ville terror-plottet være  blevet, hvis det var lykkedes.De tre engelskfødte pakistanere er de direkte ansvarlige for, at man ikke kan tage væsker med på fly idag. Operation Overt er den største engelske efterretningsindsats siden anden verdenskrig. Den og retssagen har kostet England 135 mio. pund. Men også terror-attentater der ikke lykkes, ændres vores tænkning og vores stater. Guilty of plotting Britain’s 9/11, Airline terror trial: The bomb plot to kill 10,000 people, Mass murder at 30,000 feet: Islamic extremists guilty of airline bomb plot, British bomb plot traitors. The enemy at home our leaders must confront.

The Queen’s Road mosque in Walthamstow, East London frequented by key members of the airline plot terror cell has been a recruiting ground for Islamist extremists for more than 20 years, The Times can reveal.The mosque is currently under the control of Tablighi Jamaa. Many in Walthamstow, a London suburb at the far northern end of the Victoria Line, were shocked that the airline plot was centred there.

Norge: »Elitens overgreb på underklassen«

Interview med den norske samfundsforsker Asle Toje, “en av landets mest lovende unge statsvitere”. Han skulle have været  i DR 2 Deadline her til aften. Det sendes af tekniske grunde formentlig i morgen aften.

»Det er nok vanskeligt for danskere at forstå, hvor klam den norske offentlighed er. Vi har Europas slappeste asylpolitik, Europas mest eftergivende retspolitik, et forsvar, der ikke er sit navn værdigt, og vores børn scorer dårligere i Pisa-test end børnene i de lande, som vi giver ulandsbistand. Samtidig arbejder stærke kræfter for, at folk ikke må sige noget. «.

»Multikulturalisme mindsker vælgernes villighed til at omfordele samfundets ressourcer. Multikulturalisme er derfor ikke foreneligt med socialdemokratisme. Den hvide middelklasse vil ikke betale til en ny etnisk underklasse, hvis der ikke længere er en følelse af samhørighed. Man er altså nødt til at være norsk i Norge og dansk i Danmark«

»Fronten er ikke økonomisk. Det er et opgør mellem den kulturelle overklasse, altså dem, der har bogreoler, og den kulturelle underklasse. Taberne i de mange sociale eksperimenter, som de kulturradikale har gennemført siden 1960’erne, er nemlig den kulturelle underklasse, altså dem uden bogreoler. Da man f.eks. valgte at droppe disciplin i skolen og i stedet gik over til ansvar for egen læring, ofrede man dem, der ikke havde veluddannede forældre. Taberne er de børn, der har brug for at komme i skole for at lære, netop fordi deres forældre ikke kan hjælpe dem«.

»Det er det samme billede i retspolitikken, hvor man har lagt mere vægt på overgrebsmændene end på ofrene. Dem, der oplevede en mere utryg hverdag med vold og overfald, ja, det var den kulturelle underklasse. Kultureliten forgreb sig dermed på underklassens virkelighedsopfattelse. Ofrene har måttet finde sig i at høre på, at vi skulle have ondt af voldtægtsmanden, fordi han kommer fra et land, hvor han er vokset op med krig. Og det er den form for overgreb, som folk har meget svært ved at tilgive de kulturradikale«.

»Vi har brug for at få genrejst vores selvrespekt og troen på vores fælles projekt. Vi har brug for at tilbagevinde frihedsfølelsen, den frihed til at udtale os, som de norske smagsdommere har arbejdet så hårdt på at tage fra os. Norge og Danmark har det til fælles, at vi begge er samfund, som er meget monokulturelle samfund, og som meget hurtigt er blevet multietniske. Og i den proces har både de norske og danske eliter ladet sig inspirere af den britiske og canadiske idé om multikulturalisme. Men Anders Fogh forstod som den første, at multikulturalisme ikke er foreneligt med socialdemokratismen«. Politiken:  »Fogh er en af Skandinaviens største statsmænd«

