Av Julia Caesar
En stor del av nöjet med att skriva på Snaphanen är alla kunniga och trevliga läsare som generöst bjuder på sig själva när de skriver kommentarer. Signaturen M Capensis är en trogen kommentator som ofta delar med sig av insikter och synpunkter. Några av hans kommentarer till min senaste krönika förtjänar att lyftas fram för att få fler läsare. De är intressanta genom att de beskriver en process som jag gissar att många kan känna igen sig i – besvikelsen när man upptäcker att man har blivit grundlurad av de etablerade partierna, och vägen vidare. Kanske känns besvikelsen extra starkt när man som politiker har vilsefört andra, för att man själv har blivit vilseförd. M Capensis ”kommer ut” som före detta socialdemokratisk politiker som har tänkt om.
Hans kommentarer är hämtade ur en dialog med två andra excellenta kommentatorer, Utlandssvensk och Arvid Falk. De är redigerade av mig.
M Capensis
Posted: 1 July 2012 – 14:51
Det säkraste sättet att förlora en strid är att aldrig ta den. Politiska beslut är inte huggna i sten. De kan rivas upp och ändras. Inte ens de nuvarande spelreglerna (den så kallade “värdegrunden”) är en av Gud given naturlag. Och den nuvarande situationen är förhållandevis lätt att lösa. Om man har den politiska makten. Vi måste alltså se till att få den. Vilket inte heller är svårt, eftersom vi lever i en demokrati. Och dessutom (som folkgrupp) är i överväldigande majoritet.
Det kraftigaste politiska verktyget av alla: sanningen
Med andra ord arbeta på samma sätt som all politisk kamp bedrivs. Agitera, debattera, demonstrera och övertyga. Ta reda på fakta, och hitta lösningar. SD har hittills fördubblats vid varje val, enbart med mun-till- mun metoden. Denna gång har de också draghjälp av att sitta i riksdagen. Och framförallt; de har det kraftigaste politiska verktyget av dem alla: Sanningen. Ett SD på runt 20 procent 2014 kanske inte kan implementera så mycket på egen hand, men tro mig, de kommer att påverka. Inom alla partier finns ett stort tyst motstånd mot den nuvarande politiken. När de börjar tala…
Och dessutom:
Detta land är mitt. Min mark, min historia, mitt ursprung. Mitt arv, skapat av minst 21 tidigare släktled av min familj. Att lämna det utan strid vore att spotta tidigare generationer i ansiktet. Då vore jag, för att låna ord av Astrid Lindgren, inte mer än en liten lort. Det är nämligen inte mitt att ge bort. Det är mitt att förvalta, till mina barn och barnbarn.
Och om vi så tappar välfärdsstaten (vilket vi kommer att göra), eller ännu värre drabbas av inre oroligheter? Vi har haft sådana tider förr, det går att leva med. Vad som inte går att leva utan är ett land. Fråga palestinier, judar, kurder och armenier om ni inte tror mig.
“Never give in–never, never, never, never, in nothing great or small, large or petty, never give in except to convictions of honour and good sense. Never yield to force; never yield to the apparently overwhelming might of the enemy.”
Winston Churchill.
Fredliga lösningar kräver politisk majoritet
Posted: 3 July 2012 – 02:30
Självklart finns det fredliga lösningar på problemen. Åtminstone så länge muslimska brödraskapet inte utropat kalifatet med påföljande obligatoriskt jihad. Om det sker hamnar saken i ett annat läge. Fast då hjälper det å andra sidan inte att vara i Schweiz heller.
Men fredliga lösningar i en demokrati kräver politisk majoritet, inte för ett parti men väl bakom besluten. Och för att nå en politisk majoritet måste man få sin problemformulering accepterad som den riktiga. Där är kärnfrågan idag. Invandringspolitiken hamnade på en 11:e plats i en opinionsundersökning nyligen. Kan vi, gemensamt, få andra att se sambanden mellan det de tycker är viktig och den ofattbara dränering ur välfärden som sker på grund av invandringen, så kommer den att hamna på 1:a plats.
Ett ekonomiskt sammanbrott 2018-2023
Om vi inte lyckas via argumentation och fakta, så kommer detta att hända av sig självt. Verkligheten har en tendens att inte låta sig förnekas alltför länge. Gör man en prognos av nuvarande utveckling, så står svensk ekonomi inför ett sammanbrott ca 2018-2023. Och tidigare snarare än senare av de sista tre åren att döma.
Det som kommer att hända då kommer inte att bli vare sig bekvämt eller roligt, men det kommer inte att radera ut oss som nation eller folk. De som bara levt på våra pengar kommer först att försöka ta sig medel med våld, och därefter åka hem. Detta är Sverige. Polcirkeln går genom landet. Om skattepengarna uteblir och elen och värmen stängs av, så är det inte många som övervintrar i Rosengård och Rinkeby.
”De bär alltid med sig vetskapen att ha varit Judas”
De som assimilerats här kommer att stanna och dela vargatiderna med oss. Och därefter kommer de att vara lika svenska som vi. Största risken för våldsamheter är egentligen PK-isterna. De som idag rabiat hetsar mot SD. Det gör de inte av en inre övertygelse, eftersom den bild de målar upp av SD, och som de sedan attackerar, är fel. De är människor som har ett behov av att känna samhörighet i hatet. Av att ha ett vi och dom, en ond sida som ska bekämpas, och den varma glöden av att höra till den goda, segrande sidan. När de svänger, och det kommer de att göra, så kommer de att hetsa lika hatiskt och hårt mot invandrare som de nu hetsar mot oss. Eller antagligen värre, eftersom de alltid inom sig kommer att ha med sig vetskapen om att ha varit Judas.
Några råkar alltid gå längst fram
Mikael Wiehe har skrivit några strofer som mycket väl beskriver dem:
“Det är en sanning bland många andra
att i varje form av kamp
finns det några som när man lyckas
alltid råkar gå längst fram
Men när stridslyckan plötsligt vänder
och när viljan är allt man har
och man söker de främstas händer
finns de inte längre kvar”
”Skaffa jägarexamen, vapen och en maffig hund”
Att tygla dessa, och se till att de inte förlöper sig, kommer att bli en utmaning. Och en nyckeluppgift om man vill se en fredlig process.
Jag gissar att vi kommer att drabbas av något som påminner om Sovjetunionens kollaps. Inga löner, ingen fungerande infrastruktur, hög kriminalitet och gängvälde. De som klarar sig bäst är de som vet hur man på något sätt själv skaffar mat, eller har någon kunskap eller färdighet som går att sälja. Och som kan skydda sig själva fysiskt. Vill man se om sitt hus på annat sätt än att emigrera, så kan man skaffa någon form av självförsörjning. I den mån man inte, med den svenska faiblessen för sommartorp, redan har det. Och man ska se till att stärka banden i släkten, den gamla tidens socialkontor och bank. Håller man ihop, syskon, kusiner och sysslingar, har man ett trygghetsnät som fungerar. (Och skaffa jägarexamen, vapen och en maffig hund).
När vi byggde invandringspolitiken på socialism gick det åt pipan
Som egen fundering: Vi har dragit på oss detta, för att vi började tro på socialismens beskrivning av världen. Vi började tro, att allt är samhällets fel, inget ansvar vilar på individen och alla är lika mycket värda. Och att klass, inte nation, är det viktiga. Och vi byggde ett samhälle på dessa premisser. Vi klarade oss till och med hyfsat, dels för att andelen onda och parasiter i vår befolkning var rätt låg, del för att socialismens förespråkare fram till Palme ändå behöll en annan berättelse parallellt. En som inte riktigt köpte socialismen fullt ut. Det som fick beteckningen socialdemokrati.
Men när vi byggde vår invandringspolitik på socialismens grund, då gick det åt pipan. Vilket inte är förvånande, alla andra rent socialistiska stater har också havererat. Vår tog bara lite längre tid.
Släkten kommer unisont att rösta på SD
(Inser efter en genomläsning av texten att det kan vara bra att berätta att jag fram till valet 2010 var aktiv socialdemokrat. Liksom hela min släkt, från August Palms tid och framåt. En släkt som, av diskussionerna på senaste träffarna (begravningar, student, dop) att döma kommer att rösta lika unisont SD 2014 som vi röstat SAP de sista hundra åren.)
Jag kan förstå din (riktat till Utlandssvensk) frustration över att newbee´s som jag kallar dig feg. (Men tro mig, den ilskan matchas mer än väl av den vrede jag känner över att ha blivit bedragen. Av att, även som politiker, ha blivit matad med falsk, eller otillräcklig information. Och av att ha låtit mig luras! Och jag tycker inte heller att du är feg. Vi gör alla våra val så gott vi kan efter den information vi har tillgänglig.
Hopplöst är det först när man ger upp. Det tog 200 år för Norden (Norge, Sverige, Danmark) att göra sig kvitt Hansan och dess destruktiva politik och ständiga kolonisationsförsök. Judarna levde 2000 år i diasporan innan de återtog sitt land.
Men om jag ska sätta en gräns för mig själv: Den dagen Sverige är en republik och får en muslimsk president, den dagen drar jag. Frågan är bara vart.
