15
okt
Seneste opdatering: 17/10-11 kl. 0152
16 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Det är ett allt annat än enkelt beslut, men vi har nu gjort vad vi kunnat och kommer inte längre. Detta har inget med några slags yttre påtryckningar att göra utan det handlar helt enkelt om tidsbrist och rundgång – ingen hund ligger begraven här, det lovar vi. Om inte annat har vi bevisat att det faktiskt går att göra något åt situationen även med nästan inga medel alls, så länge man har ett oslagbart trumfkort – sanningen. Kan vi så kan ni. PI har kommit till vägs ände. (SvD: Politiskt inkorrekt läggs ner, Medievärlden: Politiskt Inkorrekt läggs ner, Sydsvenskan: Politiskt inkorrekt läggs ner.)

Svensk Politisk Inkorrekt blev meget store, fordi behovet for et mediekorrektiv i Sverige er meget stort. En blog burde ikke kunne blive så stor. Noget lignende kunne aldrig blive så stort i Danmark, hvad der trods alt må betragtes som et sundhedstegn. Mediekritik i Danmark er helt velbegrundet, men det kan næppe blive en rigtig stor branche. Siden blev læst også og ikke mindst af alle dem, der hadede dens formål og dens oplysninger.

Godt tre år er lang tid i blogosfæren. Denne blogs næsten otte år er nærmest naturstridige, men som tidligere skrevet er den også konjunkturfølsom. To middelstore lungebetændelser, så lukker butikken på ubestemt tid. Nu er vi ikke en nyhedstjeneste som PI. Vi skriver og læser fordi vi altid har skrevet og læst. Jeg fotograferer, fordi jeg altid har fotograferet. Det som er danske mediers forsidestof, kommer stort set aldrig på her. Det kan blæse eller regne, og polerne kan smelte, ét eller andet er der altid skrive i en “log” – en dagbog. Om ikke andet, så har hunden fået tarmslyng eller en skovflåt har forvandlet én til Mimi Jacobsen, mens man plukkede svampe. Eller de spillede Pergolesi i radioen lige den morgen. Da jeg så Robert Spencers blogafhængighed på et belgisk hotel for år tilbage, forstod jeg den ikke. Nu ved jeg, det er hans måde at trække vejret på. Det er også blevet vores, indtil vi eventuelt finder en anden.

Som bloglæser, der langt foretækker den svenske blogosfære fremfor den svenske presse, er det alligevel en vemodig dag. Samizdat-medier er pr. definition interessante, ikke mindre når de bliver så store som PI, at de statsunderstøttede medier lancerer en kampagne imod dem. Mediedækningen af PI for nylig, prøvede at se saglig og objektiv ud, men den var fra A til Z fjendtligsindet og insinuerende. Svenske nyheder er dyppet i klorin, opinionen som man kan fodre svin – ups! lam – med, er i det store hele uden nogen interesse udover de snævre cirkler, den skrives til. Det er en scene, man optræder på, og karaktererne og pengene gives for den kunstneriske udførelse. De der havde noget “kontroversielt” at sige, er for længe siden afrettede, og resten er ramt på brødet og forsvundet hjem på ødegården i indre eksil. Undtagen de svenske, der vil skrive en kronik eller 100 til os.

I Danmark er dissidenter som regel psykologiske tilfælde. I Sverige er de rigtige dissidenter, også de der ikke er “knäppt i skallen” og dyrker en outsider-rolle, der altid vil øve en vis tiltrækning på nogle gemytter. Vi der interesserer os for vores nærmeste naboer under medieradaren, er at betragte som Skandinavister, desværre 150 år for sent, men man kan nok godt dyrke sin gammeldagshed uden at være et psykolgisk tilfælde. Ellers må læserne stoppe os, vi er stadig demokrater, uanset hvad man end kan mene om folkets stemme. Den har jo allerede fortrudt sit valg for en måned siden.

Man må forestille sig, at meget velaflønnede journalister simpelthen er jaloux på dem, der kan skrive hvad der passer dem, som menige journalister af karrieremæssige grund aldrig turde røre ved. Og nu er det meste af den journalistiske brødtekst i dag, at sammenligne med rent fabriksarbejde. Hvem vil ikke hellere stå ved at samlebånd på Carlsberg i Fredericia, en “kolonne”, som det hedder, hvor man i det mindste kun sælger sin fysiske tilstedeværelse og tilmed får gratis øl ad libitum?

