I Fire You Tube dele.

Ezra Levant: Gay-bashers thrive in modern-day Netherlands

If you think Amsterdam is the gay capital of Europe, you’re half-right, but 10 years out of date. Today it’s the gay-bashing capital of Europe.Because Amsterdam isn’t just gay. Now it’s Muslim, too. A million Moroccans and Turks have immigrated to the Netherlands, and sharia law rules the streets.If you doubt it, then you haven’t been paying attention. Actually, that’s not fair. Gay-bashing is front-page news only when it’s committed by a straight, white male.The media is terribly uncomfortable writing about gay-bashing by minorities. It’s the same reason why Canadian feminists are so eerily quiet about honour killings of Muslim girls.
According to an “offender study” by the University of Amsterdam, there were 201 reports of anti-gay violence in that city in 2007 — and researchers believe for every reported case there are as many as 25 unreported ones. Two thirds of the predators are Muslim youths.The violence couldn’t be more brazen. It’s not in the back alleys in the dark, it’s in the heart of the city, often in broad daylight. It’s a direct dare to the Dutch government to show who rules the streets.Toronto Sun leder., Weekendavisen: Homohadet vokser.

Er Sverige ikke et land i krig, Birro?

Vi är utsatta för terror i vårt eget land

När jag läser om mordet på Elin är det något som går sönder. En sträng går av. Ett mörker rasar in. Något väldigt spänt och ansträngt kapas. Kanske är det för att det sker i Göteborg, min gamla hemstad. [….]

Min förståelse har runnit ut. På internet läser jag om mördaren som utsatte henne för ett skoningslöst, barbariskt lidande, som krossade flera ben i hennes kropp, och jag tänker på alla sobra förbannade kulturdamer och -herrar som gärna vill förstå dessa förbannade ghetton, dessa stinkande avträdeshögar till bostadsområden. Jag har ingen förståelse för män som mördar kvinnor. Jag är trött på att sätta dessa grymheter i ett sammanhang. Lås in dem för all framtid. Gör det väldigt tydligt att Sverige inte är ett land i krig. Förlåtelse är Guds uppgift, inte min. Ingen vill bo i dessa områden. De fattiga tvingas till det..

Mordet på Elin är bestialiskt, rått och att det sker i en förbannad förort är ingen slump. Det är heller ingen slump att människor som av fattigdom tvingas bo i dessa områden hatar det, vill flytta, drömmer sig bort.

Jag är uppväxt i en förort. Jag hatade förorten. Den var bara avskärmad, ful, tråkig och meningslös.Detta var ändå för rätt länge sedan när några packade grannar ställde till det på gårdsfesten två gånger om året.Det var långt innan delar av Sverige förvandlades till laglösa zoner; hela bostadsområden runt de stora städerna (och även de något mindre) är delvis i de kriminellas händer. De städade, skötsamma människorna med stora drömmar, låser in sig, lämnar fältet fritt. Vi är utsatta för terror i vårt eget land. Marcus Birro: Nu är det nog med förortsromantik.

Det er godt skrevet, havde det bare ikke været 25 år forsinket, så ville Elin have levet endnu. Man må man tilføje til forfatteren Birro og hans hæderlige, men sent vågnede sorg over hjembyen Gøteborg:  Unge svenskere døde på den måde for fem, ti, femten, tyve og femogtyve år siden. Vi der læste svenske aviser da, husker dem. Riksdagsflertallet har været dødeligt for svenskerne  årtier. Familierne husker de døde, politikerne  har fået lov af svensk presse til at fortrænge dem, så deres død aldrig kom på den politiske dagsorden, bortset fra highlightede mord som det på Fadime. Der er ingen interviews med de efterladte for dens samfundseksperiment. Det var måske på tide det medskyldige, beskyttede værksted, der kalder sig svensk presse, kvindede sig lidt op til at leve i Sverige år 2010? Hvor skræmmende kan det være? Svensk presse er forhadt, dansk er ikke. Hvordan kan det være ?
Den anholdte på den højeste grad af mistanke, “to-barns-faderen” (svenske journalisters eufemisme), Ephrem Tadele Yohannes, etiopisk statsborger, bundet til ugerningen af videooptagelser og tidligere voldtægtsofres vidneudsagn. Han var forinden straffet i USA.

