af Julia Caesar:
Copyright Julia Caesar, Snaphanen och document.no. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!
I Sverige väntar guld och gröna skogar. I Sverige behöver ingen arbeta för att bli försörjd. Där finns det goda livet tillgängligt för var och en som kan uttala ordet ”asyl”. Så låter löftena från de kriminella människosmugglarna. Lockropen ljuder som den ljuvaste musik i fattiga människors öron. De kommer i busslaster om tusental och åter tusental. Bussresorna organiseras av smugglarligor som gör grova pengar på att förespegla invånare på bland annat Balkan ett lyxliv i Sverige. Merparten av dem som kommer är romer från Serbien och Makedonien. De kommer inte att få asyl, för de har inget skyddsbehov. Mot skyddsbehov talar också att de har passerat en lång rad länder utan att söka asyl. Det är till Sverige de ska, för här blir de försörjda av svenska skattebetalare under den tid det tar för Migrationsverket att utreda deras ansökan, i genomsnitt 4,5 månader.
Fri rörlighet inom EU råder genom det så kallade Schengensamarbetet som tog form redan 1985. För medborgare utanför Schengens 25 medlemsländer gäller visumkrav. En ny och lukrativ marknad för människosmugglarna öppnade sig när visumtvånget i december förra året avskaffades för Serbien, Makedonien och Montenegro. Reglerna är tjusigt tänkta i sann gränsöverskridande tväreuropeisk anda, men – som så ofta – med svåra konsekvenser som uppenbarligen inte ingick i kalkylen. Antagligen utgick EU-parlamentet ifrån en idealbild av Den Gode Civiliserade Europén – det vill säga den kategori som EU-ledamöterna själva anser sig tillhöra.
Proletariat utom synhåll från Bryssel
Det är den gamla vanliga visan om vackra ideal kontra en betydligt krassare verklighet. Om eliternas oändliga behov av att vara goda som frontalkolliderar med sämre lottade människors jakt på ett bättre liv – dock inte i de former makthavarna tänkt sig. Om spruckna prognoser, brustna illusioner och en europeisk flyktingpolitik i djup kris. Man räknade inte med det omfattande proletariat som Europa rymmer, långt utom synhåll från maktens glänsande boningar i Bryssel. Man bortsåg från att människan alltid är sig själv närmast. I synnerhet är man sig själv närmast om man är fattig. Då gäller djungelns lag, äta eller ätas.
Det bor sammanlagt omkring 100 000 romer i Serbien. Utöver detta finns enligt UNHCR:s beräkningar minst 200 000 internflyktingar, varav många är romer. Dessutom 17 000 statslösa. Det totala antalet romer i Serbien kan vara en halv miljon. Många lever i arbetslöshet, kriminalitet, analfabetism och misär. Självklart drömmer de om ett bättre liv. Men fattigdom är inget asylskäl enligt svensk utlänningslag. Flertalet kommer att få avslag på sin asylansökan och avvisas.
En kallhamrad och cynisk bransch
Trodde EU:s ledamöter att visumfrihet på Balkan är en affärsnisch som smugglarbranschen skulle lämna outnyttjad? Att vänta sig empati av kriminella människosmugglare är ungefär lika fruktbart som att försöka krama hallonsaft ur gråsten. Människosmuggling är en kallhamrad och cynisk bransch som genererar miljardintäkter till samvetsbefriade brottslingar. Med råa hånskratt utnyttjar denna multinationella affärsverksamhet både EU:s regler och regeringar som Sveriges, känd över hela världen för sin exempellösa godtrogenhet och naivitet. Det är den naiviteten som är deras livsluft, det är därifrån människosmugglingen får sitt existensberättigande. Branschen älskar den svenska godtrogenheten.
Rätten att söka asyl är absolut. Men för Sverige och de andra nordiska länderna får det avskaffade visumkravet för medborgare i Serbien, Montenegro och Makedonien orimliga konsekvenser. Nu väller framför allt serbiska romer i tusental in i Sverige. De kommer med busstransporter som är organiserade av människosmugglare. De har inga asylskäl, och Migrationsverkets handläggare arbetar för högtryck med avvisningar. Under den tid utredningen tar har dessa icke-flyktingar rätt att bli försörjda av svenska skattebetalare.