”Jag satt med hakan i knät”
Runt februari 2010 råkade jag i diskussion med en granne, som röstade SD. Jag kände mig inte helt bekväm med att inte ha fakta för att bemöta hans påståenden (Jag är grovt miljöskadad ingenjör) Partiets kurs på temat “ta debatten” hade dessvärre mest bestått av värdeladdade mantran och buzzwords. Och eftersom det var val under uppseglande, fick jag impulsen att själv ta reda på vad invandringen kostade. För att ha i bakfickan under den stundande valkampanjen. Jag menar, hur svårt kan det vara?
Jag ägnade tre veckors vaken fritid åt detta, innan jag hade en första grov uppskattning. Den slutade på 200 miljarder, vilket är lika mycket som för sjukvården. Eller skolan. Och jag satt med hakan i knät. Minns att jag visade den beräkningen för barnen (SSU-are, såklart) med orden “Stämmer detta, borde man egentligen rösta SD”. Fast utan att mena det. Att rösta SD fanns inte på kartan, och bara tanken gav ångestkramp i magen.
”Jag hoppades hitta något fel i min beräkning”
Jag fortsatte leta information till min beräkning, i hopp om att hitta något fel på den. Jag började lägga ut den i olika kommentatorsfält (där den inte togs bort) i hopp om att någon annan skulle kunna motbevisa den. Istället växte slutsumman för varje ny förfining jag gjorde, varje pusselbit jag hittade. Samtidigt började jag läsa på Politiskt Inkorrekt, och så småningom kommentera där. Jag printade ut och lusläste SD:s partiprogram och letade upp Youtubeklipp av debatter med Åkesson och andra företrädare. Beslutet att rösta SD tog jag i maj, under en hel del vånda.
Socialdemokratin för mig är inte bara ett parti, den är en del av min identitet, av min familjs historia och traditioner. Och hade det inte varit val, hade processen tagit mycket längre tid. (Mina röstberättigade SSU-are gjorde samma val. Och är nu likt mig schizofrent nog medlemmar i SSU/SAP av sociala skäl, medan vi politiskt är SD)
Vad har fått majoriteten av släkten att vända?
Vad som fått majoriteten av min släkt att vända vet jag inte. Några få har jag övertygat. De andra? En visade sig ha röstat SD ända sedan 1998. Vissa bor i städer med problem. Några yngre förmågor har hittat Avpixlat. En av mina muntraste stunder på barndopet var när en ung mer avlägsen släkting lågmält rekommenderade mig att börja läsa något som hette “Affes statistikblogg”. Som skulle passa mig som var ingenjör. Han kunde visa mig hur man hittade dit, vänligt nog.
Kanske var en av de äldres kommentar närmast sanningen. En av de hårdnackade gråsossarna, vars första röst gick till Per Albin. Och som de sista åren lagt död mans hand på alla försök till invandringspolitisk diskussion genom att ryta “Jag vill inte höra det där. Jag mår bara dåligt”. Han sa nu att “ja, det finns väl inget annat alternativ. Alla säger att de tänker rösta SD nu.”
För att tala med Nicolai Sennels terminologi: Den av media skapade pluralistiska okunnigheten har börjat erodera.
Även politiker tror på propaganda
Du förstår, även politiker tror på propaganda. Även politiker tror att media och myndigheter rapporterar sanningen. Att uppföljningssystem, statistikinsamling och utredningsfunktioner ska hitta problem, inte dölja dem. Och att “någon” skulle agera, om något var fel.
Så många av dem tror fortfarande. Tror att invandring är nödvändig, bra, och att de flesta som kommer är återvandrande svenskar och nordbor. Tror att problemen orsakas av något annat. Att kriminaliteten inte alls ökat, och att invandrare inte är överrepresenterade. Tror att SD är nazister, rasister, och alla andra epitet. Som Hans Bulow, som skrev på ledarplats i Sydöstran att SD och Åkessons vision är “ett etniskt rent Sverige”. Antagligen tror han det. Och han har aldrig kommit på tanken att detta kan vara fel, och att han kanske ska ta reda på själv hur det ligger till.
Politiker är inte de skarpaste knivarna i lådan
Politiker förutsätter att de matas med den information de behöver. Och de har för länge sedan slutat tro att någon kan vara illvillig, eller vilja bedra dem. Åtminstone andra än egna partimedlemmar. De är heller inte de skarpaste knivarna i lådan, till och med i riksdagen är medelbetyget från gymnasiet “G”. (Betecknande nog finns det på riksdagens hemsida en underavdelning med titeln “Så funkar riksdagen”.)
Om Reinfeldt, Löfven och andra är medvetna om läget eller ej är egentligen ointressant. För de borde vara det. Det är deras f-rbannade skyldighet att vara det. Och åtminstone Borg och Ullenhag har gjort uttalanden som tyder på att de är informerade. Och, åtminstone i Ullenhags fall, vet att läget är allvarligt. På annat sätt kan man inte tolka hans försök att vränga sanningen med “600 000 går till jobbet varje vecka”.
Vad jag tycker? I Brottsbalken, 19 kapitlet 1§ står:
“Den som, med uppsåt att riket eller del därav skall, med våldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med utländskt bistånd, läggas under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del av riket skall sålunda lösryckas, företager handling som innebär fara för uppsåtets förverkligande, dömes för högförräderi till fängelse i tio år eller på livstid eller, om faran var ringa, i lägst fyra och högst tio år.”
Jag anser att den paragrafen är tillämplig här.
nobody
Brottsbalken, 19 kapitlet 1§ borde onekligen vara en motiverande faktor.
Intressant är också definitionen av en Quisling :: “…particularly applied to politicians who appear to favour the interests of other nations or cultures over their own”[1]
Så det kanske är dags för alla ärliga och oinformerade politiker runt om i landet att på egen hand börja undersöka hur det verkligen ligger till?
[1]http://en.wikipedia.org/wiki/Quisling
christina wegel
Nja, brottsbalken kan vi nog lämna därhän. Problemet är att villkoret “främmande makt” inte är uppfyllt. Den som vill beskylla regeringen (och/eller riksdagsmajoriteten) för “högförräderi” riskerar att placera sig i rättshaverifacket. Och saklig kritik för etablissemangets ovilja att behandla invandringens uppenbara socioekonomiska baksida räcker utan att BrB behöver åberopas.
Och när får vi fler aktiva lokalpolitiker som tar bladet från munnen? Ett och annat socialdemokratiskt kommunalråd börjar nu -med den politiskt legitima omsorgen om den lokala ekonomin- höja rösten. Fler kommer nog att ansluta sig av skilda politiska kulörer. Gärdet torde vara upprivet före valet 2014.
Isak Nygren
Fast EU är ju att betrakta som en främmande makt som har tagit vår självständighet ifrån oss. Att kalla regeringen/riksdagen för landsförrädare är ett väldigt snällt ord.
Varmt Konservativ (kr)
Det är nog ingen som vill beskylla regeringen för att ha brutit mot BrB 19.1, men det finns andra…
Det är naturligtvis uppsåtsrekvisitet som är det centrala här. Det blir förstås en smula komplicerat, men det finns mycket dokumentation som visar sambandet mellan de aktörer som har formulerat den effektivaste propagandan för den multikulturella operationen och t.ex. Muslimska Brödraskapet och regimer i mellanöstern. I England finns det t.ex. gott om material som rör medlemmar i partiet Respect som visar på ett starkt uppsåt att bringa riket under främmande makt. Motsvarande är lätt att hitta också i de nordiska länderna.
Kampen för friheten skulle avsevärt underlättas om vi inte kommer med svepande beskyllningar som inkluderar de som “bara lydde order” eller kände sig utsatta för sociala påtryckningar, utan istället skiljer på de aktiva förbrytarna och de som inte riktigt har förstått vad de har varit en del av. Det går alldeles utmärkt att identifiera det fientliga avantgardet, för vi ska komma ihåg att islamisterna visserligen är ett hot i sig själva men de hade aldrig nått så långt som de har gjort utan ett mycket aktivt stöd och vägröjande arbete av mörka interna krafter som vill västerlandets undergång: anarkister, trotskister, maoister och allt vad de kallas – Baader-Meinhof-ligans politiska och kulturella gren, helt enkelt.
Utlandssvensk
@ christina wegel
Det är lätt att bli rättshaverist i ett land med ett havererat rättssystem…..
Jag är jur.kand och anser inte alls att BrB 19.1 helt kan avfärdas. T.ex är Sverige ett av få västländer som tillåter byggandet av Saudi finansierade moskeer samtidigt som det numera är uppenbart att det finns långtgående samarbete mella den svenska regeringen och regimen i Saudi Arabien. Om man kan visa att:
1. Saudi Arabien har för avsikt att bidra till att förvandla hela eller delar av Sverige till en muslimsk stat
2. Saudi Arabien har tillhandahållit pengar för att uppnå 1.
3. Den svenska regeringen kände till detta eller borde ha känt till det om de tillämpade normal aktsamhet
då bör man kunna åtala enligt 19.1
Att sen dagens svenska åklagare och domstolar, som utan tvekan är en del av västvärldens mest politiserade rättssystem, knappast lär driva ett sådant mål är en helt annan sak.
