I Malmø har de en offentlig anklager, som går for at være “åklagarväsendets svar på de mediekåta kändisadvokaterna.” Som det fremgår af posteringen her nedenunder “Racistiske breve strømmer ind”, synes han at nære bekymringer og ambitioner der går ud over det juridiske. En med rette forarget Malmøbo har skrevet til ham.Et brev som burde stå som åbent brev i Sydsvenskan. Men da presseforholdene nu er som de er, må det så står her på bloggen:
>>I dagens Sydsvenskan kan man läsa följande citat av dig angående den nedlagda förundersökningen mot polisbefälet Bengt Lindström.
Alhem är inte förvånad över den mängd rasistiska brev som nu når Stadshuset.- Nej, inte ett dugg. Sådana här främlingsfientliga utspel får lätt gehör. Och det visar på vikten av att inte låta sådana här åsikter få grogrund, säger överåklagaren. Alhem vet inte än om han ska se över även dessa rasistiska brev. Men att lufta rasistiska åsikter till höger och vänster är absolut inte ofarligt, säger han.
Det är ganska uppseendeväckande saker du säger. Du verkar tycka att det ligger i din uppgift som överåklagare att stävja att vissa åsikter får fotfäste i samhället, och att du tänker utnyttja ditt ämbete för det ändamålet. Är det korrekt uppfattat?
I min enfald trodde jag att det var en åklagares uppgift att driva rättssaker mot brottslingar, oavsett politisk hänsyn. Om du inte anser det så kan jag bara konstatera att du är i gott sällskap. Dock kan jag inte erinra mig något exempel från ett anständigt demokratiskt samhälle.
Artikeln fortsätter:
– Om man skickar brev till en myndighetsperson är denna skyldig att diarieföra posten. Även de som går till den privata bostaden. Breven blir då allmänt tillgängliga, förklarar Alhem.
Brottsrubriceringen kan då bli hets mot folkgrupp, även om avsändarens tanke var att bara kommunalrådet själv skulle läsa brevet.
Det är fullständigt uppenbart att du ämnar tänja en lag till sin spets för ditt eget politiska syftes skull, och till gagn för politiker som uppenbarligen inte tål kritik över hur de fördelar skattebetalarnas resurser. En lag som en gång i tiden åtminstone hade ett någorlunda befogat syfte, degraderas med din hjälp till en genuin gummiparagraf för åsiktsförföljelse.
Förklara gärna för mig hur ett privat mail till en politiker kan betraktas som “hets” mot någon, utom möjligtvis mot politikern ifråga. Men nu var det ju inte angreppet mot Reepalu som var på tapeten, och dessutom kan man tycka att han som folkvald politiker borde kunna stå ut med det.
Brevet innehåller visserligen några ganska nedsättande ord om vissa folkgrupper, men det var inte avsett att tryckas och spridas till en bredare folkmassa. Det var avsett som ett argt brev till ett kommunalråd! Dina tankekedjor om att sådana skrifter diarieförs och är offentlig handling, är inte bara bisarra. De är löjliga. Inser du det?
Att HMF numera är en lag som är bisarr på många sätt, hör inte hit. Inte ens med dagens lagtext och lagstiftarens andemening kan det ha varit tanken att använda den mot medborgare som skickar arga mail till sina politiker. Sådant hör inte hemma i ett samhälle som kallar sig demokratiskt.
I slutet av artikeln kommer du med ett fullständigt urkorkat uttalande angående anonyma e-postare.
– De som inte ens står för vem de är, dem kanske man gör bäst i att tysta ner helt.
Du har ägnat en hel artikel åt att filosofera över hur man ska kunna sätta dit folk med obekväma åsikter och ge dem böter eller fängelsestraff. Därefter uttrycker du ditt förakt över att vissa inte vågar “stå för vem de är”. Nog tycker jag att en välutbildad person med en ansvarsfull befattning som du, borde ha ett visst mått av sunt slutledningsförmåga och anständighet. Tydligen är så inte fallet.
Men jag ska i alla fall inte göra dig besviken. Än så länge finns det väl inget lagrum för att jävlas med folk som försvarar yttrandefriheten och rätten att kritisera sina politiker. Kanske kommer du på något. Lycka till!
Hälsningar
Henrik << Webmaster såvel som anklager Alhem, kender brevskriveren. Indløber der svar, vil vi bringe det her.
Svar: 28/5 – 9 ord !

