5
Nov
Seneste opdatering: 6/11-08 kl. 1025
3 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Passende afsluttende replik til de to svenske historier  nedenfor:

“An autopsy of history would show that all great nations commit suicide.”

Arnold J Toynbee

Socialkontoret for farlig en arbejdsplads

Arbetsmiljöverket tvingar kommunen stänga socialkontoret i Hovsjö. Det är för farligt för personalen. Det slår Arbetsmiljöverket fast, och hotar kommunen med vite om inte kontoret flyttas. Hot, sabotage och trakasserier är vardag för socialsekreterarna på barn- och ungdom i Hovsjö. Ofta leder omhändertaganden av barn till hot och hämndaktioner från anhöriga. Bilar rispas, hot och okvädningsord skriks mot handläggarna och till och med dödshot har uttalats. Bakom de flesta aktionerna står ungdomsgäng – ofta anhöriga och kompisar till omhändertagna barn och ungdomar. Men vissa är så unga som tio år, andra 25 år.

Då kopplades Arbetsmiljöverket in, och sedan dess har socialsekreterarna inte fått röra sig ensamma i centrum, inte göra hembesök och inte gå till och från bussen i Hovsjö. Men det räcker inte, enligt Arbetsmiljöverket, som kräver att verksamheten flyttas inom ett år.

– Vi kräver att kommunen skaffar nya lokaler för att förebygga att personalen inte utsätts för så stora risker. Vår bedömning är att det inte räcker med de åtgärder som vidtagits. Det här är livsfarliga grejer som händer, säger Håkan Edén, biträdande tillsynsdirektör på Arbetsmiljöverket. Södertälje kommun har anlitat väktare för att följa personalen till och från bussen. Men situationen har blivit så ohållbar att Arbetsmiljöverket nu tvingar Södertälje kommun att stänga kontoret om inte kommunen ordnar så att kontoret kan flytta.   Socialkontor i Hovsjö för farligt og LT.SE

Svenske bomber: “Man känner viss oro”

Mens aviserne idag flyder over af billeder af John F. Kennedy (sic!) , med kone , børn og dårlig ryg,  (men uden elskerinder og de ni receptpligtige præparater han tog  i løbet af de første  6 måneder  som præsident), er der en prosaisk men farverig hverdag, der går videre, og det var næppe Obama* de  fejrede:

- Det var den värsta smäll som jag upplevt sen jag låg i det militära och vi fick kasta varsinn skarp handgranat, säger Ulf Linehag som bor nära den demolerade polisstationen.

”Man känner viss oro” säger Jan Ridder
Den sprängladdning som exploderade och förstörde entrén på polisstationen i Högsby orsakade också skador hos grannar till polisen. På den mäklarfirma som ligger vägg i vägg med polisens lokaler var under måndagen fönstret utblåst, innertaket hade till stora delar ramlat ner.

- Som fastighetsmäklare vill man ju att folk flyttar hit men nu kan man tänka sig att invånarna istället känner en viss oro, säger mäklarfirmans ägare Jan Ridder som nu får använda konferensrummet som kontor

Experter undersöker bombskadad polisstation,  ”Riktat mot samhället eller polisen som helhet”, Vi är inte förvånade”, En bomb utlöstes vid tre-tiden på söndagsmorgonen mot polisstationen i Högsby, som blev totalförstörd.”     Bomb på studentboende – en skadad. (Hvordan man kan nære en vis uinteresse i USA´s valg ? Lad os sige det  kort, som Alkibiades: “Vi fik en flue i øjet“. Man må vælge. Til og fra. Og hvorfor mene noget om store emner, man kun har lidt indsigt i?)

Aje Carlbom og den svenske slummer

Svenskar har länge förnekat kulturella skillnader. Av rädsla för främlingsfientliga krafter. Det menar Aje Carlbom, social-antropolog på Malmö högskola: “Kultur har varit reducerad till sång, mat och dans. Men skillnaderna mellan kulturer är större än så”.

– Också jag var fast i den indoktrinering från politiker som de flesta i vårt land var drabbade av, att det mångkulturella enbart var något positivt och att alla som kom till Sverige självklart ville in och delta i samhället. Det tog tid att släppa den tanken, säger Aje Carlbom. ………Aje Carlbom uppmanades till och med av kollegor att vara tyst om resultaten av sin fältforskning.
– Jag tror att många gjorde det i en blandning av rädsla och välvilja. Man var rädd för konsekvenserna, och ville också säga att jag skulle göra mig omöjlig som forskare om jag presenterade resultaten eftersom de var så politiskt inkorrekta. “Blunda inte för kulturkrockar”

Steen og undertegnede har ikke behøvet at ‘lægge bånd på’ os selv

Undertiden kan fænomener i hverdagen være så tydeligt ‘viel Geschrei’, samtidig med at man selv befinder sig i opposition til en for en demokratisk kultur dybt suspekt konsensus, at man vælger at tie. Man ved bare at meget af dette Geschrei må være ren flatus der på et tidspunkt må slippe ud. Så bliver det måske interessant.

John Lennons sang Sexy Sadie hed oprindeligt Maharishi, og handlede om sangerens desillusion med Guru Maharishi Mahesh Yoga. Man kan let høre denne betydning i den reviderede tekst:

One sunny day the world was waiting for a lover

She came along to turn on everyone [...]