Ett annat alternativ om man vill ställa svenska politiker och journalister till ansvar vore att använda sig av de konventioner mot folkmord som Sverige har skrivit under. Jag funderar på att skriva ett längre inlägg om detta när jag har tid, möjligen under sommaren.
nobody
Nu skall jag i alla fall jag ta semester ifrån allah Galenskaparna – “Man ska ha husvagn”: http://www.youtube.com/watch?v=Rgra6ylv2Ek
nobody
Inget nytt under solen? D.A.D Jihad: http://www.youtube.com/watch?v=FjfefBXanQs
Verkligheten
Tack. Det tycks vara så att vi gjort samma resa. Jag kan bara hoppas att många, många fler kommit till insikt på samma sätt. Och att vårt land fortfarande går att rädda.
Larsen
Hvilken rejse !!!
Jeg er ikke politiker, men menig dansker, med er normalt vardags liv. Dog har jeg været politisk aktiv i de danske konservative, aftjent værnepligt, været officersaspirant, og och har rundat 25 i hemmavernet.
Min rejse ligner din, blot fra den anden sida, jeg trodda på løgnen om at alla dom vi slapp inn, ville anpassa seg vora normer och sett.
Det forstod jag i begynnelsen af 90′erne inta villa bliva fallet. Det ændrede min røst til Dansk Folkparti. Jag har nått den samma konklusion som du, det hela kommar at ramla. Då vil det bliva et utskjilningsløpp. Der hvor det blivar kravalar och bråk.
Jag hoppas inta att det kommer så långt, jeg tror mera selv på et sammenbrott af den velfærdsstat vi kenner idag, och når strømman af kolde kontanter opphører, då dragar de tilressonda hemm eller gribar til vold, hvilket kommar att medføra att dom blivor sendt ud.
Jag tog jagtexam i 2000, så jag kan skaffa fødan selv.
Skulla Sverige gå i hundene først, er min dør altid åben för dom som skulla hava behov herfor.
Kenneth Karlsson
Mycket intressant att följa denna persons berättelse, dessutom så träffsäkert beskrivet. Har själv en liknande resa bakom mig, från vänster (ännu längre vänster än socialdemokratin) till att ha röstat på SD i senaste valet – ett beslut som jag tog bara några veckor innan valdagen. Har därefter systematiskt och öppet deklarerat min ståndpunkt. Vissa gamla vänsterkompisar vände mig ryggen direkt, en nästan otäck upplevelse, denna totala ovilja till att ens resonera i sakfrågorna. Vissa andra tror jag att jag påverkat, då de insett att steget inte är från vänster till höger, utan från illusion till verklighet.
Utlandssvensk
“steget inte är från vänster till höger, utan från illusion till verklighet”
Det var en både elegant och träffande formulering! Själv är jag en mörkblå högerman och har inte alls hittat någon lika slagkraftig formulering som är användbar mot typiska M väljare. Jag får jobba på det….
Men det är verkligen kul att se folk från hela den traditionella vänster-höger skalan som vaknar upp och inser att, oavsett vad vi tycker om ekonomiska frågor, så är vi först och främst förenade som svenskar.
steen
Du husker måske, at ved det danske valg i 2001, havde 75 % af vælgerne indvandringen som vigtigste politiske spørgsmål. Jeg mener, det hovedsageligt var en fri presses fortjeneste.
Ved det svenske valg i 2010, tænkte jeg af og til, at det danske trykte og elektroniske medier bragte om valget, var mere nuanceret og informeret, end det jeg kunne læse i Sveriges egne medier. Havner svenske politikere for en domstol en dag, (det er selvfølgelig bare min våde drøm), kan de passende få følge af samtlige chefredaktører i landet.
Robin Shadowes
Jag tycker nog ni har friare media än oss. Bara er JP är säkert 10 gånger friare än AB, DN eller annan valfri svensk tidning. Skribenter som Jelving, Uhrskov, Espersen eller Mishra skulle aldrig släppas fram i svensk media. Varje gång jag läser deras bloggar så brukar jag roa mig med att försöka föreställa mig hur reaktionen hade blivit i svensk media, om samma text händelsevis råkat bli publicerad där. Det hade sannolikt tagit hus i helvete i den politiska korrekthetens högborg Absurdistan.
Bjovulf
Dette lyder uhyggeligt bekendt – ca. den samme form for udvikling som i min familie.
Ting man ikke kunne sige i pænt selskab for 15-20 år siden, men måtte nøjes med at tænke i det skjulte som en anden Winston Smith ( i “1984″), bliver nu sagt lige ud af posen, og der er ikke engang længere nogen, der føler trang til at komme med den tidligere obligatoriske “Jeg er jo ikke racist, men …”- besværgelse.
På et eller andet tidspunkt hober “elitens”, venstrefløjens og PK-mediernes løgne, floskler og stadigt
mere desperate omskrivninger af virkelighedens verden sig simpelthen alt for meget op og bliver alt for åbenlyse til at man længere orker at tro på, at de faktisk har styr på tingene og nogensinde har overvejet
konsekvenserne af deres handlinger i så meget som bare fem minutter eller har orket at sætte sig ordentlig ind i tingene og studere problemernes omfang for alvor.
Det eneste, jeg stadig ikke fatter, er “hvorfor?”Hvad er meningen? Hvad er hensigten? Hvad er det
for et uhyggeligt, ufredeligt og ustabilt samfund, man i de kredse forestiller sig, man skaber for vore børn og børnebørn med videre gennem denne håbløst naive laden-stå-til- politik? Tror man, at det er dette mareridt, de ønsker sig? Tror man virkelig i de kredse, at dette vanvittige sociale eksperiment i fuld skala med helt ukritisk at blande uintegrerbare, tilbagestående, evigt krævende og aggressive kulturer sammen med vores leder til noget godt? Og i så fald hvad?
Er det virkelig værd at underminere sin egen hidtil fantastiskt velfungerende kultur og sit eget folks tryghed, sociale tillid og sikkerhedsinteresser bare for at kunne score godhedspoint i de rette humanistiske, kunstneriske, “intelektuelle” og venstreorienterede kredse?
Det er jo de sidstnævntes vælgere, disse selvpåførte ulykker især går ud over – og vil komme til at gøre det i stadigt stigende omfang! De vil næppe mindes de ansvarlige partier med dyb taknemmelighed ret længe – sådan vi har set det med S i DK over de sidste 10-15 år ( ca. en halvering ), og som vi nu begynder at se det i Sverige for alvor. Så set i dette videre perspektiv giver denne naive, kravløse og uansvarlige politik absolut
ingen mening.
Det kunne være interessant at høre andre svenske S-dissidenters tanker angående dette fænomen -
der må vel for fanden være andre S-politikere – også højt oppe i partiet – der kan se, at denne udvilking er helt gal og kun kan føre til meget alvorlig uro og konflikter i det engang så fredelige, sikre og velfungerende Sverige – og dermed også til partiets undergang på længere sigt. Hvad tænker de egentlig på i S-ledelsen, hvis (om) de altså tænker overhovedet?
Tak til M. Capensis & Julia Caesar
Peter Andersen
Du siger du ikke fatter hvorfor.
Fordi vi er blevet stopfodret med socialisme, siden slut-60′erne.
Så først KAN vi ikke se problemerne. Dernæst TROR vi vi kan løse dem. Og tilsidst TØR vi ikke at erkende dem. Og på det tidspunkt har det allerede været for sent alt for længe. Så dér er det, at man begynder at bilde andre ind, at man stadig ikke kan se dem. Fordi man er blevet hunderæd for den forfærdelige udvikling, man selv har været med til at skabe. Og DET gør sgu ondt at erkende!…
Bjovulf
Ja, det må vel være noget i den stil – at man ikke vover at erkende det over for sig selv – og i hvert fald
slet ikke offentligt – , for så skulle man dermed indrømme, hvor fuldstændigt uansvarligt, naivt og uvidende
man har opført sig og tyranniseret sit eget folk – dette i kombination med et tilsyneladende umætteligt behov
for at dyrke sin endeløse (selv)godhed på andres bekostning – vel vidende at man selv er ressourcestærk
og således i stand til at undgå de værste konsekvenser af “kulturberigelsen” for sig og sine egne og ultimativt
vil være i stand til at forlade DK / Sverige for mere behagelige himmelstrøg – i alle betydninger af ordet “behagelige” ( klima, økonomi, sikkerhed, civilisation, ringe grad af muslimsk “kulturberigelse” … ).
Bjovulf
M. Capensis – er han mon fugl eller fisk – en bi – eller en grævling?
Morus Capensis
http://en.wikipedia.org/wiki/Cape_Gannet
Merluccius Capensis
http://en.wikipedia.org/wiki/Merluccius_capensis
Apis Mellifera Capensis
http://en.wikipedia.org/wiki/Apis_mellifera_capensis
Mellivora Capensis
http://en.wikipedia.org/wiki/Honey_badger
M Capensis
http://www.youtube.com/watch?v=oBG7iVaXZZU
Steinadler
“Vi klarade oss till och med hyfsat, dels för att andelen onda och parasiter i vår befolkning var rätt låg, del för att socialismens förespråkare fram till Palme ändå behöll en annan berättelse parallellt. En som inte riktigt köpte socialismen fullt ut. Det som fick beteckningen socialdemokrati. Men när vi byggde vår invandringspolitik på socialismens grund, då gick det åt pipan. Vilket inte är förvånande, alla andra rent socialistiska stater har också havererat. Vår tog bara lite längre tid.”