Översänds till Riksåklagaren, eftersom skrivelsen innehåller klagomål mot överåklagare.
2005-04-28
Sven-Erik Alhem
Kopia för kännedom till
Henrik

Aftonbladet: Tänker ni byta namn på glassarna?
“Knappast. Vi kan inte backa för vad som helst. Vissa hävdar ju att vår isglass Igloo Cola anspelar på kokainmissbrukande eskimåer.”
GB:s informationschef Petronella Warg är den sunda rösten i en surrealistisk debatt. Enligt den offentligfinansierade Antidiskrimineringsbyrån i Malmö kan det inte vara någon slump att GB (sedan 1964) har en glass som heter 88:an, samtidigt som 88 i nazistkretsar är kod för Heil Hitler.
http://www.smedjan.com

H C Andersen gillade Sverige. Det fanns psykologiska skäl för den äregirige litteratören att göra så. I ett viktigt skede, då han ännu i hemlandet betraktades som en naiv och narraktig, på sin höjd rörande, uppkomling, hyllades Andersen av Lunds studenter med sång, tal och massiv uppvaktning. Detta var vid besöket i universitetsstaden år 1840. Sådant glömde diktaren aldrig. I ett av sina mindre betydande poem summerade han sin förtjusning. Sista raden lyder: “Hurra! Jeg er fra Lund Student!”………………………………….
http://w1.sydsvenskan.se//Article.jsp?article=10117254&imagelist=17&textlist=18

Tidligere ignorerede man idioter, eller sagsøgte dem hvis det gik højt. Idag kommer de let af med 50.000 eller ryger to måneder i spjældet. Slap pastor Green fra Öland fordi verdenspressens øjne hvilede på retssagen ? Der synes at råde stor vilkårlighed i dommene og i bedømmelse af hvem der er en “folkegruppe”. Vi afventer sanktionerne mod polis Lindström fra Malmö, for at se om der er et juridisk galehus under opsejling:
Fängelse för homohets på webbplats
Mannen ansåg sig följa sin kristna övertygelse när han skrev om homosexualitet på sin hemsida.Det gav honom två månaders fängelse för hets mot folkgrupp…………………………………..
http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_9619201.asp

til Malmøs borgmester. Flertallet er dog ikke anonyme, så jeg gad nok se det nærmere indhold:
http://w1.sydsvenskan.se//Article.jsp?article=10117336
Rasistiska brev strömmar in till kommunalrådet Ilmar Reepalu.
Detta i kölvattnet av att polisbefälet Bengt Lindström i förra veckan skickade två grovt rasistiska mejl till Reepalu.
Som Sydsvenskan berättade på måndagen, har överåklagare Sven-Erik Alhem bestämt sig för att granska beslutet att lägga ner förundersökningen mot Lindström. Alhem är inte förvånad över den mängd rasistiska brev som nu når Stadshuset.- Nej, inte ett dugg. Sådana här främlingsfientliga utspel får lätt gehör. Och det visar på vikten av att inte låta sådana här åsikter få grogrund, säger överåklagaren………………………………………..

En ledande multikultur förespråkare begrunder varför just hennes barn inte skal gå i “svarta skolor”. Margrethe Vestager är “coming lady” i De Radikale Venstre (danska Centern):
intervijuet på dansk:
http://upl.silentwhisper.net/uplfolders/upload0/Not_in_my_backyard.doc
anledningen är Lars Olsens bok “Det kluvna Landet” – se postering här
på svenska:
http://dansk-svensk.blogspot.com/2005/04/det-kluvna-landet.html