Ephrem Tadele Yohannes, född 1987-12-19 och mantalsskriven på Temperaturgatan i Göteborg. Invandrade 2009-09-25 från Virginia USA, efter ha ingått äktenskap med en etiopisk kvinna, född 1984. Har två småbarn. Han dömd i USA för rattfylleri, smitningsolycka med personskador, falska uppgifter mm 2007. Det seneste kvindemord i Gøteborg havde samme multikulturelle struktur: ”Skuggan” dömd till 16 års fängelse för mordet på Nancy Tavsan. Det forrige også.Man skal naturligvis være varsom med brugen af ordet “krig”. Her kan man komme lidt nærmere på det på det internationale plan:, dog en ringe trøst for de lokale dødsofre. There is no name for the current situation we are in : We Are NOT at War

It’s in the Qur’an, stupid

strengt taget er der ingen virkelig grund til at være utilfreds med denne kommentar i the Guardian, den britiske Politiken. Som altid når man læser om disse emner i mainstreammedierne er det ikke nødvendigvis det mest interessante hvad der fortælles, men også i hvilken grad der benyttes retoriske figenblade, besværgelser, udeladelser og eufemismer, og Cohens kommentar er overraskende fri for disse trættende klicheer. Dog bortset fra antagelsen i hans overskrift om eksistensen af en ikke-radikal islam, og illustrationen af radikalisme ved udtalelserne om kvinders halve vidnesbyrd og drab på homoseksuelle ved nedkastning fra højder – intet radikalt her, det er såmænd islamisk mainstream (LFPC).

A few months ago, I sat in a magnificent Victorian lecture hall at University College London. […]

I had come along with hundreds of others because, on Christmas Day 2009, Umar Farouk Abdulmutallab, a former UCL student, tried to detonate plastic explosives hidden in his underwear and kill the 278 passengers and crew on Northwest Airlines’ flight from Amsterdam to Detroit. After such a narrow escape from mass murder, I thought that no one could deny that the universities needed to confront campus sectarianism. I reckoned without the limitless capacity for self-delusion of British academe.

By the time UCL organised a public debate on the Abdulmutallab affair, reporters had established that the Nigerian student had lost himself in London’s political netherworld, where the white far left meets the religious far right. As president of UCL Islamic Society, Abdulmutallab had presided over an “antiterror week”, which featured a promotional video of clips of violence, accompanied by hypnotic music. […]

The London Times found that one cleric who had lectured the UCL Islamic Society was on record as saying of the Jews (inevitably): “They’re all the same. They’ve monopolised everything: the Holocaust, God, money, interest, usury, the world economy, the media, political institutions… they monopolised tyranny and oppression as well.” Alongside the racism came the concomitant sexism, homophobia and hatred of the western world. Channel 4, for instance, had caught another visiting imam on camera saying that the testimony of women was worth half that of a man. As for gays, he added: “Do you practise homosexuality with men? Take that homosexual man and throw him off the mountain.” […] Nick Cohen: How radical Islam seduced the academics

Ian Burumas radikale væmmelse, her med tyrkisk publikum

Der er noget umiddelbart komisk ved at se vestlig anstændighed, komplet med verbal holden-ud-mellem-to-fingre, af noget forfatteren godt ved vækker samme afsky hos sit anatolske publikum, men ud fra helt andre forudsætninger. Alligevel er det selvfølgelig ikke spor sjovt i og med at Buruma ikke er så enfoldig og pæn som han prøver at give indtryk af, men snarere kalkulerende. To parter der lige her og nu er som skabt for hinanden, i hvert fald indtil de kommer inden for et stenkasts afstand (LFPC).

Whatever happened to the good Europeans, those nice folks in small northern countries who liked to think of themselves as the world champions of liberty and tolerance?

Of course, many liberal Europeans are still alive and well. But first in Denmark, then in the Netherlands, and now in Sweden, illiberal, populist parties stirring up fear of immigrants — specifically Muslim immigrants — have managed to gain enough power to set, or at least influence, their countries’ political agendas.

These parties are not confined to Scandinavia and the Low Countries, but are part of a global wave of anger against political elites, who are blamed for all of the insecurities that come with global economics, the financial crisis, and living in more ethnically mixed societies. The psychology behind the Tea Party in the United States and the anti-immigrant parties in Europe is similar, even if their policies vary. […]

The influence of these slick new populists, waging their war on Islam, goes well beyond their countries’ borders. Nativism is on the rise all over the Western world, and Wilders, in particular, is a popular speaker at right-wing anti-Muslim gatherings in the US, Britain and Germany.

European populism focuses on Islam and immigration, but it may be mobilizing a wider rage against elites expressed by people who feel unrepresented, or fear being left behind economically. They share a feeling of being dispossessed by foreigners, of losing their sense of national, social or religious belonging. […] Ian Buruma: Europe turns right : se også Hugh Fitzgerald: Ian Buruma, Geert Wilders, hatred, and ignorance