Om socialtjänsten vore huvudman för försörjningen skulle det bli ett ramaskri i kommunerna. Men nu sker försörjningen genom det ständigt penningslukande Migrationsverket. Verket skriver gång på gång upp sina prognoser, och regeringen skjuter till ännu fler miljoner, om och om igen. På något mirakulöst sätt tycks det vara helt i sin ordning att försörja tiotusentals icke asylberättigade utländska medborgare bara det sker i statliga Migrationsverkets och inte den kommunala socialtjänstens regi. I båda fallen är det skattebetalarnas pengar som betalar notan.
Alla prognoser sprängs
Under hela 2009 sökte 24 194 personer asyl i Sverige. Hittills i år har 22 584 sökt asyl. Än en gång har Migrationsverket skrivit upp sin prognos och antar nu att antalet asylsökande i år blir 32 000.Det är 3 000 fler än i förra prognosen, och vi ska inte tro att det är den sista höjningen. Alla prognoser sprängs. Busstransporterna från västra Balkan fortsätter att välla in. Sverige översvämmas av serbiska romer. Migrationsverket bokar allt vad landet har av campinganläggningar, stugbyar och hotell för att inhysa dem. I många fall sker det utan kommunpolitikernas vetskap, i avtal mellan logiägarna och Migrationsverket. Ägarna till alla dessa anläggningar, som annars skulle stå hösttomma, har naturligtvis anledning att gnugga händerna över de oväntade inkomsterna. Säga vad man vill, men inkomster och arbetstillfällen blir det. Moderaternas arbetslinje i sin prydno. Men det är fortfarande svenska folket som betalar.
En ”migga”, det vill säga anställd på Migrationsverket, skriver anonymt på Merit Wagers blogg:
”Så jag ser fram emot att den stora strömmen av asylsökande romer från Serbien och andra delar på Balkan håller i sig över vintern. Den bör vara så stor att inte ens den som med våld försöker stoppa sitt eget huvud i sanden ska kunna lyckas med detta. Tack vare att Frankrikes president Sarkozy hade modet att sätta tummen mitt i ögat på en liten sak som skulle sopas under mattan, dvs att romernas situation inte ska gå på export mellan EU-länder, så vet vi nu genom alla tidningsreportage och tv-inslag att de romer som uppnått fullgången grundskoleutbildning är ett procenttal som kan räknas på ena handens fingrar. Ergo kräver de långvarig utbildning för att bli ett bidrag i ett tjänsteproducerande IT-land som Sverige. Eller ska politiker ändra sig även här? Ska myten om den taxikörande hjärnkirurgen fortsätta att odlas? Kommer vi snart att få läsa om hur gruppen romer innehåller ett stort antal akademiker och yrkesutbildade?”
Sverige står handfallet inför asylmissbruket
Det är ett omfattande asylmissbruk som pågår. EU inbjuder till det, och Sverige står fullständigt handfallet. Inte ens Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström kan förneka detta när hon intervjuas av Tomas Ramberg i Ekots lördagsintervju. Malmström är medveten om att serberna kommer med organiserade busslaster, att de är lurade av människosmugglare och att visumfriheten missbrukas. Hon har ett dilemma. Å ena sidan ska hon representera den svenska ”godheten” och EU:s vidsynthet och tolerans. Visumfriheten var ju ”tänkt som en möjlighet för släktingar att åka och hälsa på varandra”, som ”ett sätt att ta människor närmare varandra”. Onekligen har den tanken lyckats riktigt rejält. Visumfriheten har utan tvekan tagit tusentals serbiska romer närmare oss, och i den stora europeiska gemenskapens namn får vi glädjen att försörja dem. EU tänker ånga på och ge ännu fler länder frihet från visumkrav, närmast Albanien och Bosnien-Hercegovina, sedan Kosovo. Då kan Migrationsverket växa och campingägarna gnugga händerna ännu mer.
Å andra sidan är Cecilia Malmström inte omedveten om utfallet av den visumfria tjusigheten. Men hon vill tro att det hjälper med informationskampanjer, övervakning och att skriva brev till regeringarna i länderna på Balkan. Att återinföra visumkravet kallar hon ”det yttersta medlet”. Innan det sker måste hela mottagningssystemet braka ihop fullständigt. Det är kontentan av det hon säger. Och vi är på god väg.
Luciabeslutet 1989