Der er vel bare at tilføje, at den Classenske Legatskole, som hun foretrækker, ligger længere fra hendes hjem end Christiansborg. Altså en omvej. De Radikale – ikke i en nøddeskal – men på en 80-90 linjer:
Intervju: *»Föräldrar ska inte ge sig in i politiska experiment med sina barn«*
Politiken 24 april 2005, sektion 3,
Enligt [partiet] De radikales ordförande i utbildningsfrågor, Margrethe Vestager, är det upp till det offentliga att se till att det blir en bättre fördelning av invandrarelever i folkskolan. Det får aldrig bli en uppgift för den enskilda vita familjen.
Av Hans Davidsen-Nielsen
Politiken: Varför går inte dina barn i den lokala grundskolan, Amager Enhets Skola?
Margrethe Vestager: »För att den är så stor«.
Politiken: Har det också något att göra med att det är en folkskola med sociala problem och många invandrarelever- knappt 60 procent.
Margrethe Vestager: »Det har inte haft någon betydelse när det gäller våra skolval. Vi valde ut ifrån skolstorlek, och för att Den Classenska Legatskole (knappt 15 procent invandrare, red.) ligger bra till i förhållande till Christiansborg«. [motsvarar Rosenbad]
Politiken: Tycker du att det är en bra idé att det finns grundskolor där över 80 procent av eleverna har invandrarbakgrund?
Margrethe Vestager: »Det beror på skolan. En del skolor mäktar inte se till att man har en skolkultur som gör att det är en bra skola. På andra håll blir andelen invandrarelever inget problem när det gäller ämneskunskaper eller det sociala klimatet«.
Politiken: Men tycker du inte att det finns tillräckligt med problem för att slå fast att en massiv koncentration av invandrarelever på enskilda grundskolor inte är någon bra ide?
Margrethe Vestager: »Det skulle vara idealiskt om alla skolor hade en blandning av elever – både i Hellerup, Gentofte, Amager, Ishöj och Västjylland, där jag kommer från. Men så som bostadspolitiken är i Danmark blir det nog inte så någonsin«.
Politiken: Så som du ser det kan man inte riktigt göra något åt att en del grundskolor har många invandrarelever och andra nästan inga?
Margrethe Vestager: »Det tycker jag att man ska. Och jag tror att det kan göras ganska mycket för att ändra på det. Men förutsättningen är att kommunen tar ansvar för sin samlade skolstruktur och skolutveckling … Det kan också vara nödvändigt att riva skolor och börja om någon annanstans, om skolkulturen har blivit helt förpestad av dåligt klimat. Samtidigt måste man se på undervisningens innehåll och hur undervisningen kan bli bättre. Det är en illusion att tro att skolan automatiskt blir bättre om det är färre invandrarelever«.
Politiken: Kan danska föräldrar göra mer genom att välja en grundskola med många invandrarelever framför att sätta dem i friskolor eller vita folkskolor?Margrethe Vestager: »Jag gillar inte att man privatiserar ansvaret – att nu måste du vara litet altruistisk och sätta ditt barn i den eller den skolan. Det här är en gemensam uppgift …«.
Politiken: Men om ingen vill gå före, hur ska situationen förändras?
Margrethe Vestager: »Det är en fråga om politiskt ledarskap. Vill kommunen ta på sig att det här ska bli annorlunda? Annars kan man från politisk sida fortsätta att avsvära sig ansvaret och säga att det är bara de oansvariga föräldrarnas fel«.
Politiken: Så du tycker inte att det är föräldrarnas ansvar?
Margrethe Vestager: »Det är också föräldrarnas ansvar, men man kan inte privatisera uppgiften … Om föräldrarna inte upplever att de blir mötta när det gäller sina bekymmer och den undervisning som deras barn ska få, så kan man inte förvänta sig att de vill ha sina barn i den skolan. Vi vill alla det bästa för våra barn, oavsett vilken bakgrund vi har«.
Politiken: Skulle du personligen sätta dina barn i en skola där det fanns 85 procent invandrarelever?
Margrethe Vestager: »Det beror helt på skolan«.
Politiken: Om det nu var Hillerödgades Skola (94 procent invandrarelever) eller Amager Enhets Skola (56 procent)?
Margrethe Vestager: »Jag känner inte till de skolorna eftersom jag inte har funderat på att sätta mina barn i dem … Men det här är inte en diskussion om mitt personliga val. Om du vill göra det till en diskussion om mitt personliga skolval, så slutar diskussionen här … Det här handlar om att man ska ta politiskt ledarskap när det gäller processen …«.
Politiken: Men börjar politiskt ledarskap inte också med ens egna personliga val?
Margrethe Vestager: »Jo, men det är inte mina personliga val som ska diskuteras. Jag tycker inte på något sätt att man ska säga till föräldrar att de ska ge sig in i politiska experiment med sina barn … Det handlar inte om procenten invandrarelever, utan om skolans kvalitet, om stöd till skolan och stöd från föräldrarna.
Politiken: Men situationen är att det runt omkring i landet ligger en del grundskolor med massiva sociala och kunskapsproblem och 85 procent invandrarelever. När det handlar om en del verkar det närmast som om kommunen har givit upp om dem.
Margrethe Vestager: »Det kan du som förälder inte göra något åt. Det tror jag inte på. Du kan inte som ensam förälder träffa valet att nu ska jag med mitt barn som redskap förändra en skola«.
Politiken: Men på Nörrebro i Köpenhamn finns det föräldrar som har samlat sig i nätverk och sagt att det kan inte vara rätt att vi inte vågar ha våra barn i den lokala grundskolan?
Margrethe Vestager: »Men de gör det just till en gemensam angelägenhet och därmed en offentlig angelägenhet. Det är hela poängen med att vi driver skolor som ett gemensamt projekt. Om föräldrar, lärare, ledning och kommunen ger upp om en skola så har vi en skandal. Då kan man kanske inte skapa en skolanda och man måste gå till ytterligheter och riva skolan och börja om från början någon annanstans«.
Politiken: Men tror du inte att många danska föräldrar kommer att ha en tendens att välja bort invandrarskolor, oavsett hur bra undervisningen är?Margrethe Vestager: »Det finns mycket få fall där en skola bedöms vara lysande för sin pedagogik, resultat och sociala klimat, och som också har en invandrarandel på 85 procent. Jag känner inte till några exempel«.
Politiken: De flesta håller med om att integration av utlänningar är samhällets största problem. Men om alla säger att vi är för integration, så länge det inte berör oss själva personligen, hur ska det då bli bättre. Ska det bara vara en uppgift för det offentliga?
Margrethe Vestager: »Men nu påstår du att det offentliga är avskilt från oss. En serviceorganisation som ska lösa våra problem. De lokalpolitiker som vi snart ska välja i Köpenhamn, Århus och Ölgod är våra representanter som är skyldiga att visa politiskt ledarskap. Om de inte gör det privatiserar man ansvaret för den goda skolutvecklingen. Integrationen fungerar inte genom att man offrar det som du tycker är det bästa för dina barn, på integrationens altare. Då får du helt andra reaktioner. I stället för att tvinga igenom en annan fördelning av barn måste man fokusera på hur skolan ska bli bättre. Det finns inga snabba genvägar«.
hans.davidsen@pol.dk
Lars Hedegaard i Groft Sagt