PI var ét af de steder, man som dansk kunne få det at vide, som svenske medier ikke viderebringer. Der er andre, og der kommer andre. Der er andre i genren, de kan bla. ses her.

Vores faste morgenlæsning i flere år, Kurt Lundgren, ophørte ved Lundgrens død, men de oplysninger der ligger på den, bruger vi stadig. Og ikke bare dem. Hvad der gjorde os til læsere, var humoren, ironien grundlæggende viden og journalistiske nysgerrighed, som man i sandhedens interesse ikke genfandt på PI. PI var en prosaisk rugbrødsmotor, men det er TT (Sveriges Ritzau) også. Nyhedsbranchen er fortvivlende prosaisk. Hvad den overhovedet kan tilføjes udefra, er højst påkrævet.

Vi håber, vi kan fortsætte med at læse PI´s faktaoplysninger om f.eks. Malmøs mafia, også efter at siden stopper. Når denne blog engang stopper, vil vi sørge for, at kronikker, fotos og videos stadig kan søges og anvendes. En del af det vil uvægerligt have interesse også om 25 år. Hvilken del, kan man aldrig vide. Video og fotos, formentlig. Ord lader der ikke til, at blive nogen mangel på foreløbig. Bortset måske fra gamle ord. “Hver gang der udkommer en ny bog, læser jeg en gammel,” siger Churchill, så man skal ikke forsværge noget. (Steen)

Karen Hækkerup i et orgie af afmægtige “skal”

Det er nok ikke tynde whiskysjusser der er på spil her, men det er i hvert fald det tynde øl. Man ved altid at en politiker har kastet håndklædet i ringen når vedkommende begynder at flyde over af meningsløse “skal” ditten og datten. Hvilke magtmidler “skal” sikre den gode tone, osv., må man så indvende. Og en lille rutinemarkering af hvor vi står lige nu: Selv de værste af de værste “skal” føle sig inkluderede. Churchills “ende på begyndelsen” trækker ud.

Vi skal tale bedre om indvandrere for at undgå ekstremisme, siger integrationsminister Karen Hækkerup. […]

Alt hvad der vil undergrave vores demokrati, skal vi slå hårdt ned på og konsekvent ned på,” siger ministeren, som samtidig understreger, at en bedre tone i debatten om udlændinge også er nødvendig. […]

”Vi skal bekæmpe terrorisme og ekstremisme med mere åbenhed, vi skal give alle en mulighed for at være med. Vi skal ikke lukke os om os selv.” […]

”Vi skal inkludere folk, så de ikke føler, at de bliver ramt af uretfærdighed og undertrykkelse, fordi vi ved, at det er det, der skubber folk væk fra os og over i et andet fællesskab, som kan være katastrofalt både for dem og for os,” siger Hækkerup, som betoner, at ekstremisme også er andet end militant islamisme. […] Minister: Bedre tone skal bekæmpe ekstremisme

Psst, minister: Vi “skal” udtræde af samfundsundergravende konventioner, og krapyl fra fallerede kulturer “skal” ikke føle sig en del af fællesskabet her, men “skal” have statens støvleaftryk i rumpetten lige med det vuns. I samme småt patetiske boldgade er denne dags politikerforargelse: Politikere til islamisk gruppe: Forlad Danmark. Hvad er problemet andet end hykleriet ? De fleste er ikke danske statsborgere, og de der er, kan indenfor loven få statsborgerskabet ophævet. Tomme trusler avler despekt. Cut the crap! hvis nogen skal tro på, at de med magten ikke gør i bukserne, når de skal bruge den. (LFPC / Steen).

Demograf: Islams offertænkning røber underliggende narcissisme

Er det at der skønnes kun at være 6,4% muslimer i Frankrig (2008) et bevis på at der ingen fare for samfundet er fra denne kant, eller er netop den ekstreme mediedækning af dette mindretal, set i forhold til dets numeriske lidenhed, et alarmerende varsel om urolige tider forude? Talmæssigt ganske få har allerede nu forandret Europa til det værre, og dette er en af de umiddelbart indlysende kendsgerninger som vores modparter i kulturkløften ikke ænser og ikke tager bestik af. Engelsk oversættelse fra Le Monde (LFPC)

[…] If not the islamisation of France, we have to note an islamisation of the religious question and of certain areas. France thought it had left the religious question behind; Islam is reintroducing it. As secularisation looks, to our eyes, like an inexorable historical movement underway, we have a tendency to judge any movement in the other direction as an aberration that only alienation and despair can explain. We see the (re) islamisation of consciences as a sort of pathology, for which it would be necessary to treat not so much the symptoms, as the deep-seated cause: social misfortune.

