30
Jul
Seneste opdatering: 30/7-11 kl. 2346
80 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Af Julia Caesar

Copyright Julia Caesar, Snaphanen, HRS och document.no. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!

Terrordåden i Norge den 22 juli sänder chockvågor inte bara över Norge utan över hela världen. Sjuttiosex döda, varav merparten ungdomar, i en massaker som saknar motsvarighet på våra breddgrader under fredstid. Ord som ”ufattelig” räcker inte för att beskriva en tragedi som är bortom normal mänsklig fattningsförmåga. Som alla terrordåd väcker även detta avsky och bestörtning över att så satanisk grymhet kan rymmas i en mänsklig hjärna.

Men var tragedin omöjlig att förutse? Är den omöjlig att förstå? Nej. Grunden för extremistiska terrordåd är för länge sedan lagd genom politikens utformning i de nordiska länderna – en splittringspolitik som bygger på en hejdlös och potentiellt explosiv blandning av vitt skilda kulturer, religioner och etniciteter. Historien slutar inte med Anders Behring Breiviks masslakt på sina egna landsmän. Vi kommer att få uppleva fler terrordåd; vänsterextremistiska, islamistiska, högerextremistiska – och dåd som begås till synes utan någon begriplig orsak alls.

Europas befolkning är hårt pressad av de kulturella, sociala och ekonomiska påfrestningar som massinvandringen från framför allt muslimska länder innebär. Från historien vet vi att alla försök att få islam och kristendom att leva sida vid sida har resulterat i krig, förföljelse, blodiga konflikter och död. Om de styrande eliterna framhärdar i att driva samma politik som hittills mot folkets vilja, samtidigt som de predikar ensidig tolerans och öppenhet – då fortsätter man också att tillhandahålla en konfliktfylld jordmån för fler terrordåd.

Det är inte klädsamt när just de som i årtionden har drivit fram det mångkulturella samhället nu står som fågelholkar över terrordåden i Norge. De om några har anledning att inse att ”det oväntade” händer och kommer att hända igen. Oväntat är det bara för den som lever med tjocka skygglappar och inte har haft modet eller viljan att avläsa och reflektera över de dramatiska och konfliktfyllda samhällsförändringar som massiv utomeuropeisk massinvandring har medfört i våra länder. Eller som inte kan avlyssna debattklimat och politiska och andra ideologiska strömningar i sin samtid, allt som pågår där vanliga människor lever sina vanliga liv, vid köksbord och på arbetsplatser i det så kallade folkdjupet.

Fluffiga utopier har manövrerat ut verkligheten

Den mångkulturella politiken utgår ifrån att människan bara är ett tomt skal, med psykologen och författaren Steven Pinkers ord ett ”oskrivet blad” som går att forma och anpassa till vad som helst.

De enda egenskaper som förutsätts följa med i leveransen är tolerans och godhet. Allt annat, som kulturellt och etniskt ursprung, politisk, religiös eller annan ideologisk övertygelse, har relativiserats bort. Fluffiga utopier har tillåtits manövrera ut verklighet och kunskap om människans natur. Men människan är inget oskrivet blad som låter sig skrivas med vad som helst som för tillfället anses ideologiskt lämpligt. Vi är biologiskt anpassade till den region där vi föds, vi är bärare av olika kulturer, ideologier, religioner och andra sammanhang. Vi är kort sagt olika. Drömmen om ”den nya människan” hör hemma i de gamla kommunistiska skräckväldena Sovjet, Kina och DDR. Där trodde man på allvar sig kunna stöpa om den mänskliga naturen till kommunistiska idealmedborgare i den totalitära staten. Hur det gick vet vi.

Jag tror att vi är många som är djupt berörda av terrordåden i Norge men inte förvånade över att de kunde hända. Det kunde lika gärna ha hänt i Sverige, där de samhällsförändringar som Anders Behring Breivik sagt sig vilja bekämpa (mångkultur, utplåning av den egna kulturen och islamisering) på många sätt har gått ännu mycket längre än i Norge.

