6
okt
Seneste opdatering: 6/10-07 kl. 1638
Ingen kommentar - Tryk for at kommentere!

nĂ„r det hele er  talt  sammen, er det over 90.000 mennesker, sĂ„ jeg ved ikke hvad jeg ellers skulle kalde det.  Og der er  ingen grund til at tro, at de  40.000 “sammenfĂžringer” ikke  leder  til nye sammenfĂžringer. I Sverige er det dog meningen at man skal fĂžre  kĂžnskrig (HĂ€r Ă€r nya “fittstim”) og ikke  skĂŠnke den krig en tanke, som  politikerne er ved at grundlĂŠgge.Heraf  kommer en del af min afsmag for svensk “jĂ€mttstĂ€lldhet” –  den er en narresut, brĂžd og skuespil:

För varje asylsökande som fĂ„r uppehĂ„llstillstĂ„nd i Sverige kommer ytterligare en person som fĂ„r stanna. Drygt 22.000 anhöriga har i Ă„r ansökt om att fĂ„ bo i Sverige. Och nĂ€stan alla fĂ„r komma.   – I dag ser vi att nĂ€stan i samma stund en person fĂ„r permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd sĂ„ ansöker den personen om att fĂ„ hit sin familj, sĂ€ger Christina Werner som Ă€r chef för Migrationsverkets besök- och bosĂ€ttningsomrĂ„de.

– FrĂ„n till exempel Balkan kom oftast hela familjer frĂ„n början men nu kommer oftare en i familjen och resten vĂ€ntar i hemlandet.

Enligt prognosen vÀntas i Är 40.000 ansökningar frÄn personer som vill komma för att de har anknytning till Sverige. 40.000 Àr ocksÄ prognosen för hur mÄnga som vÀntas lÀmna in en asylansökan 2007.
Det Àr en ökning frÄn förra Äret med 118 procent i den grupp som ansöker för att de har en etablerad anknytning i Sverige. Och 33 procents ökning för dem som söker för att de har en nyetablerad anknytning till Sverige. Att fÄ ansöka vid en svensk beskickning utomlands kan ta ett helt Är. SÄ lÄng Àr vÀntetiden i Damaskus nu. I Addis Abbeba tar det fem mÄnader och i Teheran drygt fyra.

– Folk reagerar med förtvivlan nĂ€r de förstĂ„r att det tar sĂ„ lĂ„ng tid, sĂ€ger Christina Werner.    Kraftigt ökad ström av anhöriginvandring,

TĂžgerkvĂŠrnen

I Politiken skriver  Seidenfaden en leder med titlen “NĂ„r der  nasses pĂ„ ytringsfriheden”. Da han nu ikke bare har demonstreret at han er argumentresistent, men ogsĂ„ hvorfor – fordi han foretrĂŠkker  TĂžger monologer –  er der ingen grund til at dvĂŠle ved hans skriverier. Han udgĂžr en niche for sig selv. Men for det tilfĂŠlde at talen skule gĂ„ hen og blive historisk, her  et faksimile af JP-siden med talen.

Man kan i stedet  lĂŠse Katrine Winkel HolmÂŽs “ Bombehunde i forfatterforeningen

“Den ultimativt  feministiske roman “

skriver  Information om den afdĂžde, homoseksuelle, statsbetalte  racistjĂŠger Stieg Larsson. Mange danske aviser har omtalt hans  roman – som vel kan vĂŠre  ok, hvad ved  jeg, – men ingen har beskĂŠftiget sig med hans  Ă„relange statsfinancierede  kampagne med at smudskaste indvandringskritik over en bank via tidsskriftet Expo, som  var det der gav ham smĂžr pĂ„ brĂždet. Man kan indhente det forsĂžmte  her

 Fisk  er  ogsÄ mennesker

Sverige  har god  brug for sine  humorister:

Helena Leander och Tina Ehn (MiljĂžpartiet) skriver i riksdagsmotionen 2007/08:MJ242 att vi ”mĂ„ste börja se fiskar som enskilda individer” och att det Ă€r ”angelĂ€get att Fiskeriverket och andra frĂ„ngĂ„r det avindividiserade sĂ€ttet att mĂ€ta fiskar i kilo och ton och börjar se dem som individer istĂ€llet.”

 Det skulle bli intressant att se Fiskeriverket lösa det problemet och höra dem förklara att exportkvoten uppgĂ„r till Lars, Johanna, Ulrik, Mirjam, Ahmed, Stina, Erika, Linus, Peter, och sĂ„ vidare. I förlĂ€ngningen ligger rimligen ocksĂ„ ett obligatoriskt fiskregister, för att inte tala om ett paket med sociala rĂ€ttigheter. HandikappvĂ€nliga rĂ€cken i laxtrappan, sikens rĂ€tt att bĂ€ra traditionell drĂ€kt, allmĂ€n tillĂ€ggspension för gammelgĂ€ddor, samt undantag frĂ„n principen om sist in först ut i mindre och mellanstora mjĂ€rdar ligger nĂ€ra till hands. Sedan mĂ„ste det bli ett stopp för krĂ€nkande och förlöjligande uttryck: ”Glad som en lax” eller ”Pigg som en mört” förstĂ€rker stereotyper som har hindrat generationer av fiskar frĂ„n att beviljas friĂ„r.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkÀnnager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fiskar och deras förmÄga att lida och kÀnna smÀrta.

Motivering

Under 2000-talet har flera studier presenterats som visar att fiskar har en vÀl utvecklad förmÄga att kÀnna smÀrta och lidande,. Kunskapen om detta Àr förhÄllandevis ny, men mÄnga forskare sluter upp bakom den.

Den nya vetskapen om att fiskar lider nÀr de kvÀvs till döds efter att de har tvingats upp ur vattnet eller att de utsÀtts för smÀrta nÀr de fÄngas med krokar mÄste beaktas i vÄrt sÀtt att se pÄ fiskar. Djurskyddsmyndigheten drog, mot bakgrund av den nya forskningen, den enda rimliga slutsatsen att det var oförenligt med svensk lagstiftning att anvÀnda sig av levande beten.

Enligt min mening Àr det angelÀget att hela vÄrt sÀtt att se pÄ fiskar omprövas. Vi mÄste börja se fiskar som enskilda individer, med utvecklad förmÄga att kÀnna smÀrta och lidande. Det Àr av den anledningen angelÀget att dagens hantering av fiskar, bÄde den som sker av fiskar som hÄlls i fÄngenskap och den som sker av fiskar som lever i det vilda, genomgÄr en genomlysning i syfte att klarlÀgga vilket lidande och smÀrta de egentligen utsÀtts för. Handlingsalternativ bör dessutom presenteras kring hur de nya forskningsrönen ska kunna omsÀttas i praktiken, i syfte att skydda fiskar mot att behöva utsÀttas för lidande och smÀrta. Enligt min mening Àr det dessutom angelÀget att Fiskeriverket och andra frÄngÄr det avindividiserade sÀttet att mÀta fiskar i kilo och ton och börjar se dem som individer istÀllet. En röd trÄd i vÄr lagstiftning Àr att djur skall ses som just individer. Det mÄste Àven börja gÀlla för fiskar.

Riksdagsmotion fra MiljÞpartiet   og Per Gudmundsson: Det gÄr att vaska guld i motionsfloden


DonĂ©r engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?


Comments are closed.