This way of thinking has the triple advantage of deluding us about the nature of the problem, of proposing a familiar recipe and leaving intact our faith in the inexorable progress of secularisation. In these conditions, how could Islam change our way of life? This victim-oriented vision of Islam betrays a great narcissism – we are the origin of the Other’s misfortune – and great condescension – this Other is deprived of autonomy of will and the capacity to make choices. It also fits well with a relativistic era which prohibits the passing of judgement on practices that would have been judged unacceptable and it promotes openness to those who come from elsewhere. This is what explains our preference for moderate Muslims who resemble us a bit too much, those whose moderation consists only of repudiating violence to advance their claims.

If Islam is still a minority religion, it has however changed our lives in a domain that is vital to democracy: freedom of expression. For fear of being called racist, or now islamophobe (we have to acknowledge the success in the West of this notion which is however the preferred weapon of radicals to reduce freedom of expression), are added intimidation and fear (the “Redecker affair”, censorship of school programmes). The Rushdie case even led to an inversion of the notion of incitement to hatred seeming to want from now on to anticipate the violent reactions of the defenders of Islamic norms each time they feel offended (the Danish cartoons). Michèle Tribalat, demographer: Islam Remains a Menace

Annoncer fra Danske Partner-Ads:


Donér engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

  • Ole Burde

    Det er et dårligt varsel for fremtiden , at det ikke lykkedes for P1 holdet at finde en passende afløser for den der var død .
    Hvis næste generation af svenskere ingen interresse har i denne form for kulturkamp , betyder det så at de har en ANDEN form (som feks organisationsarbejde i SD ) , som de foretrækkere i stedet , eller har de bare opgivet kampen og leder efter en smart måde at emigrere til USA ?

  • Tornuggleman

    Så blir svenska TT-maffian ensamma om svensk nyhetsbevakning.
    TT= Tidningarnas Telegrambyrå ägs av bl a Aftonbladet, Expressen, DN mm

    M a o har TT återfått sitt nyhetsmonopol i Sverige .
    O då de flesta svenska tidningar lever av statsbidrag, lär de knappast skriva om något som är ofördelaktigt för svensk politik eller Europas mångkulturella nackdelar. Det är absolut “No-no” !

    Men Snaphanen är ju ändå aktuell för oss i södra Sverige. Så jag lär återkomma.

    Ha en god kvel

    • Isilmaril

      Snaphanen läses av oss i “norra” Sverige också (Dalarna). =)
      Jag hoppas – och tror – att PI återföds. Jag skulle själv kunna tänka mig att hjälpa till med artiklar eller illustrationer om en ny site skapas. Jag har fått intrycket att personerna bakom PI kanske har hotats. Om jag minns rätt hade AFA tidigare luskat fram vilken någon av skribenterna var. Det skulle inte förvåna mig om PI:s skribenter (precis som skribenten till bloggen allahuakbar) blivit hotade av vänsterextremister eller andra antidemokrater.
      På PI står att läsa att de tipsar om att läsa utländska nyhetssidor, men jag tycker att det är viktigt att det finns en svensk site som vågar ta upp alla nyheter, även om de inte är politiskt korrekta. Alla kan ju tyvärr inte engelska eller danska till exempel.

      • “Alla kan ju tyvärr inte engelska eller danska till exempel” Næh, jeg hørte dansk radio forleden oversætte norsk. Det gør en glad for , at man ikke er ansat på DR. Norsk er vores nærmeste sprog. Sverige og Tyskland er vores nærmeste naboer. Hvor små skal vi blive sprogligt set, for at være globaliserede nok ?

        HVis vi skulle skrive for alle, skulle vi have penge for det. Mange !

        • Marit

          Det var sørgelig å høre at PI slutter. Jeg kjenner mange nordmenn som leser PI. Jeg tror flertallet her i landet leser like godt dansk som svensk. Vi er nær familie, føler jeg.