Diskret deportation: 10.000 irakere

Her må være et marked for Kirkeasyl. De kan ikke lade Vänsterpartiet være ene om at spænde ben for Tobias Billström.I årevis vi ventet, at når en svensk regering en dag så skriften på væggen og blev tvunget til at handle, ville det ske administrativt. I det stille, uden at blande befolkning eller lovgivning ind i sagen. Ligesom dengang man begyndte med ændringen af landets demografi, der som man ved er  langt mere gennemgribende end i Danmark. De færrreste af dem der er kommet har asylgrund, de tager pladsen op for ægte flygtninge, men den virkelige bombe under landet er familiesammenføringerne/etnisk ægtefællehentning, som i 2008 kom 33.184. En veritabel kædekolonisering af landet hvor prognosen for i år lyder på 51.000 (!) Vil Billström også stoppe det administrativt ? Da Danmark nåede sin smertegrænse for familiesammenføringer i 2001, kom der 12.500. Som man ser, kunne kun 6000 asylanter til Sverige i 2008  blot tilnærmelsesvis identificere sig:

Enbart fyra procent av dem som sökte asyl i Sverige under 2008 uppvisade giltig passhandling vid ansökningstillfället. Under behandlingen av de 30.447 asylärendena valde blott 21 procent att uppvisa någon form av identitetshandling före avgörandet. SvD og Merith Wager.

Sverige vil sende over 10.000 afviste asylansøgere retur til Irak. De første 323 er allerede sendt afsted. 45.000 irakere er kommet til Sverige. »Vi har lavet en hjemsendelsesaftale med Irak, og da vi er et retssamfund, skal den opretholdes. Hvad der så sker med dem, når de ankommer til Irak, er ikke vores ansvar, men den irakiske regerings«, siger den svenske migrationsminister, Tobias Billström, til Politiken. Sverige tvangsudviser irakere på stribe, (Frankrig udviser 17.000 illegale)

Hur får man paranoida makthavare att ändra sig?

“Trots att invandringen leder direkt in i socialbyråerna så påstår de ansvariga politikerna ideligen att denna folkvandring, som vi aldrig bett om, är lönsam för vårt land………Kom ihåg att massinvandringspolitiken aldrig varit folkligt förankrad i ett allmänt val.”

Under de senaste 40 åren har det gjorts flera opinionsundersökningar varje år, vilka ställt frågor om svenska folkets inställning till invandring, invandrare och den förda invandringspolitiken. Alla dessa opinionsundersökningar har klart och tydligt visat att en majoritet av svenska befolkningen inte velat ha den typ av invandring som makthavarna tvingat på dem under lång tid. I Statistiska Centralbyråns ((SCBs) återkommande frågor var det t ex högst 9% av de tillfrågade som var positiva till att öka invandringen. Detta faktum borde väl leda till någon form av eftertanke hos riksdagspartierna. Men, ack nej, inte i Sverige. Istället för att följa folkets önskningar och minska på invandringen så har man gjort precis tvärtom. Ökningen är så stor idag att svenskarna i Malmö snart är i minoritet i sin egen stad.

Med en intensiv, politiskt korrekt, propaganda, fylld av bristande information och rena lögner, har politikerna, ivrigt understödda av massmedia, försvarat denna invandringspolitik. På det mest ojusta sätt har man angripit alla som vågat kritisera utveckling. Trots att invandringen leder direkt in i socialbyråerna så påstår de ansvariga politikerna ideligen att denna folkvandring, som vi aldrig bett om, är lönsam för vårt land. Denna lögn har upprepats gång på gång under åren trots att regeringens egen utredare varnat för att förlusterna varje år varit i mångmiljardklassen. (se mitt tidigare inlägg på denna blogg) Tyvärr är den nuvarande alliansregeringen lika diktatorisk och antidemokratisk när det gäller synen på detta som den gamla socialdemokratiska.

Det har t o m gått så långt att man medvetet fortsätter att göra om Sverige till ett s k mångkulturellt samhälle. I en broschyr från Stockholms stad sade man för flera år sedan att Stockholm skall bli den första staden i världen som ska klara av en blandad befolkning från olika kulturer. Symbolen för detta var en regnbåge. Men detta önsketänkande innebär ju samtidigt att politikerna då var medvetna om att inga städer i världen hittills klarat av något sådant utan stora sociala och politiska problem. Det är helt otroligt att sådant kan fästas på papper utan att medierna reagerar! Gång på gång agerar svenska politiker världssamveten med FN som rättesnöre. De är tydligen övertygade att så fort en person från Asien eller Afrika sätter ena foten på svensk mark, och får tillgång till vårt välfärdssamhälle, då blir dom automatiskt ligga snälla och fogliga som vi svenskar är.

