utsuger Ă€nkornas hus”, som “binder ihop tunga bördor och lĂ€gger dem pĂ„ mĂ€nniskornas skuldror ” ­ t ex de fattiga Ă€nkornas, de ensamstĂ„ende mödrarnas, de sjukas och de arbetslösas skuldror; men “sjĂ€lva inte vill röra ett finger för att flytta dem”.

KG, du vill ge amnesti Ät alla gömda asylsökande som fÄtt avslag. De har alltsÄ fÄtt avslag enligt de demokratiska regler som vi har beslutat om i vÄrt land. Det rör sig om ca 10 000 mÀnniskor som du vill att svenska folket ska ta ansvar för i hela deras livstid. Som du sÀkert vet har vi ocksÄ antagit regler som sÀger att mÀnniskor med uppehÄllstillstÄnd har rÀtt att ta hit nÀra anhöriga. Sverige tar pÄ sig det ekonomiska ansvaret för dem om de inte kan försörja sig sjÀlva. Hur mÄnga anhöriga kan det tÀnkas bli till 10 000 personer som du vill ge amnesti till? Ja, det vet vi ingenting om. Vad du vill Àr alltsÄ att skriva ut en in blanco-check som det svenska folket mÄste betala nu och i framtiden. Det Àr ganska lÄngt frÄn det Ätagande som den barmhÀrtige samariten gjorde, eller hur?

Är du verkligen god, KG?

Jesus ser ju hyckleriet hos de som utÄt vill skylta med sin stora förtrÀfflighet, men i sjÀlva verket inte gör nÄgra kÀnnbara uppoffringar. Jesus talade om de som gÀrna vill sitta frÀmst i synagogorna. Du Àr ju ganska högt placerad i kyrkan, eller hur? Men du behöver ju inte stÄ i gathörnen med stora bönetofsar pÄ din mantel för att demonstrera din stora godhet, KG, för den moderna motsvarigheten massmedia har du ju till ditt förfogande, och det Àr ju betydligt mer effektivt, eller hur, KG?

Som Ă€rkebiskop har du ju en ganska vĂ€l tilltagen lön, eller hur KG? Minns du Jesu’ ord om den rike mannen, kamelen och nĂ„lsögat?

(Markus 10:25 Det Àr lÀttare för en kamel att komma igenom ett nÄlsöga Àn för den som Àr rik att komma in i Guds rike).

SÀkert skÀnker du bort en del av ditt överflöd. Men bÀr du ett dolt förakt de som bidrar med mindre? Ser du hur stor del skÀrven Àr av den fattiga Ànkans disponibla inkomst? Jesus gjorde det.

Som Àrkebiskop har du vÀl ocksÄ en ordentlig tjÀnstebostad, eller hur, KG? Ligger den i ett mÄngkulturellt bostadsomrÄde, dÀr du vÀl egentligen borde bo om du följde Jesu ord om att leva i fattigdom och tjÀna mÀnniskorna?

Dina fem barn Àr vuxna nu, KG. Gick de i en mÄngkulturell skola? Kanske du har lÀst undersökningen nyligen om att svenska elever presterar mycket sÀmre Àn finska elever? En av förklaringarna sÀgs vara att Finland bara har 2 % utlandsfödda elever medan Sverige har 12 %.

Och nu vill du ge en generell amnesti Ät alla asylsökande som fÄtt avslag och gömmer sig. Det skulle ytterligare öka andelen utlandsfödda elever i svenska skolor, och ytterligare försÀmra elevernas kunskaper. Har du barnbarn, KG? Vill du att de ska gÄ i en skola av svensk eller finsk typ? Nej, de kommer knappast att hamna i en mÄngkulturell skola, för dina barn Àr troligen vÀletablerade mÀnniskor som bor lÄngt borta frÄn sÄdana skolor. Det blir de resurssvaga svenskarna och de resurssvaga invandrarna som fÄr ha sina barn i sÄdana skolor. Vilket liv vÀntar dem efter den skolgÄngen? Vad tror du om det, KG?