Ondskan finns

Ondskan finns. Den finns i människan, lika självklart som godheten. Ingen är renodlat ond eller god. Vi rymmer båda, och alla nyanser däremellan, inom oss. Ändå blir vi lika chockade varje gång ondskan visar sitt nakna ansikte. I synnerhet svenska politiker verkar tro sig kapabla att radera ondskan ur det mänskliga känsloregistret, i enlighet med drömmen om det oskrivna bladet. Trodde vi att den skulle utrotas i takt med civilisationens utveckling? Lite beprövad svensk social ingenjörskonst som quick fix så ordnar sig allt?

Så enkelt löser man inga problem. Det vi måste börja med att besinna är att brutala terrordåd kan hända igen. Att det kommer att hända igen. Och människor kommer att säga samma sak som de brukar säga när terrordåd och andra tragedier inträffar: ”Inte trodde vi att sånt kunde hända i Sverige/Norge/Danmark.” I trygghetsnarkomanernas Sverige ingår inte terrordåd i föreställningsvärlden. Ändå är det bara ett drygt halvår sedan den irakiske självmordsbombaren Taimour Abdulwahab, 29, sprängde sig i luften mitt i julhandeln i Stockholms city. Det var bara teknisk klantighet som gjorde att han inte tog mängder av andra människor med sig i döden. Något borde vi ha lärt oss.

”Moraliska argument biter inte på omoraliska motståndare”

”Norgeattacken är en av flera som kommer i Europa och det får ni lära er leva med så länge ni ger politikerna frikort att riskera era liv hur de vill. Sveriges misstag är att inbilla sig att moraliska argument biter på en fullkomligt omoralisk motståndare” skriver Jan Kallberg, svensk debattör boende i Texas, USA, på Dagens PS.

”Det är lika poänglöst att söka moraliskt nedmontera politiskt våld med argument eftersom de som utför våldet redan har slutat lyssna. Mot hemodlad extremism har vi svårt att skydda oss eftersom de har lättare att röra sig i samhället och enskild som bestämmer sig för att göra terroristgärningar utan samverkan med andra. Det är svårt att avslöja någon som inte talar med någon.

Däremot, om vi möter internationell terrorism är det en motståndare som ser mjukhet som vekhet och en blotta, en motståndare som helt ignorerar varje mänsklig moralisk grund i syfte att ha ihjäl för ett politiskt mål. Så när det svenska samhället ignorerar terrorismen i en källarlokal nära dig bygger det på tron att någon form av moralisk insikt skall kliva in och förändra de skäggiga alternativt helrakade männen i källarlokalen så att de kramas på Fryshuset och börjar läsa feminism på ABF. Det kommer aldrig att inträffa. Det är tragiskt naivt. Det är nästan motbjudande naivt.”

Marionetterna gör jobbet

Anders Behring Breivik kan känna sig nöjd. Den 32-årige norske massmördaren har lyckats med sin plan. Isolerad i häktet behöver han som en demonregissör bara sitta passiv medan marionetterna gör resten av jobbet åt honom, precis som han har förutsett.

Om han inte vore avskuren från all mediekonsumtion skulle han antagligen njuta ohämmat av det som nu pågår i media när journalister och diverse andra ”experter” lika lydigt som förutsägbart axlar sina roller och bidrar till ökad polarisering och splittring. I Sverige med frontalfigurer som Lisa Bjurwald, Annika Hamrud, Daniel Poohl och Alexander Bengtsson från vänstertidningen Expo, Anna-Lena Lodenius och Lena Sundström, som verkar se sig själva upphöjda till objektiva ”experter på främlingsfientlighet” och anlitas som sådana av media, trots att det är uppenbart att de har en egen politisk agenda. Drevet går. Häxjakten är i full gång. Hyckleriet når nya höjder. Det sunda förnuftet lyser med sin frånvaro, liksom den eftertanke William Shakespeare talar om i Hamlets tredje akt:

”Så går beslutsamhetens friska hy
I eftertankens kranka blekhet över.”

”Högern är som skrämda råttor”

Det är eftertanke vi behöver. Tid för reflexion och begrundan. Men när vargflocken känner vittring av blod finns ingen plats för eftertanke. Här yppar sig ett fantastiskt tillfälle att positionera sig själv och legitimera sin självpåtagna expertstatus. I den svenska statsradion sitter vänsterextremisten och SD-hataren Täppas Fogelberg som programledare och kallar högern, det vill säga allting till höger om honom själv, för ”skrämda råttor” i direktsändning av Ring P1.