Det er vanskelig å se at dette er en holdbar forklaring på hvorfor man “klarade [sig] hyfsat”. Masseinnvandringspolitikken i Sverige har fortsatt i regi av den såkalte “högersidan”. Det er ikke vanskelig å være enig i at dette ikke dreier seg om konservatisme. Men å kalle det “sosialisme” syne så også malplassert. Sannheten her er vel snarere at det tidlige sosialdemokratiet hadde en viss nasjonal orientering – slik kapitalen også hadde det. Det var jo mye pga denne nasjonale orientering at man brøt med kommunistene på 1920-tallet. Istedet inngikk man så sosialdemokratene et kompromiss mellom de egne sosialistiske idealer og det foreliggende borgerlige samfunn. Det er jo dette kompromisset sosialdemokratiet består. Men idet de borgerlige blev radikalt mer internasjonalt orientert (“globaliseringen”) fulgte sosialdemokratiet på sitt vis i samme spor, men uten at det av den grunn gir mening å tale om sosialistiske idealer – snarere en internasjonalisme på kapitalens premisser, men med “multikulturalismen” som ideologisk alibi. “Multikulturalismen” har da også sitt opphav i arbeidsinnvandringen på 1960- og -70-tallet. I Norge er dette kanskje noe tydeligere da her var svært få innvandrere fra områder utenom Europa før 1970. Pakistanerne som kom hit den gang dannet imidlertid en klar fortropp – en kjernebefolkning av muslimer i hovedstaden. Og årsaken til at de kom hadde fint lite med sosialisme å gjøre. Det var bedriftseiere ved Norsk Arbeidsgiverforening (NAF- den tids NHO) som presset gjennom innvandringen av “fremmedarbeidere”. Innen LO var det kraftig motstand, men sosialdemokratene – Arbeiderpartiet – fulgte sin sedvanlige kompromisslinje og sørget for at lønningene ble hevet i samme periode (med inflasjon som resultat). Dermed forstummet også protestene blant norske arbeidere og innen LO. Men det var altså bedriftseierne som her var primus motor. Senere utover på 1980-tallet fortsatte folk på høyresiden å insistere på at massennvandring ville være til det beste for landets økonomi. Sannheten var og er imidlertid at det kun er enkelte bedriftseiere som kortsiktig kan tjene på dette. Å kalle det sosialisme blir altså feil. Det samme må man kunne si om den sedvanlige sosialdemokratiske vilje til å fronte kompromisser som her har bidratt til å legge grunnlag for nasjoners ruin. Man behøver forøvrig bare å se hen til de vel tross alt adskillig mer sosialistisk orienterte stater i øst og den politikk de førte for å kunne fastslå at det det ikke nødvendigvis er sosialismen som er problemet. I andre henseende kunne disse knapt kalles idealstater. Men etter mer enn 40 års mer eller mindre sosialistisk styre stod disse landene tross alt tilbake med en befolkning som ikke var vesentlig mindre etnisk homogen enn den var i 1945.
Varmt Konservativ (kr)
Om man gör den skillnaden att multikulturalismen kan ha varit en naiv dröm för en del och ett mycket effektivt verktyg för att realisera onda avsikter för andra, så kan det förklara en del motsägelser.
Öststaterna hade fler och tätare kontakter med den muslimska världen under 50-70-talen än västländerna, vilket kanske också innebar att man blev väl medveten om att kontakterna måste ske med viss distans. Samtidigt kan det ha fött idéer om islams användbarhet i kriget mot västvärlden.
Terje
“Det var bedriftseiere ved Norsk Arbeidsgiverforening (NAF- den tids NHO) som presset gjennom innvandringen av “fremmedarbeidere”.”
Dette er ikke riktig. De første pakistanerne som kom til Norge kom som kjent som turister. Ingen bedrifter hadde rekruttert dem, ingen hadde bedt dem komme. Det foreligger ingen dokumentasjon på at det fra norsk bedrifters side ble lagt noe press på myndighetene for innvandring. Det var heller ingen ting som tilsa et slikt behov. Hvor i alle dager har du dette fra?
Steinadler
Reellt var de vel uansett del av den samme bølgen av arbeidssøkere som oppsøkte flere europeiske land på 60-tallet. Mer spesifikt kom de første pakistanerne til Norge i 1967 på utkikk etter iobb i oljeindustrien. Så er spørsmålet hvordan de ble mottatt da det ble klart at det var arbeidsøkere de var. Det ble såvidt jeg mener å huske argumentert med at Norge hadde behov for arbeidskraft den gangen. Og det endte da også etterhvert med at mange pakistanere fikk arbeidstillatelser. Rådgivende organ for oppholds- og arbeidstillatelser den gang var Statens utlendingsråd som eksisterte frem til 1973 og som bestod av seks representanter – fra NAF, LO, for humanitære organisasjoner og for pressen. Skulle man belegge nærmere hvordan utvalgsmedlemmene forholdt seg måtte man grave i arkivmaterialet, i den grad dette ennå skulle eksistere.
Olav
Jeg kjenner historien om de første pakistanere, som kom til Oslo som turister, men egentlig søkte arbeide.
Under årene som fulgte spøkte mange norske om hvor mange pakistanere man kunne husere i små volum. De ble både utnyttet av arbeidsgivere og bolighaier.
At Norge i 1967 har oljeindustri, er meg ukjent.
Det overrasker sikkert ingen å høre hva Finland gjorde med pakinstanske “turister” som virret rundt i dères hovedstad. De satte disse sporenstreks på første fly til hjemlandet.
Men så har også dette nordiske landet håndtert innvandring ulikt skandinavene.
Det er i det hele tatt liten medial drøftelse vedrørende islandsk og finsk innvandringspolitikk kontra den skandinaviske.
Burde det ikke være omvendt i folkeopplysningens navn?
Steinadler
I intervjuet med Robert Leiken her hos Snaphanen idag opplyses det jo om mye av det samme som jeg hevdet i min første kommentar her ovenfor:
How did the muslim population get to be 20 million i Europe ?
Well, I think the number one reason is the policy of importing workers – guest workers – in the 1950s and 1960s. They were originally intended to be temporary. But as always happens in guest worker programs they became permanent. And they were allowed to bring in their families, their children, they started having children, setting up patterns of immgration which grew and grew. And then the other reason has to do with policies of asylum and safe havens for refugees and for dissidents from the Middle East. They started coming really in the late 80s and particularly in the 90s. Snaphanen, 5 juli 2012. Europe’s Angry Muslims
Poenget er jo at den falske bevissthet i form av “multikulturalistisk” ideologi (som sedvanlig) fulgte i kjølvannet av endringen i forholdet mellom produktivkreftene – som hadde sitt utgangspunkt i den “pattern of immigration” som var iferd med å bli etablert alt omkring 1970. Uten den “multikulturalismen” som oppstod som følge av dette ville neppe heller masseinnvandringen av “asylsøkere” ha fått det omfang den fikk fra slutten av 1980-tallet. Utgangspunktet her er og blir dermed også viljen til å benytte disse menneskene som kom hit, særlig på 1960-tallet, som arbeidskraft. Dette la grunnen for et mønster som har lagt grunnen for undermineringen av hele den vest-europeiske kulturen.
Info
KULTURNYTT ”KOMMER UT”: POLITISERING AV SVENSK PUBLIC SERVICE
Är Sveriges kulturliv och kulturprogram politiserade? Driver den mediala kultureliten i Sverige sin egen, oemotsagda agenda?
Frågan ställdes i P1-programmet Kulturnytt 4/6 2012. Svenskarna Behrang Miri (Stockholms kulturhus) och Tebogo Monnakgotla (Kulturrådets styrelse) gav något svävande svar. Ett övertydligt svar gav däremot Kulturnytts egen redaktion i och med sitt nästa inslag, en lång, hyperentusiastisk presentation av Kulturhusets sommarutställning, närmast en politisk pamflett:
”På Kulturhuset i Stockholm visas i sommar en utställning med den finske konstnären Touko Laaksonens homoerotiska teckningar. Han är mer känd som Tom of Finland och när han dog 1991, 71 år gammal, hade hans ikonartade stereotyper av maskulina homosexuella män redan kultstatus i stora delar av världen. – - – När man klivit över sin egen prydhetströskel och vant sig vid att det är stjärtar, ollon, enorma bröstvårtor och mustascher vart man vänder sig så framträder bögarnas historia från 40- till 90-talet längs utställningsrummets väggar.”
På vilket sätt besvarar detta långa inslag om ”Toms” betydelse som motvikt mot heteronormativiteten den inledande frågan? På vilket sätt kan Kulturnytt misstänkas driva vinklad politik?