She made a fool of everyone

Sexy Sadie, however big you think you are, Sexy Sadie (LFPC)

Karismatisk lederskab, flokmentaliteten og alarmklokkerne

Bent Blüdnikow rammer helt rigtigt. Det er forrygende useriøst og ikke et tegn på sund demokratisk kultur når flokmentalitet og karisma overskygger substansen. Havde der – helt hypotetisk og helt utænkeligt – været tale om f. eks. en stærkt karismatisk politisk leder med traditionel nationalisme og national sikkerhed på programmet ved vi jo godt hvilken vinkel medierne ville have valgt. Et andet område der burde – men ikke gør – vække til stærk bekymring er de tilsyneladende 100% opbakning som araberne nyder i konflikten mellem Israel og ‘palæstinenserne’ blandt muslimer bosat i Vesten. Enten er prægningen fra religionen og den førmoderne kultur umulig at sætte sig ud over, eller også er det livsfarligt at træde uden for denne konsensus. Under begge omstændigheder er konklusionen at vores frie demokratiske samfund med fri demokratisk debat ikke er frit længere. Dette er en konsekvens af at ‘åbne sig mod verden’, som ellers implicit bliver udlagt som en gevinst (LFPC).

Jeg havde fornøjelsen i sidste uge at blive inviteret ud på den amerikanske ambassade til et valgmøde. Ambassaden havde inviteret en gymnasieklasse fra Øregården, der skulle overvære mødet og selv deltage med spørgsmål. Min ærede modstander repræsenterede Barack Obama, og jeg skulle argumentere for John McCain. [...]

Det var et vældigt skægt valgmøde og min ærede opponent gjorde det rigtigt godt. I hvert fald stemte 24 af de 25 søde unge mennesker fra gymnasiet på Obama efter en timelang debat. Der var en enkelt ung dreng fra klassen, der stemte for min mand. Jeg tror, det var klassens Kloge-Åge, der var vant til at have Rasmus Modsat-holdninger og også ved denne lejlighed faldt ind i rollen.

24 ud af 25? Det var dog alligevel Satans. Kan det virkelig være min egen svage evne til at argumentere, der gav sig udtryk i den kompakte majoritet – for nu at bruge et Henrik Ibsen-udtryk. Det var nok ikke noget tilfælde, for jeg ved fra andre gymnasieelever, at valget falder ud på samme måde i alle andre gymnasieklasser. Hvordan kan det være, at vi har fået østtyske stemmetal? Jeg refererer til dengang, at man afholdt pseudovalg i de kommunistiske lande, og magthaverne altid fik godt 98 procent af stemmerne. [...] Bent Blüdnikow: Østtyske tilstande

Michael Ledeen: Journalistikkens fallit

What makes me angriest: that there is no outcry against election fraud; that the media have become pure political instruments; that our “educational system” has produced an ignorant electorate.

Years and years ago, during Watergate, Barbara and I were living in Rome, and we had lots of journalist friends (I was then a correspondent for The New Republic, so…we saw lots of Italian journalists). They were all openly jealous of America, because they saw American journalism as clearly superior to theirs. American journalists reported, while they, the Italians, were doing politics. “We could bring down our entire Political Class,” they would say, “we all have information so devastating that no politician could survive,” but they didn’t publish it, because they didn’t see an acceptable alternative. We would tell them that their job was not to make political decisions, but to report the news, and let the people decide. But they couldn’t; they were doing politics. And we felt superior, because American journalism, we thought, just reported the news and let the people decide.

Well, that’s over and done with now. Never before has the ignorance of the electorate been so intensely cultivated as in this election. We all know that major publications and broadcasters have simply refused to report news, and what they did report was spun politically. And among the stories they are not reporting, is the massive electoral fraud, from the “where is all that money coming from?” to the “how dare state officials refuse to verify the identity of voters?” one, to the refusal to report, day by day, on Joe Biden’s scandalously inept, incompetent, and often meretricious campaign. Instead, they obsess on every real and imagined misstatement by Sarah Palin, who for me has been the most attractive of the four candidates. [...] Election thoughts (foto: (c) Snaphanen)


*

Posted: 5 November 2008 - 11:18 - Reply

“Stenet pige tiggede om nåde

Af MAGNUS HARALD HASLEBO

Offentliggjort 04.11.08 kl. 18:16

Talsmænd fra retten i Somalia har tidligere sagt, at den 13-årige pige, som blev stenet, indrømmede sin skyld og accepterede sin straf. Det drages nu i tvivl af et vidne.

Først blev der sået tvivl om piges alder. Pigen blev beskrevet som “voksen”, men det kom hurtigt frem, at hun kun var 13 år og hed Kismayo Aisha Ibrahim Duhulow.”

http://jp.dk/udland/article1503885.ece

HelgeD-H

Posted: 5 November 2008 - 12:22 - Reply

24 ud af 25 søde unge mennesker fra gymnasiet stemte på Obama
jævnfør indlægget.
Politisk Korrekthed og holdningsbearbejdning gør meget.
Magthavere ved, at det er børnene man skal have fat i for at
præge en ny generation.
Der skal mod til at stå mod strømmen, dvs. den officielle mening,
eller også som refereret til østtyske stemmetal:
“Die partei hat immer recht”.
EUrabia vil også gerne have ret i deres projekt, uden folkelig modstand.
Snaphaner bliver nødt til at være modige, mindst lige så meget
som Sophie Magdalene Scholl.
Vor Herre, Gud, hvor skal jeg selv mobilisere mit mod fra ?,
med tanke på det der venter danskerne udi fremtiden.
-Tænke på hvordan mine forgængere klarede sig igennem perioden
1864 – 1920 annekteret og med Köller-perioden, eller hvordan
danskerne klarede sig igennem besættelsen.
Modet kommer vel når man er ude i det.

JensH

Posted: 5 November 2008 - 17:10 - Reply

“Blunda inte för kulturkrockar” skriver AsylSvenskan. Er det egentligt ikke lidt for sent at nå til den erkendelse?? Burde de Svenske medier have opdaget det for 15-20 år siden??

Leave a Comment