”Högern är ju som skrämda råttor! Till och med Sverigedemokraterna börjar snart bli invandrarkramare i pur rädsla för att sammanblandas med det här (terrordådet i Norge). Råttorna kryper ned från ljuset.”

Allting är med andra ord Sverigedemokraternas fel. Precis som vanligt. Om ett terrordåd inträffar i Norge är det Sverigedemokraternas fel. Om en irakier spränger sig till döds i Stockholm är det Sverigedemokraternas fel. Sverigedemokraterna är sedan valet 2010 ett demokratiskt invalt parti i riksdagen med 5,7 procent av väljarnas röster, men de har effektivt utestängts från politiskt inflytande av övriga sju partier. Ändå är allting på något märkligt sätt deras fel. Tala om häxprocesser och sandlådetaktik.

Och samma drev gör allt för att genom höggradigt patologisk guilt by association dyvla över skuld på de källor Anders Behring Breivik nämner vid namn i sitt 1 516 sidor tjocka manifest. Han nämner att han tycker om opera – Mozart, Verdi, Wagner. Anständigheten kräver att räfst och rättarting utkrävs av dessa döda kompositörer. Är de prostituerade kvinnor som han har frekventerat också medskyldiga till hans brott?

”Under fernissan finns det primitiva barbariet”

”Terrordådet påminner oss om att vår civilisation är en tunn fernissa, och under den finns det primitiva barbariet. Väldigt nära” skriver bloggaren Dick Erixon på Dagens PS.

I Dagens Nyheter får Lisa Bjurwald oemotsagd sprida insinuationer och anklagelser mot alla som andas att det kan finnas problem med multikulturalismen. Genom att diskutera integrationen har man stimulerat till terror. Detta synsätt underkänner John Stuart Mills argument för en öppen och fri debatt. Lisa Bjurwald omyndigförklarar alla i samhället, eftersom det uppenbarligen inte kan hantera en öppen debatt utan att tillgripa våld. Hennes ståndpunkter leder logiskt till att allmän censur ska införas och en totalitär stat upprättas som håller ordning på medborgarna, så att de inte för “fel” debatter.

Det är självfallet en avgrundsdjup skillnad på att öppet diskutera integrationens misslyckanden i syfte att finna lösningar inom den demokratiska beslutsapparaten, och att avrätta dem som inte delar de egna åsikterna. Att medierna nu försöker sudda ut den här skillnaden är allvarligt. Det skadar det öppna samhället. Och därmed går man Breiviks ärenden.”

Gigantisk evakuering av skuld

När en tragedi som den i Norge inträffar utlöser det chock- och krisreaktioner inte bara hos de närmast berörda. Terrordådet sänder tryckvågor av chock ut över hela världen. En yttring av kris och chock är skulden. Skuld är en av människans mest outhärdliga känslor. Den som överlever en katastrof där många andra omkommer drabbas ofta av smärtsamma skuldkänslor – ”varför fick just jag överleva?” De ungdomar som klarade sig levande från massakern på Utöya kan inte förväntas jubla av lycka över att de överlevde. Inte än. Först måste de ta sig igenom skulden – som läggs ovanpå den tunga sorgen över förlusten av vänner som mördades.

Den som anar att han/hon har ansvar och skuld för något gör ofta allt för att bli kvitt den obehagliga känslan genom att evakuera skulden, vräka den på någon annan. Det som nu pågår i media är evakuering av skuld i gigantisk omfattning, i både Norge, Danmark och Sverige. Häxjakt pågår på allt och alla som kan associeras med Anders Behring Breivik, i synnerhet systemkritiska bloggar som han uppger att han har läst. I Norge document.no, i Danmark Snaphanen och Uriasposten, i Sverige Politiskt Inkorrekt. Syndabockar utses på löpande band i lika ohederliga som desperata försök att rentvå sig själv från skuld och delaktighet. Det är gyttjebrottning på så låg nivå att skammens rodnad borde färga kinderna på alla dem som nu kryper fram ur sina hålor med smutskastning som verktyg för att uppnå politiska mål. De som nu tjuter med ulvarna är samma människor som inte ens står ut med att andra människor har andra åsikter än de själva. I sin iver att korsfästa bloggvärlden kastar de all eventuell kvarvarande hederlighet över bord.