För programmet svarade en viss Hannes Fossbo. Vem är Hannes Fossbo? Hannes Fossbo är Kulturnytts egen, fast anställde reporter. Här presenteras han av den kulturbidragsstödda tidningen Bang:
”Han har kissat på Daniel Nyhlén, patriarkatet och Danmark. Nu vill Hannes Fossbo hämnas på heterosexualiteten.”
http://www.bang.se/artiklar/2009/roligast-i-sverige-2009-06-03
En undersökning av Sveriges radios övriga medarbetare (inte minst i P3) skulle ge än mer övertydliga resultat. (Att samtliga är aktiva Sd-fiender behöver dock inte ens undersökas.)
Varmt Konservativ (kr)
Utmärkt! Exakt så! Avslöja nätverken och ställ dem tillsammans med budskapet, så framträder en otroligt otäck bild.
Info
PÅ BEGÄRAN: MER OM NEPOTISMEN I SVERIGES RADIO
Javisst, ja, det har ju varit månadsskifte. ”4/7” skulle det stå i min ovanstående kommentar. Idag, alltså!
Varmt Konservativ (kr), tack för uppmuntran! Jag ska genast villfara din önskan om mera radiogranskning. Här har jag t.ex. kommenterat, hur Kulturradions indoktrineringsprogram ”Bokcirkeln” är sammansatt:
http://tanjabergkvist.wordpress.com/2012/04/01/har-nagon-kapat-min-blo gg/#comment-15878
Och i anslutning till denna artikel
http://www.tryckfrihet.com/konsensus-vill-ha-dig
i kommentarerna
• KONSENSUS I SVERIGES RADIO – EN REFLEKTION
• BILDKONSTKONSENSUS
• KULTURDEBATT – DEBATT FÖRBJUDEN
Nils T
Att läsa dessa inlägg var mycket upplyftande då de tyder på att det sovande folket faktiskt kan vakna ur sin törnrosasömn.
Jag har alltid respekt för folk som söker information och som fattar beslut utifrån denna information och kunskap istället för av princip. M Capensis är ett föredöme för oss alla.
Varmt Konservativ (kr)
Om M Capensis är socialdemokratisk politiker, så vet han förstås hur diskussionerna har gått internt inom partiet under hans aktiva tid, kanske inte på den högsta nivån, men han känner i så fall till att partiet tidigare ofta uteslöt kommunistiska infiltratörer, entrister, ur partiet. Det är länge sedan vi har hört sådana uteslutningar rapporteras nu och min hypotes är att det innebär att de infiltrationsförsök som har pågått i många decennier nu i flera fall har varit lyckosamma och att de riktiga socialdemokraterna i partiet gradvis har blivit undanträngda och kraftigt försvagade på central nivå.
Om hypotesen är riktig borde det finnas många socialdemokrater som kan berätta inifrån om den här processen. Det skulle kunna vara en av de viktigaste pusselbitarna när det gäller att åstadkomma en förändring med sanningens hjälp. Om flera avsändare av ett utåt sett humanistiskt budskap, genom tidigare partitillhörighet, Stasikontakter, förbindelser med antidemokrater eller liknande, visar sig vara allt annat än humanister skulle hela grundvalen för invandringspolitiken kunna kullkastas på en gång.
Därför har särskilt socialdemokratiska politiker en nyckelposition när det gäller att avslöja motivet för den multikulturella propagandan, inte minst därför att det också är socialdemokratiska väljare som har drabbats hårdast av den förda politiken.
Bergfast
Det är intressant att ta del av M Capensis intressanta och kunniga perspektiv. Påminner lite om bloggen Pappans Murslevs välskrivna och informativa artiklar…
På något vis verkar det som om samhällen, såväl som familjer, har tendenser och förmågor till att vilja bölja, som i vågrörelser, fram och tillbaka, och de står aldrig riktigt stilla, utan ibland är där balans och harmoni, och ibland obalans och disharmoni. Eller kanske vad gäller det samhälleliga rummet, där den mänskliga ”flocken”, precis som andra ”naturfenomen”, kanske som fågelflockar, eller fiskstim, böljar både fram och tillbaka, upp och ned och så i cirklar runt omkring, upp och ned och fram och tillbaka igen och igen…..
Det verkar gälla för ideologier, teser, teorier och åsikter om rätt och fel, gott och ont, tro och vetande, religiösa statsbildningar eller sekulariserade statsbildningar, osv., Det verkar som om dessa också kan ”bölja” lite fram och tillbaka, och upp och ned och runt i cirklar….
Det finns ju alltid risker med alla slags statsbildningar och ideologier, vare sig de är religiösa eller icke religiösa, har ju historien visat. De kan alla gå över styr och bli fanatiska och förlora sin ”godhet” och sin ”balans”, och istället bli ”destruktiva”. Den ”ideologi”, (religion osv.), som syntes som ”god, nyttig och bra” den ena stunden, kan den nästa stunden bli någonting ”ont, destruktivt och nedbrytande”….
Det Sverige idag i ett förändrat läge kritiseras av många för är att det är ett alltför ”mjäkigt”, ”skrämt till tystnad”, för ”medgörligt” och för att vara ett alltför ”feminiserat”, och därför alltför ”vekt”, ”bortklemande”, ”mammigt” och ”daltande” samhälle…
Man menar delvis att det beror på en ”kvinnorörelse” som just har ”gått överstyr”, genom att denna kvinnorörelse har fått för mycket att ”säga till” om.
Det kan nog ligga någonting i det.
Det som ”kvinnligheten”, och ”moderligheten”, om den skall anses vara en ”god”, anses kunna frambära, gestalta och kultivera, är väl just själva förmågan att kunna ”ge liv”. Dvs., att kunna föda barn, men det ingår också däri att den ”goda modern”, för att kunna anses som ”god”, behöver ha ”förmågor” att också kunna ”mata, nära och vårda” detta liv, (barnet), med omsorg, tröst, närhet och ömhet. Det späda barnet behöver detta för att över huvud taget kunna och vilja leva och växa.
Mödrar som inte kan uttrycka och skapa dessa förhållanden för sina barn, anses vara ”onda mödrar”, eller i alla fall ”inte goda”, vilket de förmodligen också är ur barnets perspektiv.
Kvinnor, (Evor- Livgivare), kan lätt bli uppfattade som ”icke-goda”, om de just inte ger uttryck för just det ”goda moderliga”, (= det ”närande, omvårdande och matande”-), – sidorna i sina personligheter. De blir då, förmodligen ibland också med rätta, beskrivna som ”ragator”, eller ”elaka kärringar”, och också som ”kalla och kyliga”, (i stället för ”varma och livgivande”, dvs. ”goda och moderliga”).
Den ”goda moderligheten” var väl också vad kvinnorörelsen, (t ex Selma Lagerlöf m.fl.), i början av 1900-talet ville skulle utsträckas till hela det ”samhälleliga rummet”, dvs. staten. Kvinnorörelsen var i början av sin politiska kamp, (dock inspirerad också av kommunismen, som ville göra anspråk på ”godhet” och utge sig för att vara enbart någonting ”gott och bra”, för ”alla”, i slutänden, när ”alla” blivit ”befriade och ”jämlika kamrater”, bara de, kommunisterna, tog sig för att ”döda alla makthavare” och alla ”auktoriteter”, som var vad kommunisterna ”predikade” på just ett agiterande och ”auktoritativt sätt”, och som vi ju idag vet var ett fruktansvärt förödande och ”ont” samhälls-”ideal”!), angelägen om att just en ” god moderlighet” skulle omfatta också själva ”samhällsbygget”, alltså själva byggandet av staten som sådan. Detta dock utan att ta hänsyn till att i det ”offentliga rummet”, till skillnad från det ”privata rummet”, är det oftast helt andra ”lagar” som styr mänskliga beteendeinklinationer och behov. I det offentliga rummet pågår ständigt ”maktkamper” mellan ”stridande män”, om just ”tolkningsföreträdet”, dvs. ”makten att definiera och att identifiera”, vem som är ”god” och vem som är ”ond” i relation till själva ”makten”.
Lösningar på problem mellan ”det kvinnliga och det manliga psyket” och mellan ”män och kvinnor” i det ”samhälleliga rummet”, ligger nog inte i att män ska försöka bli ”som kvinnor”, eller att kvinnor ska försöka bli ”som män”…..
Förmodligen går allting i människolivet i vågor och inga samhällsformationer, kulturer och ”ideal”, verkar kunna bestå i alla tider, även om en del ”ideal” och ”religioner” har förmågor att kunna bevara sig själva och överleva längre tider än andra ”ideal” och ”ideologier”.
Vid nationella kriser, eller vid samhällsproblem av olika slag, vid omvälvande och hastiga förändringar, kanske t ex vid jordbävningar et cetera, så uppstår det ofta ett ökat behov av förmågor som är resoluta, beslutsamma, handlingskraftiga och orädda. Samt kanske också till viss del stränga, i betydelsen klara och tydliga.