Sanningen är faktiskt den att alla krig och konflikter i världen de senaste 50 åren har berott på att olika etniska grupper, ofta med religiösa förtecken, inte kan, eller vill, samsas under samma tak. Muslimska fundamentalister är för närvarande på krigsstigen mot allt och alla som inte passar deras tro. Det sker både i muslimska och ickemuslimska länder. Vi kan läsa om deras hänsynslösa mördande varje dag. Men svenska politiker tar uppenbarligen inte dessa uppgifter och erfarenheter på allvar. Nej, mot allt sunt förnuft gör de tvärtom för att visa för hela världen att vi är snällast av alla. Dom är nämligen övertygade om att bara vi är riktigt generösa och gulliga mot andra folk som vill bosätta sig här, då blir de lika gulliga och generösa mot oss. Men, finns det då någon forskning som talar för att detta är en bra och hållbar strategi? Att just vi skulle vara utvalda att klara det som inga andra folk klarar? Nej, naturligtvis inte! Tvärtom! All forskning och all erfarenhet på området säger att mångkulturella samhällen är konfliktsamhällen med oöverstigliga problem. Det var bara riktigt starka diktaturer, sådana som t ex Sovietunionen, som klarar av att hålla etniska och religiösa konflikter på mattan. Vi ser ju vad som hände när Sovietimperiet föll sönder! Av den anledningen har t ex USA inte förklarat sig vara en mångkulturell stat. Det är bara Australien, Kanada och Sverige som gjort det! I USA kräver man att alla, oavsett vilka de är, skall lära sig konstitutionen och svära på att följa den innan man blir upptagen som medborgare. Sen får individerna tro på åsnor och grodor om dom vill.

Jag kom att tänka på detta, och mycket till, när jag läste om debatten mellan Skånskan och Sydsvenskan. Den senare har länge varit maktens, och den politiska korrekthetens, sydligaste megafon. Så när Skånskans chefredaktör, Lars J Eriksson, talar sanning om läget och vill ha en förändring på invandringspolitiken då tar det hus i helvete. Sydsvenskans redaktörer, Heidi Avelan och Olle Lönneus, blir ytterst upprörda. Och de hävdar, som på räls, att invandring alltid varit lönsam. Därefter dyker Centerpartiets talman i migrationsfrågor, riksdagsmannen Fredrick Federley, upp som gubben i lådan i Sydsvenskan (20090810). Han angriper Skånskan med de vanliga politiskt korrekta slagdängorna, vilka jag nu hört till leda i 15 år. (Jag har skrivit lite om det i mina tidigare bloggtexter.)

För Federley, och hans partikamrater, är det precis som om världen stått stilla i alla dessa år. Vi skall fullfölja vårt ansvar, skriver han. Vilket ansvar? Har vi ansvar för hela världens folk och deras dumheter? Federley fördömer Skånskan eftersom tidningens ledarskribent vill att invandringen nu bör begränsas kraftigt eftersom den bara leder rätt in i socialbyråerna. Lyckligtvis fick Federley verkligen svar på tal av Lars J Eriksson i Skånskan (20090822)

Men var har Fredrick Federley fått sina verklighetsfrämmande idéer ifrån? Jo, jag tror att han tagit starka intryck av sin egen partiledare, Maud Olofsson. Hon tyckte för en tid sedan att vi gott kunde ta emot 100.000 nya utlänningar om året, helst från utomeuropeiska länder i Afrika och Mindre Asien. Det antalet motsvarar nästan tre städer av Landskornas storlek! Varje år! Jo, jag tackar jag. Skall Centerpartiet underhålla dem om de inte kan försörja sig själva? Nej, det problemet lämnar man till andra att lösa? Och varför bara hundra tusen? Varför inte tre, fyra hundra tusen? Och varför är just människor från utomeuropeiska länder så eftertraktade? Och när har vi fått nog? Finns det verkligen ingen övre gräns för vad vi tål? Och hur skall vi tackla den enorma anhöriginvandringen som blir följden? Skall vi även fortsätta att låta pensionerade föräldrar till de ”nya medborgarna” få komma in och leva här på våra skattepengar? ”Äldreförsörjningsbidrag” kallas det för med ett finare ord, som låter lite oskyldigt.