Bloggvärlden är en reaktion på ett inavlat debattklimat

Men det är inte Internet och bloggvärlden som har skapat det rådande debattklimatet. Bloggvärlden är en reaktion mot det inavlade debattklimat som i minst fyra årtionden har styrts med järnhand av en politisk och massmedial elit. Allra värst är det i Sverige. Denna elit med sina ständiga påbud om tolerans tolererar inga andra åsikter än sina egna och skyr inga medel att hålla oliktänkande borta från debattens arenor. Det är denna elits förgrundsfigurer, de som med största självklarhet har tillskansat sig både tolkningsföreträdet och megafonerna, som nu försvarar sina positioner genom energisk evakuering skuld. De skulle aldrig medge att de vill förhindra debatt i ämnen där de själva anser sig sitta inne med den absoluta sanningen. Men de är i praktiken yttrandefrihetens vaktkonstaplar och dödgrävare, uppfyllda av sin egen rättfärdighets salighet.

I Sverige sköts debatten huvudsakligen av ett begränsat antal proffstyckare som låtsas debattera med varandra men i praktiken är eniga om det mesta i enlighet med det rådande konsensustänkandet. Någon har sagt att om världen störtade samman och hela befolkningen försvann ned i ett bråddjup skulle debattproffsen inte märka någon skillnad. De skulle bara fortsätta debattera med varandra som om ingenting hänt.

Gammelmedia mörklägger

Ingen av de systemkritiska bloggar som Behring Breivik citerar i sitt manifest har såvitt jag kan se någonsin uppmanat till våld. Däremot skildrar och kritiserar de konsekvenserna av massinvandringspolitik och anpassning till islam i de berörda länderna, som en kraftigt ökande och alltmer brutal våldsbrottslighet där invandrare från framför allt Mellanöstern och Nordafrika är påtagligt överrepresenterade, en havererad integration, importerad heders- och skamkultur, barn- och tvångsäktenskap, islams syn på kvinnor som andrahandsvarelser, Europarekord i anmälda våldtäkter (i Sverige), ett snabbt växande antal bidragsförsörjda etniska enklaver som lever i självvald avskildhet från det övriga samhället och ständiga nedskärningar i välfärden till följd av invandringens oredovisade kostnader.

Det här är en verklighet som gammelmedia inte har lust att rapportera om. Bloggar och nätsajter tar det ansvar att spegla historiens största samhällsomvandling som etablerade media vägrar ta. Hellre än att riskera att ses som ”främlingsfientliga” smusslar gammelmedia undan sanningen och bokför invandringspolitikens sociala, kulturella och ekonomiska kostnader på mörklagda konton. Att följa med i de ideologiska svängarna i den statligt anbefallda mångkulturalistiska politiken är för dem oändligt mycket viktigare än att ge sina läsare/lyssnare/tittare korrekt och saklig information. Vi har aldrig någon gång i historien haft en journalistkår som så till den grad sviker sitt professionella ansvar.

”Det största journalistiska sveket”

Læs mere »



 30
Jul
Seneste opdatering: 31/7-11 kl. 1659
10 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Med mindre der sker noget uventet der kræver et svar, vil der fremover komme færre historier på Snaphanen om mainstreammediernes skævvredne fremstilling af os der benytter vores demokratiske frihed til at diskutere emner som counterjihad, kulturmarxisme, islamisering og Eurabia. Den sidste uges hektiske aktiviteter har vist at det er en håbløs kamp: Således har ikke ét dansk medie til dato citeret redaktionel tekst på Snaphanen eller nævnt noget om hvor vi selv definerer os politisk. Det er en kamp vi ikke kan vinde, og slet ikke ved at lade medierne have initiativet. Det eneste vi kan gøre er at gøre det vi altid har gjort, og forhåbentlig bedre. Vilje og evne til at læse indenad er ude over vores muligheder for at påvirke.

