Då var det dags igen, På Rökullagatan i Helsingborg. Rökullagatan ligger i ett område som heter Drottninghög (Helsingborg)

Samhället, polis och kommun, klarar inte ensamt att stoppa detta, utan vi behöver hjälp från alla goda krafter. – Den 15 januari förstördes stora delar av Svensgårdsskolan i en brand. Scoutstugan lades i ruiner i helgen medan Snöbollsgatans förskola fick omfattande rökskador och mittbyggnaden totalförstördes. Alla bränderna misstänks vara anlagda. Enligt controllern Thomas Johnsson på kommunala Kärnfastigheter kan det innebära kostnader för totalt 13 miljoner kronor.Häradet för skadorna kan vara mellan åtta miljoner kronor och 20 miljoner kronor. Så 13 miljoner är kanske en bra gissning, säger han. Brandskador i Ödåkra för 13 miljoner,Brand på Drottninghögs bibliotek. (Brande i landet seneste uge, 2.529 tilfælde af anmeldt,grov mordbrand [pyromani] i 2009 (Exel fil), men mørketallet er  stort.) I Sverige är cirka var fjärde brand anlagd. När det gäller skolbränder är siffran betydligt högre. Kanske så hög som åttio eller nittio procent.

Sveriges diskrete censur

Det fanns inget rasistiskt i det jag skrev. Jag är en välutbildad person, jag arbetar med invandrare som kollegor, jag är varken främlingsfientlig eller rasistisk. Men jag är förfärad över situationen i våra storstäder – och att alla etablerade partier verkar sticka huvudet i sanden när det gäller åtgärder.

Jag är skrämd! Jag är förfärad! Jag kan inte fatta att det är sant! Censur i mitt land! Bara vissa ”godkända” åsikter får lov att komma fram. Alla andra åsikter ska tystas ner. Är detta Sverige år 2010? Drömmer jag? Vi i vårt land som har en så lång tradition av tryckfrihet och åsiktsfrihet! Idag bedriver tidningarna censur. Jag kan faktiskt inte kalla det för något annat. Det är inte värdigt en tidning som Dagens Nyheter. ”DN censurerar. Herbert Tingsten vänder sig i sin grav.”

Det fri ord, use it or lose it. Det er ikke opmuntrende at “en välutbildad person”  – og i forgårs Politiken, først nu opdager at de er de facto censur i svenske aviser. Det kunne jeg have godtgjort for dem i 1995. Masser af svenskere har erfaret det, men de kan jo ikke ligefrem skrive sammen om det i avisen. Der er visse paralleller til den facon, Labour egenhændigt valgte at om- modellere England efter deres eget hovede og nu er store dele af løbet kørt:

Melanie Phillips: Labours landsforrædderi – Cameron tavs

What we have been subjected to is a deliberate deception of the voters and a gross abuse of democracy.There could scarcely be a more profound abuse of the democratic process than to set out to destroy a nation’s demographic and cultural identity through a conscious deception of the people of that nation. It is an act of collective national treachery.

Now we face imminently another General Election. And now we know that in their hearts, Labour politicians hold the great mass of the public, many of them their own voters, in total contempt as racist bigots — all for wanting to live in a country whose identity they share. There could hardly be a more worthy issue for the Conservative Party to leap upon. Yet their response is muted through their own visceral terror of appearing racist.

The resulting despair over the refusal of the mainstream parties to address this issue threatens to drive many into the arms of the truly racist British National Party.If that happens, the fault will lie not just with Labour’s ideological malice and mendacity, but with the spinelessness of an entire political class. The secret plot to destroy Britain’s identity.

»Det er mediernes skyld«

Når man skimmer den norske “mangfoldighedsdirektørs” nye rapport, så lyder konklusionen nærmest som dette års husfilosof i Sverige, Lena Sundström. Men det er vel ikke mediernes skyld, at dette bare er et løst pluk i bunken: Pakistanske taxichaufførers eksempellløse gigantbedrag af norsk velfærd, indvandrere stod for samtlige overfaldsvoldtægter i Oslo 2009, wahhabisten Mohyeleen Mohammed truer med et 9/11 på norsk jord, Terrormistænkt nordmand fængslet, for bare tage nogle af de seneste og mindst dekorative overskrifter. Den mediebekymrede rapport er fuld af smækre reklamefotos for et politisk projekt, hvis cost-benefit balance også i Norge er langt overvejende negativt, men som måske balancerer om hundrede år. Indtil da kræver Mangfoldighedsdirektoratet  svensk journalistik: “Islam er en farverig ressource”:

Medienes massive og problemfokuserte omtale av enkelte grupper, kan gi grobunn for negative holdninger i befolkningen og økt forskjellsbehandling, sier direktør i Integrerings- og mangfoldsdirektoratet, Osmund Kaldheim. Gjennom 11 artikler fra inviterte medieforskere, redaktører og journalister, har Integrerings- og mangfoldsdirektoratet i sin årsrapport for 2009, sett på medienes fremstilling av innvandrere og integrering. Hver tiende innbygger i Norge er innvandrer eller har foreldre som har innvandret til landet. Fremstilles innvandrere som et problem eller en ressurs i avisspaltene? Hvordan betegner mediene hvem som er ”norsk” og hvem som er ”innvandrer”?. I hvilken grad er innvandrerne synlige (u)synlige i media? Medieskapt islamfrykt og usynlig hverdagsliv. (Nyhetsspeilet treffer Mohyeldeen Mohammad.)