        • Om jag fick välja – och det får jag ju – så föredrar jag Snaphanen. Det har hela tiden funnits något hos PI som varit svårt att svälja, och det har med språk, kultur och attityd att göra. PI har framför allt vädjat till ett slags opinion som i min ungdom på 1960-talet skrev insändare i Kvällsposten under signaturen “skattebetalare”. PI har förvisso grävt fram ett och annat lik i den unkna svenska offentligheten. Men egentligen tror jag inte att dess betydelse som “alternativ nyhetsmedia” varit så avgörande som man kan frestas tro. Jag betraktar istället de bloggar som gör självständiga analyser och kommentarer kring det ständiga flödet av händelser och företeelser i våra döende skandinaviska kulturer, som betydligt viktigare. De finns både i Danmark och Sverige. Och jag tror att Snaphanens djupa förtrolighet med de skandinaviska samhällena, och dess kulturella och sociala förankring i en tid som ligger före massinvandringen, gör den särskilt skickad att fungera som alternativ infallsvinkel. Jag hör inte till dem som gråter över PI. Rakt tvärtom tror jag att deras nedläggning kan sporra enskilda bloggare och skribenter att skärpa sig och komma igen med ökad intensitet, inte i första hand som nyhetsförmedlare utan som kommenterande, analyserande och kritiska röster. Jag tror att nätet erbjuder alltfler sådana möjligheter och ser det som uppfordrande.

      • Isilmaril

        Thomas Nydahl:

        Jag håller delvis med dig. Det finns onekligen sidor (som exempelvis Snaphanen) som ger ett mer seriöst intryck och antagligen är mer seriösa också. Men jag tror att en sida som PI är lättare för svenskar att ta till sig, dels för att de skriver på svenska och dels för att deras inlägg oftast fokuserar på Sverige och inte på Norden i stort, vilket jag förvisso personligen inte ser något problem med då jag brukar hålla mig uppdaterad med utrikesnyheter. Ett annat plus för PI är att det verkar vara tämligen lätt att få en insändare publicerad.

        Negativt är dock att kvaliteten på PI har sjunkit sedan “Gustav Janssons” bortgång; antagligen på grund av att man har tagit in oerfarna skribenter som inte skriver särskilt objektivt. Jag skulle personligen vilja se en ny sida som PI fast med högre kvalitet i framtiden, men just nu verkar läget osäkert. De säger att de planerar att starta en ny sida, men om de har blivit hotade lär de väl bli det igen, och om de inte har blivit hotade förstår jag inte varför PI måste läggas ner överhuvudtaget. Att “arbetsbördan har blivit för tung” tror jag inte alls på. Det hade varit lätt att annonsera efter fler skribenter.

        Huvudsaken är att det finns sidor på internet där man får debattera om tabubelagda ämnen, men det skulle nog hjälpa många – speciellt äldre som ibland har svårt med andra språk – om sidan var på svenska. Framtiden får utvisa hur det blir med den saken.

  • Robin Shadowes

    Finns ju fortfarande kvar dom mindre uppstickarna Fria Tider och VästraGötalandsNätTidning. Den senare har slutat uppdatera på helgerna då dom inte har bemanning.

  • Nils

    Efterhånden er den normale betydning af “vi” ikke længere vi, men enten 1) alle de andre idioter eller 2) alle I andre idioter.

    Dem Karen Hækkerup vil have, “vi” skal få til at føle sig velkomne er dem, der ikke er velkomne. For ellers bliver de ekstremister dem af dem, der ikke allerede er det. Så velkommen i den grønne lund alle uønskede.

    Mærkeligt med PI at de snakker så meget om et nyt site, der skal komme, men hvis de ikke har kræfter til den nuværende, hvorfor skulle de så have kræfter til et fremtidigt. Og hvorfor dog smide det brand væk, man har knoklet så hårdt for at bygge op, for at starte igen på bar bund engang i fremtiden. Læserne ville da straks tilgive, om man gik ned i gear i en periode. Mystisk.

    • Isilmaril

      Jag skulle tro att någon av redaktörerna på PI har blivit hotade och därför måste lägga ner sidan för sin egen säkerhet. Ganska nyligen fick ju en annan invandringskritisk blogg lägga ner på grund av personliga hot. Det är mycket möjligt att man i så fall kommer att starta en ny sida registrerad på en annan person, och förhoppningsvis med högre säkerhet.
      Jag hoppas att sanningen kommer fram om de har blivit hotade, och att detta i så fall kommer ut i media (även om jag tvivlar på att media skulle skriva om det). Kanske skulle det få upp allmänhetens ögon för hur sjukt Sverige har blivit.