Om man försöker generalisera skillnader mellan ”god faderlighet” och ”god moderlighet”, så skulle den kunna beskrivas som att ”den goda faderligheten” ofta har just förmågor att kunna fatta klara och tydliga beslut, att inte vara rädd och att också kunna vara handlingskraftig om en situation kräver det. Vidare att kunna vara auktoritativ och att kunna skapa respekt, att kunna sätta gränser samt att kunna bestraffa på ett korrekt sätt, om t ex barn eller ungdomar hittar på bus och gör dumheter. Då behöver dessa ungdomar kanske en fast tillrättavisning, (- ”den som älskar sitt barn, tillrättavisar det, medan tid är”, (dvs. innan det är för sent, dvs. innan de är ”vuxna”.). Vidare att också kunna ta ledningen och att därmed kunna inge förtroende och att också kunna vara beslutsam, tålig och uthållig, samt att också samtidigt vara omdömesgill, balanserad och sansad och absolut inte tappa humör eller självkontroll….
Alltså när och om ett samhälle, (det svenska?), blir för ”moderligt”, (och vill ”mata”, nära”, ”trösta”, ”dalta” och ”beskydda” sina medborgare för mycket?), så skulle man kunna säga att ett sådant samhälle har tippat över i en ”obalans”? Med alltför mycket goda ”moderlighetsideal” i det samhälleliga rummet kan samhället behöva ”balanseras” med lite mer ”goda faderlighetsideal”?….
Den ”goda faderligheten” behövs i det ”samhälleliga rummet”, som då blivit ett ”rum” med för stora rädslor, för lite stränghet, för lite beslutsamhet, för lite auktoritet, för lite respekt, för lite gränssättande, för lite stramhet, för lite fasthet och för lite handlingskraft….
”Lagom är bäst”…..
……
Utlandssvensk
Julia,
Tack så mycket för dina vänliga ord angående min förmåga som debattör.
M Capensis mycket välskriva inlägg förtjänade verkligen denna extra uppmärksamhet men samtidig är det utan tvekan så att det är kvaliten på dina alster som lockar fram den sannolikt bästa debatten som i dagsläget existerar på det svenska språket. Stort tack för detta, Julia!
bowlaren
Julia vi älskar dig
Farbror Pelle
Det är så skönt att det äntligen finns politiker från sosse-sidan som börjar förstå vad som håller på att hända. Själv är jag konservativ – inte moderat – av det mera mörkblå slaget. Mitt problem är att jag har svårt att hitta något politiskt alternativ, då jag röstat på moderaterna sedan jag fick rösträtt – och nu vill jag rösta på något annat – men på vaddå? Moderaterna kan inte i mina ögon representera min röst längre, eftersom de står för en ohämmad invandringspolitik – byt ut det egna folket bara, om det inte förstår sitt eget bästa, nämligen de värderingar vi står för. Alltså, det går bara inte.
Sverigedemokraterna har i mina ögon en allt för stor längtan tillbaka till något sk. folkhem, och den längtan är i mina ögon allt för socialistisk – och dessutom innehåller folkhemstanken allt för mycket osunda idéer från Nazi-Tyskland – jodå, du hörde rätt.
Det fanns många inslag i nazismen (betänk, nazim stå för national-socialism), där man ville skapa en lycklig stark stat där alla, oavsett klasstillhörighet levde gott, hade ett säkert arbete, barnen skickades till dagis ganska tidigt, alla hade råd till en bra bostad, egen bil, ett sparkonto, betald semester (se resterna av mastodontanläggningen på ön Rügen), och företagen styrdes via löntagarfonder, med fackligt inflytande. Att sedan alla “mindervärdiga”, oavsett om de var judar, zigenare, frimurare, Jehovas Vittnen, efterblivna eller andra sk. “icke-önskvärda” inte hade någon plats, det är det man fokuserat sig på. Det är naturligt eftersom barbariet avslöjades genom att koncentrationslägren upptäcktes vid krigsslutet, men man får inte glömma bort allt annat som nazismen stod för, och f.a. att det är en socialistisk ideologi.
Sveriges problem ligger mycket längre tillbaka i tiden än du käre M Capensis beskriver – ni sossar och vi övriga blev lurade redan under Tage Erlanders tid. På den tiden var Sverige den tysta, hemliga NATO-medlemmen samtidigt som socialismen började tvingas på oss. Redan på den tiden hämtades mycket tankegods från DDR, och det sjösattes under Olof Palme.
Industrin gjorde ett jättemisstag under 60- och 70-talen när man i stället för att satsa på modernare tillverkningsmetoder och importerade arbetskraft i stor skala. Sverige missade sin historiska chans att bli kvar på toppen efter rekordåren, helt enkelt, och förblindades i utbyggnaden av “Välfärdsstaten” och ökade pålagor, f.a. genom höjda skatter och arbetsgivaravgifter.
Under Palmes tid blev Sverige känt som “Världens samvete”, och man bedrev en utrikespolitik som var mer cirkusartad än den gjorde nytta – och då började man att släppa in flyktingar från världens alla hörn. Missförstå mig rätt: Det finns och kommer alltid att finnas “riktiga” flyktingar, personer med verkliga skyddsbehov, men, de är faktiskt inte så himla många, och det är världssamfundets förbannade skyldighet att ta hand om dem. Sedan måste man inse faktum: det finns inte plats för alla i Sverige.
Jag förstår inte varför man kan tillåta en massinvandring från Steniga Arabien (oavsett vilka länder vi talar om), utöver de vi förpliktigat oss internationellt att ta hand om dvs. de flyktingar med “verkliga” skyddsbehov – och där är jag nog inte ensam.
Är det någon form av missförstådd prestige eller vad? Är det återigen någon form av “Titta på Sverige – fy Fan vad vi är bra”, eller? I mina ögon verkar det faktiskt som om det sk. etablissemanget, oavsett politisk färg – och journalisthopen förstås – som skall visa att “vi är minsann både politiskt korrekta och hjälper folk på flykt”. Är detta någon sorts reaktion på att Sverige klarade sig igenom Andra Världskriget utan att ockuperas genom att hora först med Nazi-Tyskland och sedan med de allierade?
I så fall borde vi kanske börja med att göra upp med vårt förflutna först, och sedan ta oss en nationell funderare över vad svenska värden egentligen innebär (inte att springa omkring som ett j-la herioinluder på jakt efter pengar till nästa sil och hora med alla man kan, bara för att alla skall tycka bra om oss) och vad Sverige är och står för (min personliga åsikt är att alla som söker medborgarskap skall för att få slikt beviljat klara av ett språkprov, ett kunskapsprov i svenskt samhällsliv och svensk kultur samt avlägga en förbindelse på att följa Sveriges grundlag och övriga författningar – med samma förpliktelser för barn och barnbarn, under straffansvar att annars bli av med medborgarskapet och utvisas för alltid ur Riket. Dessutom borde man ha ett krav om att i anslutning till medborgarskapets tilldelande aktivt deltag i midsommarfirandet, med nationalrätt och -dryck och dansa kring midsommarsången, aktivt deltagandes i “Små Grodorna” – samtliga verser med rörelser).
Min personliga åsikt är att det ur Palmes internationella åtagande kommit något missriktat tänkande, som resulterat i termen “Politiskt Korrekt”. Termen finns i och för sig lite överallt i vår värld, men eftersom Sverige alltid skall vara värst, så nog sjutton skall vi vara världsbäst även på P K.
Jag tror tyvärr att man inom den ploitiska klassen inte har tänkt efter särskilt mycket, utan bara anammat begreppet rakt av, livligt påhejade av journalisthopen, som ju har till sin självpåtagna uppgift att sätta dagordningen.
Frågan är bara:Vad i Helskotta gör vi nu då? Vi kan ju inte ha det som vi har det nu! Jag anser att mitt kära fosterland är värt ett bättre öde än att vara världens sopstation. Jag menar att vi måste återerövra begreppen “Svensk” och “Svenskhet” och vi måste kunna känna oss stolta över att kunna säga oss vara just svenskar i Sverige.
Jag tror inte att det är ens möjligt att börja polisanmäla och söka åtala den politiska klassen för landsförräderi, tyvärr.
Samtidigt måste man ju säga att det måste väl vara en regering – eller den politiska klassens – första uppgift att söka värna det egna folket och att ta hand om det egna folkets intressen. Det borde åtminstone vara inkluderat i grundlagen, som jag ser det.
För det andra borde det finnas angivet i författningen möjligheter för folket hur man agerar om så inte är fallet.
Bergfast
”Farbror Pelle” säger:…….” (Dessutom borde man ha ett krav om att i anslutning till medborgarskapets tilldelande aktivt deltagande i midsommarfirandet, med nationalrätt och -dryck och dansa kring midsommarsången, aktivt deltagandes i “Små Grodorna” – samtliga verser med rörelser)”……
Vad är detta för mening?
Här ”avslöjar” väl ändå ”Farbror Pelle” sig själv?…….
Det inlindade ”förespråkandet” framstår som ett ”låtsas”-förespråkande av ”svensk-het”, vilket alltså egentligen verkar vilja vara ett försök till ”förlöjligande” av alla åsikter som handlar om nationers viljor och behov av att kunna någorlunda förändras i långsam takt, (t ex genom en ”lagom” invandringspolitik), för att därmed någorlunda kunna bevara sina profiler och ”identiteter”….