Samtidigt som arbetslösheten bland våra ungdomar är större än någonsin och förväntas bli ännu större propagerar Maud Olofsson för vi skall ta in hundra tusen relativt outbildade invandrare om året från kulturer som är mycket olika vår egen.

Jag undrar varifrån Maud Olofsson fått denna vansinniga idé? Kanske från en av ”Palmes pojkar”, Anders Ferm, tidigare chefredaktör på tidningen Arbetet? Han föreslog nämligen i en stor artikel (Arbetet 19881217) att vi skulle ”Befolka Sverige” så att vi skulle bli minst 25 miljoner invånare – alltså nästan en tredubbling av befolkningen! Han ville alltså att vi svenskar skulle bli en minoritet i vårt eget land! Inte undra på att Arbetet, sossarnas anrika tidning, gick i putten några år efter. Men det gjorde nog ingenting, ty, ändamålen helgade medlen. Och man kunde ju kompensera förlusten med Sydsvenskan utan att behöva gå in ekonomiskt!

Mer folk utifrån var en viktig kugge i socialdemokraternas framtidsplanering i slutet av 1960-talet och början av 70-talet. Det skulle stärka och säkra den egna regeringsmakten på oöverskådlig tid, ansåg man. Sagt och gjort, snabbt avskaffade man arbetskraftsinvandringen och började energiskt med den s k ”flyktinginvandringen”. Det gällde för sossarna att skapa en ny underklass i Sverige som var starkt beroende av sossarna. Därmed skulle man också få en ny väljarkår av ”fattiga från andra länder”. Tanken var att man på så sätt skulle kompensera för att en stor del av partiets traditionella väljare alltmer börjat rösta på de borgerliga partierna. De egna leden hade fått det för bra och ”förborgligats”, sa man. Bakom det svenska folkets rygg kläcktes med andra ord en riktigt ful folkomflyttningsplan. Det var helt i Olof Palmes anda. Han är ju känd för att kunna göra vad som helst för att få behålla regeringsmakten. Och alla ”Palmes pojkar”, som varit med och kläckt idén, gjorde strålande politiska karriärer, både här hemma och i FN. Jan Eliasson var en av dem.

Kom ihåg att massinvandringspolitiken aldrig varit folkligt förankrad i ett allmänt val. Socialdemokraterna har ändå försvarat denna politik med näbbar och klor. Med den s k ”fria pressens” och ”den fria televisionens ” hjälp har man generellt stämplat alla kritiker av denna politik som främlingsfientliga, rasister och t o m nazister. Många kritiker har blivit av med sina arbeten och flera har blivit utkastade ur sina fackförbund. Mona Sahlin och hennes gäng tycker att det är helt rätt. Det är just en snygg demokrati som dessa paranoida makthavare säger sig företräda.

Idag planerar man att satsa den jättelika summan av 10 miljarder på åtgärder för det arbetslösa i nuvarande lågkonjunkturen. Men det är ju en struntsumma i jämförelse med vad invandrarna kostar i bidrag varje år – minst det tiodubbla! Men dessa pengar har tycks, enligt politikerna i riksdagen, inte ha något som helst med våra skatter att göra utan de tycks snarare regna ner som manna från himlen.

Och nu sitter vi fast i sossarnas mångkulturella smet, med alla dess kostnader och sociala problem. Partiet tycks fortfarande tro att de etniska svenskarna ( Ja, vi är faktiskt bara en etnisk grupp bland alla andra. Det har sossarna bestämt i regeringsproposition!) är blinda för det våld och de problem som alltmer sprider sig på många håll bland invandrarna i förorterna. Varenda dag läser vi om det i tidningarna. Varenda dag pladdrar de redan frälsta om dessa problem i TV-sofforna utan att nämna de verkliga orsakerna. Och varje dag matar medierna oss med ena osannolika bortförklaringen värre än den andra.

Heder åt Skånskan som inte gjorde det!   Ord mot Ord, gengivet med tilladelse.