Vi er også langt ude over det punkt hvor man af ren dekorum er tilbageholdende med at kritisere norske medier. Denne indledning er blevet en kliché på rekordtid, og den er helt på sagesløse menneskers bekostning: “De hater ikke raser. De har ingen hakekors. De går i dress. De synes islam er den største trusselen mot vår sivilisasjon“. I stedet for at besvare dette angreb (endnu en gang) og derved lade propagandamedierne have initiativet, er det mere frugtbart at bidrage med belysning af de forhold i Norge der gør dette land unikt i en europæisk post-Anden Verdenskrig sammenhæng.

In a recent interview, Norway’s ambassador to Israel has suggested that Hamas terrorism against Israel is more justified than the recent terrorist attack against Norway. His reasoning is that “we Norwegians consider the occupation to be the cause of the terror against Israel.” In other words terrorism against Israeli citizens is the fault of Israel. The terrorism against Norway, on the other hand, was based on “an ideology that said that Norway, particularly the Labor Party, is foregoing Norwegian culture.” It is hard to imagine that he would make such a provocative statement without express approval from the Norwegian government. […]

I was not surprised to hear such ahistorical bigotry from a Norwegian ambassador. Norway is the most anti-Semitic and anti-Israel country in Europe today. I know, because I experienced both personally during a recent visit and tour of universities. No university would invite me to lecture, unless I promised not to discuss Israel. Norway forbids Jewish ritual slaughter, but not Islamic ritual slaughter. Its political and academic leaders openly make statements that cross the line from anti-Zionism to anti-Semitism, such as when Norway’s foreign minister condemned Barak Obama for appointing a Jew as his chief of staff. No other European leader would make such a statement and get away with it. In Norway, this bigoted statement was praised, as were similar statements made by a leading academic. […]

I know of no reasonable person who has tried to justify the terrorist attacks against Norway. Yet there are many Norwegians who not only justify terrorist attacks against Israel, but praise them, support them, help finance them, and legitimate them. […]

The time is long overdue for Norwegians to do some deep soul searching about their sordid history of complicity with all forms of bigotry ranging from the anti-Semitic Nazis to the anti-Semitic Hamas. There seems to be a common thread. Alan M. Dershowitz: Terrorism Against Israel More Justified Than Terrorism Against Norway?

Googler man “rike jøder truer obama” er første hit denne artikel på Aftenposten: Jøder truer med å trekke Obama-støtte. Søgestrengen var såmænd Aftenpostens oprindelige overskrift, som øjensynligt vakte for meget pinlig opmærksomhed. Den lå åbenbart lige til venstrebenet (LFPC). (Tegning: Antisemitisk karikatur i Verdens Gang. Se her og her).

Doktoren i morderens manifest

“But my guess,” Dr. Dalrymple offers, “is that this man, who was extremely ambitious, didn’t have the talent” to realize his ambitions, whether in politics or other fields. “So while he’s intelligent he didn’t have that ability or that determination to mark himself out in a way that might be more—constructive, shall we say.”

Some have sought to link Breivik’s violence to his political thinking. The New York Times ran a story Monday about Breivik’s fondness for certain American anti-Islamist blogs. And a parade of politicians on the European right have felt compelled to step forward and condemn Breivik’s killing spree—as if afraid that silence might somehow imply sympathy. Dr. Dalrymple himself, he says, is quoted indirectly “several times” in Breivik’s manifesto, “and that,” he says, “is slightly anxiety-provoking.” In the first place, it’s never pleasant to find yourself in the company, however unwillingly or unwittingly, of a man like Breivik.

He has another worry, “that what he’s done will be taken as a reason to close down all kinds of debate,” or to delegitimize the views of anyone who, as Dr. Dalrymple puts it, “question[s] anything that the current prime minister of Norway says or believes.”[..]

‘So actually there’s a potentially extremely totalitarian or at least authoritarian aspect to this drive to understand what essentially is not finally understandable.”[,,]

Dr. Dalrymple has a point. And if the deepest thoughts of even our friends and acquaintances would be a horror, we should be grateful that there are gaps in our understanding of an Anders Breivik. Some gaps, we don’t really want to fill.Wall Street Journal: Unraveling the Mystery of Murderous Minds

UK: Muhammed & Mohammed dømt for spraymalede burkaer

Forestillingerne om “den såkaldte islamisering af Europa” får næring af historier om banalt hærværk som denne. En opgave for retssystemet – passér gaden (LFPC).