  • “Hækkerup i et orgie af afmægtige “skal” ”

    Lige i øjet!

    Man aner simpelthen ikke sine levende råd i de europæiske regeringer.

    Kan ikke kende en røv fra en albue.

    Morsomt, hvis det ikke var så trist.

    • Ih hvor jeg glæder mig til, at tonen bliver bedre og ghetto-begrebet bliver afskaffet. Så kan vi igen være os selv bekendt. Selv bor jeg jo i et af disse socialt belastede boligområder og vil nu se frem til, at horder af resursestærke børnefamilier igen finder vej tilbage. Så kan man måske sende sine børn ned og lege i gården, ligesom man selv gjorde?

  • Dem Karen Hækkerup vil have, “vi” skal få til at føle sig velkomne er dem, der ikke er velkomne. For ellers bliver de ekstremister dem af dem, der ikke allerede er det. Så velkommen i den grønne lund alle uønskede.

  • Info

    PEDAGOGISK OBSERVATION

    av kommentator ”sorjav” hos Politiskt Inkorrekt 16/10 2011:

    ”I samma GP som skrev om bilbränderna finns följande kulturnyhet: (2 versioner GP’s o Polisens)

    GÖTEBORGSPOSTEN: En man som somnat på spårvagnen vaknade av att fem personer rotade i hans fickor. De fem stal bland annat mannens plånbok och mobiltelefon. Rånarna som alla var i 20-årsåldern sprang iväg i riktning mot Komettorget.

    POLISEN 06.02: En man somnade på spårvagnen och vaknade av att fem personer rotade i och tog saker ur hans fickor. Mannen blev bland annat bestulen på plånbok och mobil. Rånarna sprang iväg i riktning mot Komettorget. Alla fem var i 20-årsåldern och hade arabiskt/somaliskt utseende.
    En väsentlig skillnad!”

    – – – – –
    Självmord vet vi ju alla att det förekommer och har förekommit i hela mänsklighetens historia. Men NATIONELLT SJÄLVMORD (alltså inte inbördeskrig) är förvisso en helt ny företeelse. Det är en märklig känsla att nu leva mitt uppe i ett PÅGÅENDE NATIONELLT SJÄLVMORD. Det känns som att leva i en mardröm också under dygnets ljusa timmar.

    Tack, Fredrik, Annie, Göran, Lars och alla ni andra Ljusets Änglar!

  • JensH

    Karen Hækkerup er skam ikke ene om at at lægge en ny linje mht. hvilke ord der må bruges i den offentlige debat. Den nye minister for by, bolig og landdistrikter, Carsten Hansen (S), og Københavns beskæftigelses- og integrationsborgmester, Anna Mee Allerslev, har idag et indlæg på JP.dk, hvor de dikterer et “Slut med begrebet ”ghetto” i Danmark”, da “ord skaber virkelighed”:

    http://jp.dk/opinion/breve/article2578972.ece

    Læs indlægget og vær beredt på en sand opvisning i offergørelse (social problemer er roden til alt hvad der er galt i disse områder) og multikulturel naivitet, (hvis vi bar ikke kalder det ghettoer vil ‘resorurcestærke mennesker flytte ind og disse områder vil summe af interkulturel dialog og harmoni).

  • Marit

    Apropos “ord skaper virkelighet” : Her i Norge er det utenriksministeren som tar seg av oppgaven med å oppdra nordmenn. Han har skapt ” DET Nye Vi” og “Det Nye Norge”, som vi heretter har med å omfavne. Til overmål har han nedsatt en kommisjon, som skal forske frem en “Ny Nasjonalfølelse” for det norske, hardt prøvede folk. Man skal heller ikke dele folk i kategorier so “oss” og “dem”, da det kan virke stigmatiserende på sarte sjeler. Det er multikulturen som er vår nye religion som alle må tilbe.
    Og ja, utenriksministeren er selv millionærsønn, og har aldri befattet seg med multikulturen selv, og hans barn går selvfølgelig på “hvite” skoler. Det vi ser er hykleri på høyt nivå, på skattebetalernes bekostning. Fy flate !