”Dans kring midsommarstången” är inte något ”obligatorium” ens för alla ”svenskar” även om många i sin ”barndom” har upplevt och tagit del av dessa ”roligheter”, och dessa ”sommar-firande-danser”, och dessa ”ljusets-firande-traditioner”…..
För barnens skull…..
Farbror Pelle
Nja, Bergfast, jag är nog inte ute och cyklar. Låt mig alltså först och främst slå fast en sak: Jag vill inte se någon invandring till Sverige över huvud taget, förutom sådan som kommer från våra nordiska grannländer. Ingen alls. Punkt. Sedan är frågan hur man uttrycker detta.
Det kan bara konstateras att den stormflod som vi hittills utsatts för räcker länge – myyycket länge.
Hur skall man kunna få ett svenst medborgarskap då? Skall vi ha det som t.ex. i Schweiz, där det i vissa kantoner ställs sådana krav som att man skall vara känd på den lokala krogen nere på hörnan och sju edsvurna medborgare borgar för att man är en hyvens kille – förutom att man inte är straffad, har skatteskulder och inte ligger samhället till last?
Dessutom, det finns faktiskt inte så många ställen där man värnar den egna, svenska kulturen och där ingår då exempelvis dans kring midsommarstången – en korrekt, traditionsenlig sådan. En sådan svensk kultur, med rötterna i den gamla svenska bondetraditionen, och där lekarna ärvts från tidigare generationer och som lärs vidare från den äldre till den yngre generationen.
Jag har i min bokhylla en minnesskrift som utgavs på nationell basis av Karelens Folkförbund eller något liknande året efter Finland förlorade Vinterkriget mot sovjetmakten, och tvingades bl.a. avträda stora delar av Karelen.
I denna bok finns ett avsnitt där man dokumenterat gamla jullekar från ett par socknar inne i de karelska mörka skogarna, som var mer eller mindre helt unika för hela den nordiska kulturen, och som hade sitt ursprung mycket långt tillbaka, ända till medeltidens början, men som lyckats leva kvar där, mot all förmodan. Detta kulturarv ville man då värna, och det tycker jag är
helt rätt att man försökte då, precis som jag gärna skulle se att vi värnar vår kultur, såsom den ärvts från våra förfäder.
Frågan är återigen hur man går tillväga.
Bergfast
Får då be om ursäkt till Farbror Pelle för att ha feltolkat hans text.
Ja, ett sätt att ”gå till väga”, är kanske att undvika TV så mycket som möjligt till att börja med. Kanske för att istället gå någon kurs i folkdans, eller delta i någon kör. Kanske sy en egen folkdräkt, kanske baka eget bröd och laga egen mat och samtidigt bevara gamla recept.
Det finns många föreningar av olika slag som värnar om gammal, (svensk), historia, både vad gäller mat, danser, sånger och kläder.
V.h. JB
Bergfast
”Farbror Pelle” säger:….” Låt mig alltså först och främst slå fast en sak: Jag vill inte se någon invandring till Sverige över huvud taget, förutom sådan som kommer från våra nordiska grannländer. Ingen alls. Punkt.”….
En annan kommentator, (Rita), säger:, (till ”Farbror Pelle”):….” ….Samtidigt bör du också noggrant läsa igenom SDs partiprogram, det verkar som det är det parti som ligger dig närmast, trots allt. Du kommer att upptäcka att de INTE alls är ett nazistiskt parti utan enbart värnar om Sverige och svenskarna, invandrade eller ej.”….
Det som väl kan skilja sig åt här, (mellan ”Rita” och ”Farbror Pelle”), är, som det verkar, kanske ändå ”Farbror Pelles” uttalade motstånd mot ALL utomnordisk invandring till Sverige, vilket tydligen då inte är SDs politik.
SD tar ändå upp invandringspolitiken på ett sätt som de andra partierna inte gör. Trots att man kanske fokuserat sin kritik främst mot just muslimsk invandring. Övrig utomeuropeisk invandring ser man kanske som mer ”oproblematisk”, därför att man kanske tror att s.k. ”integrering” är lättare för alla dessa andra, ”ickemuslimska” utomeuropeiska folkgrupperingar.
Så även om SDs partilinje inte helt verkar stämma överens med ”Farbror Pelles” uttalande, så är ändå SD ett parti som tagit sig en bra bit på väg i att kunna göra sig hörda, och som också säger sig vilja värna Sverige och svenskarnas intressen. Så SD är nog ändå det politiska alternativ att rösta på, för den som resolut önskar en mer sansad, och därmed mer ansvarsfull, omtänksam, (för alla medborgare),och därmed mer förnuftig, invandring till Sverige.
Rita
Om Farbror Pelle ännu inte läst Julia Caesars “Världsmästarna” så rekommenderar jag varmt den boken, den är en rejäl ögonöppnare för de flesta. Samtidigt bör du också noggrant läsa igenom SDs partiprogram, det verkar som det är det parti som ligger dig närmast, trots allt. Du kommer att upptäcka att de INTE alls är ett nazistiskt parti utan enbart värnar om Sverige och svenskarna, invandrade eller ej. https://sverigedemokraterna.se/vara-asikter/det-sverigevanliga-partiet /
Regimkritiker
Uppmaning till Utlandsvensk och andra svenska expats.
Aktivera er i Svenskar i Världen (fd Utlandsvenskarnas förening), delta i deras forumdiskussioner, försök lära känna andra utlandssvenskar, gå på events och arrangemang för svenskar i landet där du bor. Försök få dessa personer att inse vilken katastrof Sverige är på väg mot och att den enda räddningen är att utnyttja sin rösträtt och rösta på SD.
Om inte annat av ekonomisk självbevarelsedrift. Om/när den svenska ekonomin kollapsar kommer kronans värde att sjunka som en sten och politikerna i Stockholm lär säkert hitta på något sätt att urholka pensionerna (eller intjänad pension) för utlandssvenskar.
Da Capo
Inte bara skildrade signaturen M Capensis i söndags sin politiska omvändelse, som uppenbarligen, men först sedan JC tre dagar senare hade satt sitt finger på den, väckte stort engagemang – se ovan, utan signaturen M Capensis presenterade även uppgifter om massimmigrationens kostnader, som i ännu högre grad borde ha engagerat såväl de redan insatta, som ha chockerat övriga, som inte tidigare nämnvärt har reflekterat däröver. M Capensis redovisning är illustrativ och trovärdig och förtjänar att bli spridd. Jag tog mig därför friheten att reproducera meningsbytet mellan M Capensis och äktsvenske Otto på Thoralf Alfssons blogg:
http://thoralfalfsson.webblogg.se/2012/july/almedalen-ett-spektakel.ht ml 2012-07-04 @ 14:07:33.
Ett förhållande i Nya Sverige som borde engagera de samhällskritiska är den ekonomiska, mentala och stundom även fysiska misshandel som sker av de äldsta samhällsmedborgarna. Märkligt nog utgör de en kategori som mig veterligt helt saknar representation i den fåtaliga skaran av välskrivande och trovärdiga samhällskritiker. Jag skulle vilja fästa uppmärksamheten på en kommentar alldeles nyss på bloggen Avpixlat av signaturen ‘Gustav_Ewald’ betitlad: ÄDELREFORMEN – BAKGRUND. Kommentaren synes vara ca den 285:e av hittills 291 stycken.
http://avpixlat.info/2012/07/04/kommunen-ska-spara-103-ariga-anna-vrak s-fran-aldreboendet/
(När du väl är på Avpixlats sida, använd sökfunktionen i browserns huvud.)
En inte okänd topprankad Sverigedemokrat, som redan har att ben i “äldrevården”, skriver med anlening av 103-åriga Annas påtvingade öde som sidan avhandlar:
“Hon bör ha varit i folkskoleålder då hon såg en automobil för första gången och tidig tonåring då hon för första gången såg ett aeroplan. Strax över tjugu år gammal hörde hon för första gången en radioutsändning med en kristallmottagare. — Hon har upplevt mycket och nu – den av svenska staten orkestrerade slutliga förnedringen.”
Så var det med det!
Vaför ingen FOLKRESNING med anledning av 103-åriga Annas och ALLA hennes tiotusentals olyckssystrars och -bröders oblida öden några år före evigheten.
Varför tillåtes 7-klövern härja vidare?
Da Capo
Inte bara skildrade signaturen M Capensis i söndags sin politiska omvändelse, som uppenbarligen, men först sedan JC tre dagar senare hade satt sitt finger på den, väckte stort engagemang – se ovan, utan signaturen M Capensis presenterade även uppgifter om massimmigrationens kostnader, som i ännu högre grad borde ha engagerat såväl de redan insatta, som ha chockerat övriga, som inte tidigare nämnvärt har reflekterat däröver. M Capensis redovisning är illustrativ och trovärdig och förtjänar att bli spridd. Jag tog mig därför friheten att reproducera meningsbytet mellan M Capensis och äktsvenske Otto på Thoralf Alfssons blogg:
http://thoralfalfsson.webblogg.se/2012/july/almedalen-ett-spektakel.ht ml 2012-07-04 @ 14:07:33.