Two Muslim teenagers have admitted defacing advertising hoardings featuring scantily-clad models and painting a ‘burka’ over them because they offended their religious views.

Mohammed Hasnath and Muhammed Tahir, both 18, used black paint to cover up the picture of a female model on a hoarding advertising Lynx deodorant.

The duo proceeded to paint over the faces on several other advertisements around London’s East End, claiming it was a ‘sin’ for them to be uncovered. […] Muslim teenagers convicted of criminal damage after spraying burkas onto scantily-clad models in Lynx poster

Hvad Bjørn Elmquist kan forstå

Søndagsavisen har ringet rundt til 30 fremtrædende advokater for at høre, om de ville forsvare Breivik. Langt de fleste mener, at alle har krav på et kompetent forsvar, og at de naturligvis ville påtage sig opgaven. Seks af de adspurgte siger dog, at de af forskellige grunde ville afslå. Blandt dem finder vi Bjørn Elmquist, som citeres for følgende perle:

”Der skal være en vis form for forståelse mellem den sigtede og advokaten. Og det tror jeg ikke, at jeg ville have her.”

Det fantastiske er, at Elmquist påtog sig forsvaret af Wissam Freijeh, som en dag tog et våben med ud i Rosengårdscenteret i Odense og gav sig til at fyre løs mod en bod, der var omgivet af tre israelske sælgere og to danske kunder. Ingen blev dræbt, men to af israelerne blev ramt af skuddene. Her var altså tale om med overlæg at forsøge at dræbe mennesker af politiske årsager – hvilket Elmquist mente burde betragtes som en formildende omstændighed. (Elmquist: Straffen er alt for hård.)

Jeg mener i hvert fald, det er forkert, at retten ikke tog hensyn til den konflikt, der er mellem israelere og palæstinensere. I stedet brugte man det mod min klient ved at idømme ham en højere straf, sagde Bjørn Elmquist, der havde forberedt Freijeh på, at det kunne gå den vej.

Også i den temmelig alvorlige terrorsag fra Vollsmose har Bjørn Elmquist følt, at han kunne opvise ’en vis form for forståelse’. Gad vide, hvad forskellen mellem disse anklagede og Breivik i hans øjne er?
Af Nemo

Victory is in sight

“First they ignore you, then they laugh at you, then they fight you, then you win.” — Mahatma Gandhi

We moved from the first stage to the second in the last year or so, and from the second stage to the third in the last week.

We have no money. We have no powerful friends. We have no media connections. We have no resources.

All we have is the truth. And that means that victory is assured. Robert Spencer: Victory is in sight



 30
Jul
Seneste opdatering: 30/7-11 kl. 1828
7 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Vi er lettede, fordi han var norsk. Denne lettelse bør bekymre os meget mere, end den gør. Det er her, vores sande sårbarhed ligger. Under overfladen, under appellerne, under det farverige fællesskab må vi ikke holde op med at stille os kritisk an over for alt, som skaber utryghed. Uanset hvilken side det kommer fra.Også venstrefløjen har forstået, at jihadisterne er lige så farlige for muslimer som for samfundet generelt.

Den 11. september 2001 skabte ikke bare frygt for muslimer. Vi må vi ikke glemme, at mange muslimske ledere blev tvunget til at se ind i sig selv. De var nødt til at se, hvordan deres foragt over for vestlige værdier gav næring til en ‘højreekstrem’ islamisme blandt unge muslimer og skabte utryghed blandt ikke-muslimer. Debatten var helt nødvendig for at stoppe rekrutteringen til vold og for at skabe lighed og åbenhed i de mere konservative minoritetsgrupper, der fik deres faldne: bandeskyderier, kriminalitet, æresdrab og tvangsægteskaber.[..]