Ja, det blev ett lÄngt julkort det hÀr. Det kunde ha formulerats mycket kortare, t ex med Frödings ord

“Den gode Ă€r vĂ€l ej sĂ„ godsom sjĂ€lv han tror i sitt övermod”

God Jul, KG

önskar

RÀknenissen,humanist som ocksÄ vill vara human mot det svenska folket



 21
dec
Seneste opdatering: 21/12-04 kl. 1403
Ingen kommentar - Tryk for at kommentere!

Kolliderer frontalt med svenske politikeres udlĂŠgning af hvorfor der ikke er et “frĂ€mligsfientligt” parti af nogen stĂžrrelse i landet. Et tysk analysinstitut har spurgt dem, og de har svaret. Det har ingen svensk politiker gjort – de har hyklet, lĂžjet , overkĂžrt menigmand og sat landet pĂ„ hasarderet udsalg. (UndersĂžgelsen fĂ„r nĂŠppe nogen stĂžrre presse i Sverige)

IsÊr i Danmark, Holland og Sverige er modviljen mod muslimer stor, viser en europÊisk meningsmÄling

Af Morten Rasmussen

Det er ikke populĂŠrt at vĂŠre muslim i Europa, og i sĂŠrdeleshed ikke i Danmark.

IfĂžlge en ny rundspĂžrge, foretaget af det tyske analyseinstitut GfK i 21 europĂŠiske, siger 44 procent af de mere end 21.000 adspurgte europĂŠere, at de oplever en stor modvilje mod muslimer.

Helt i top ligger Sverige med 75 procent, efterfulgt af Holland med 72 procent og som nummer tre kommer Danmark, hvor 67 procent oplever en stor modvilje mod muslimer.

http://www.kristeligt-dagblad.dk/danmark/artikel:aid=237680

En “medelsvensson” forsĂžger at finde logikken i Abu Labans sproglige undvigemanĂžvrer:



Men hur förklarar Abu Laban att man i Sverige, trots att man har Europas muslimvÀnligaste media och politiker, har större motvilja ? Sen kanske det inte Àr som ha pÄstÄr, att man vet för lite om Islam, utan tvÀrtom att man vet för mycket om Islam, och det gör att man blir fientligt instÀlld.SÄ Àr det i mitt fall. Jag anser mig veta alldeles för mycket om Islam vilket gör mig mörkrÀdd över att man slÀppt in sÄ mÄnga mÀnniskor med en avgrundslik Äsikt om hur ett samhÀlle skall byggas, och dessutom uppmuntrar dess spridning.



 21
dec
Seneste opdatering: 21/12-04 kl. 1053
Ingen kommentar - Tryk for at kommentere!

formanden for SSU – den unge iraner Shekarabi, nĂ„ hva, han har gĂ„et i en god skole:

http://www2.unt.se/avd/1,1786,MC=1-AV_ID=369168,00.html

Fondpengar gick till SSU-bas Av:Staffan Wolters



Med hjÀlp av riggade bidragsansökningar har pengar frÄn SSU slussats till ett hemligt konto som anvÀnts av Ardalan Shekarabi, ordförande i SSU, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund. Kvitton visar att Shekarabi betalat taxiresor, krogbesök och gjort kontantuttag med ett Visakort som varit kopplat till ett konto dÀr SSU-pengarna hamnat.



 21
dec
Seneste opdatering: 21/12-04 kl. 0221
Ingen kommentar - Tryk for at kommentere!

Det er med beklagelse at jeg mĂ„ sige : Mohammed fra Sundsvall har ganske ret – hvilken fremtid det bliver, forlyder der dog ikke noget om.

(lĂŠserbev i Aftonbladet)



I dag Àr nÀrmare 20% av den svenska befolkningen personer med utlÀndsk bakgrund.Detta har ofta medfört att Àven andra högtider( oftast muslimska) Àn de svenska kommit att bli betydelsefulla.Julen och andra kristna helger har snart spelat ut sin roll. Fram t.o.m. Är 2020 berÀknar SCB att utrikes födda personer med utrikes födda förÀldrar kommer att stÄ för för 90% av den svenska befolkningstillvÀxten. Det Àr vi invandrare som skall föra Sverige in i framtiden!

Ahamadi Mohammed Qusem