Terrorisme tvinger os til at se dyret, som bor i mennesket, i øjnene. Det uhyre, som er vågnet op i alle historiske epoker og i alle dele af verden. Det uhyre, der ligger latent i menneskesindet, hvis ikke det bliver vækket. Det forvandler ideologi til vold, politisk kamp til selvudslettelse og frygt til forbrydelser mod menneskeheden. Dette dyr kender ikke til religiøse, kulturelle eller etniske grænser. Vi er nødt til at se det i øjnene, mens vi stadig bearbejder sorgen, chokket og traumet. Derfor må vi aldrig igen blive chokeret over, at uhyret kan vågne i en blåøjet, lyshåret knægt fra den vestlige del af Oslo. Det er sket før, og det kan ske igen. Hvis man dæmoniserer en fjende for meget, vil man aldrig kunne forstå ham. Og hvis man ikke forstår ham, kan man aldrig bekæmpe ham.Fra kartoffel til uhyre.

Lægen og forfatteren Theorodore Dalrymple har skrevet en analyse, der trænger dybt ned i morderens narcissisme og forurettethed over at være en nullitet. The Mind of Anders Breivik.. Jeg skrev forleden, at det er en skam, Norge ikke kan henrette ham, hvis (når) han bliver dømt. Det står jeg ved. I Sverige skriver Marcus Birro det samme: Jag tycker massmördaren förtjänar att dö.

Naivitet peggar för fler bomber

Jan Kallberg bor i U.S.A. Der er ingen af de gængse måder, der kan forhindre ham i at skrive, hvad han mener. Karrieremåden, for eksempel:

Norgeattacken är en av flera som kommer i Europa och det får ni lära er leva med så länge ni ger politikerna frikort att riskera era liv hur de vill.
Terroristerna kommer aldrig att kunna vinna – oavsett vilken politisk eller religiös rörelse de företräder – för de kan inte ta terräng och hålla den men de kan ta ihjäl dig och de dina. Därför är terrorister inget överlevnadshot mot Staten Sveriges överlevnad, men de är ett direkt hot mot dig och din familj. I princip har du ingen politiker som har råg i ryggen att så upp mot terrorism och därför är just du extra utsatt.
Terrorism tas inte på allvar eftersom man lever i en – det är alltid en engångshändelse – fantasivärld.
Sveriges misstag är att inbilla sig att moraliska argument biter på en fullkomligt omoralisk motståndare. Det är lika poänglöst att söka moraliskt nedmontera politiskt våld med argument eftersom de som utför våldet har redan slutat lyssna. Mot hemodlad extremism har vi svårt att skydda oss eftersom de har lättare att röra sig i samhället och enskild som bestämmer sig för att göra terroristgärningar utan samverkan med andra. Det är svårt att avslöja någon som inte talar med någon.
Däremot, om vi möter internationell terrorism är det en motståndare som ser mjukhet som vekhet och en blotta, en motståndare som helt ignorerar varje mänsklig moralisk grund i syfte att ha ihjäl för ett politiskt mål. Så när det svenska samhället ignorerar terrorismen i en källarlokal nära dig bygger det på tron att någon form av moralisk insikt skall kliva in och förändra de skäggiga alternativt helrakade männen i källarlokalen så att de kramas på Fryshuset och börjar läsa feminism på ABF. Det kommer aldrig att inträffa. Det är tragiskt naivt. Det är nästan motbjudande naivt.Låt mig ge sju snabba punkter varför Sverige är utsatt:……..Dagens PS

Skriften på væggen efter Norge: Flertal støtter Wilders

Poll: 52% of Dutch say anti-immigration politician doesn’t need to tone down remarks. Polling firm Maurice de Hond said on Friday that 52 percent of those surveyed thought Wilders did not need to moderate his stance on the supposed “Islamisation of Europe” in the wake of the Norway killings, while 44 percent said Wilders should tone it down.Some Dutch question their country’s traditionally generous immigration and aid policies, worried by the deteriorating economic climate, higher unemployment, ethnic crime and a belief that Muslim immigrants have not fully integrated into mainstream society. In the opinion poll published on Friday, 29 percent of those questioned said they supported the Freedom Party’s approach to Islam and Muslims in the Netherlands, more than those who agreed on the issue with the Liberals and the Christian Democrats combined.Survey: Wilders anti-Islamic rhetoric fine, Over half of Dutch say Wilders anti-Islamic rhetoric fine-poll,Flertall i Nederland støtter innvandringskritisk politiker