Ett förhållande i Nya Sverige som borde engagera de samhällskritiska är den ekonomiska, mentala och stundom även fysiska misshandel som sker av de äldsta samhällsmedborgarna. Märkligt nog utgör de en kategori som mig veterligt helt saknar representation i den fåtaliga skaran av välskrivande och trovärdiga samhällskritiker. Jag skulle vilja fästa uppmärksamheten på en kommentar alldeles nyss på bloggen Avpixlat av signaturen ‘Gustav_Ewald’ betitlad: ÄDELREFORMEN – BAKGRUND. Kommentaren synes vara ca den 285:e av hittills 291 stycken.
http://avpixlat.info/2012/07/04/kommunen-ska-spara-103-ariga-anna-vrak s-fran-aldreboendet/
(När du väl är på Avpixlats sida, använd sökfunktionen i browserns huvud.)
En inte okänd topprankad Sverigedemokrat, som redan har att ben i “äldrevården”, kommenterar med anlening av 103-åriga Annas påtvingade öde som sidan avhandlar:
“Hon bör ha varit i folkskoleålder då hon såg en automobil för första gången och tidig tonåring då hon för första gången såg ett aeroplan. Strax över tjugu år gammal hörde hon för första gången en radioutsändning med en kristallmottagare. — Hon har upplevt mycket och nu – den av svenska staten orkestrerade slutliga förnedringen.”
Så var det med det! Varså god och svälj!
Vaför sker ingen FOLKRESNING med anledning av 103-åriga Annas och ALLA hennes tiotusentals olyckssystrars och -bröders oblida öden några år före evigheten.
Varför tillåtes 7-klövern härja vidare?
En gång till
Inte bara skildrade signaturen M Capensis i söndags sin politiska omvändelse, som uppenbarligen, men först sedan JC tre dagar senare hade satt sitt finger på den, väckte stort engagemang – se ovan, utan signaturen M Capensis presenterade även uppgifter om massimmigrationens kostnader, som i ännu högre grad borde ha engagerat såväl de redan insatta, som ha chockerat övriga, som inte tidigare nämnvärt har reflekterat däröver. M Capensis redovisning är illustrativ och trovärdig och förtjänar att bli spridd. Jag tog mig därför friheten att reproducera meningsbytet mellan M Capensis och äktsvenske Otto på Thoralf Alfssons blogg:
http://thoralfalfsson.webblogg.se/2012/july/almedalen-ett-spektakel.ht ml 2012-07-04 @ 14:07:33.
Ett förhållande i Nya Sverige som borde engagera de samhällskritiska är den ekonomiska, mentala och stundom även fysiska misshandel som sker av de äldsta samhällsmedborgarna. Märkligt nog utgör de en kategori som mig veterligt helt saknar representation i den fåtaliga skaran av välskrivande och trovärdiga samhällskritiker. Jag skulle vilja fästa uppmärksamheten på en kommentar alldeles nyss på bloggen Avpixlat av signaturen ‘Gustav_Ewald’ betitlad: ÄDELREFORMEN – BAKGRUND. Kommentaren synes vara ca den 285:e av hittills 291 stycken.
http://avpixlat.info/2012/07/04/kommunen-ska-spara-103-ariga-anna-vrak s-fran-aldreboendet/
(När du väl är på Avpixlats sida, använd sökfunktionen i browserns huvud.)
En inte okänd topprankad Sverigedemokrat, som redan har att ben i “äldrevården”, kommenterar med anlening av 103-åriga Annas påtvingade öde som sidan avhandlar:
“Hon bör ha varit i folkskoleålder då hon såg en automobil för första gången och tidig tonåring då hon för första gången såg ett aeroplan. Strax över tjugu år gammal hörde hon för första gången en radioutsändning med en kristallmottagare. — Hon har upplevt mycket och nu – den av svenska staten orkestrerade slutliga förnedringen.”
Så var det med det! Var så god och svälj!
Vaför sker ingen FOLKRESNING med anledning av 103-åriga Annas och ALLA hennes tiotusentals olyckssystrars och -bröders oblida öden några år före evigheten.
Varför tillåtes 7-klövern härja vidare?
En gång till
Inte bara skildrade signaturen M Capensis i söndags sin politiska omvändelse, som uppenbarligen, men först sedan JC tre dagar senare hade satt sitt finger på den, väckte stort engagemang – se ovan, utan signaturen M Capensis presenterade även uppgifter om massimmigrationens kostnader, som i ännu högre grad borde ha engagerat såväl de redan insatta, som ha chockerat övriga, som inte tidigare nämnvärt har reflekterat däröver. M Capensis redovisning är illustrativ och trovärdig och förtjänar att bli spridd. Jag tog mig därför friheten att reproducera meningsbytet mellan M Capensis och äktsvenske Otto på Thoralf Alfssons blogg:
http://thoralfalfsson.webblogg.se/2012/july/almedalen-ett-spektakel.ht ml 2012-07-04 @ 14:07:33.
Ett förhållande i Nya Sverige som borde engagera de samhällskritiska är den ekonomiska, mentala och stundom även fysiska misshandel som sker av de äldsta samhällsmedborgarna. Märkligt nog utgör de en kategori som mig veterligt helt saknar representation i den fåtaliga skaran av välskrivande och trovärdiga samhällskritiker. Jag skulle vilja fästa uppmärksamheten på en kommentar alldeles nyss på bloggen Avpixlat av signaturen ‘Gustav_Ewald’ betitlad: ÄDELREFORMEN – BAKGRUND. Kommentaren synes vara ca den 285:e av hittills 291 stycken.
http://avpixlat.info/2012/07/04/kommunen-ska-spara-103-ariga-anna-vrak s-fran-aldreboendet/
(När du väl är på Avpixlats sida, använd sökfunktionen i browserns huvud.)
En inte okänd topprankad Sverigedemokrat, som redan har att ben i “äldrevården”, kommenterar med anlening av 103-åriga Annas påtvingade öde som sidan avhandlar:
“Hon bör ha varit i folkskoleålder då hon såg en automobil för första gången och tidig tonåring då hon för första gången såg ett aeroplan. Strax över tjugu år gammal hörde hon för första gången en radioutsändning med en kristallmottagare. — Hon har upplevt mycket och nu – den av svenska staten orkestrerade slutliga förnedringen.”
Så var det med det! Varsågod och svälj!
Vaför sker ingen FOLKRESNING med anledning av 103-åriga Annas och ALLA hennes tiotusentals olyckssystrars och -bröders oblida öden några år före evigheten.
Varför tillåtes 7-klövern härja vidare?
Da Capo
Inte bara skildrade signaturen M Capensis i söndags sin politiska omvändelse, som uppenbarligen, men först sedan JC tre dagar senare hade satt sitt finger på den, väckte stort engagemang – se ovan, utan signaturen M Capensis presenterade även uppgifter om massimmigrationens kostnader, som i ännu högre grad borde ha engagerat såväl de redan insatta, som ha chockerat övriga, som inte tidigare nämnvärt har reflekterat däröver. M Capensis redovisning är illustrativ och trovärdig och förtjänar att bli spridd. Jag tog mig därför friheten att reproducera meningsbytet mellan M Capensis och äktsvenske Otto på Thoralf Alfssons blogg:
http://thoralfalfsson.webblogg.se/2012/july/almedalen-ett-spektakel.ht ml 2012-07-04 @ 14:07:33.
Ett förhållande i Nya Sverige som borde engagera de samhällskritiska är den ekonomiska, mentala och stundom även fysiska misshandel som sker av de äldsta samhällsmedborgarna. Märkligt nog utgör de en kategori som mig veterligt helt saknar representation i den fåtaliga skaran av välskrivande och trovärdiga samhällskritiker. Jag skulle vilja fästa uppmärksamheten på en kommentar alldeles nyss på bloggen Avpixlat av signaturen ‘Gustav_Ewald’ betitlad: ÄDELREFORMEN – BAKGRUND. Kommentaren synes vara ca den 285:e av hittills 291 stycken.
http://avpixlat.info/2012/07/04/kommunen-ska-spara-103-ariga-anna-vrak s-fran-aldreboendet/
(När du väl är på Avpixlats sida, använd sökfunktionen i browserns huvud.)
En inte okänd topprankad Sverigedemokrat, som redan har att ben i “äldrevården”, kommenterar med anlening av 103-åriga Annas påtvingade öde som sidan avhandlar:
“Hon bör ha varit i folkskoleålder då hon såg en automobil för första gången och tidig tonåring då hon för första gången såg ett aeroplan. Strax över tjugu år gammal hörde hon för första gången en radioutsändning med en kristallmottagare. — Hon har upplevt mycket och nu – den av svenska staten orkestrerade slutliga förnedringen.”
Så var det med det. Varsågod och svälj!
Vaför sker ingen FOLKRESNING med anledning av 103-åriga Annas och ALLA hennes tiotusentals olyckssystrars och -bröders oblida öden några år före evigheten.
Varför tillåtes 7-klövern härja vidare?
En gång till
Inte bara skildrade signaturen M Capensis i söndags sin politiska omvändelse, som uppenbarligen, men först sedan JC tre dagar senare hade satt sitt finger på den, väckte stort engagemang – se ovan, utan signaturen M Capensis presenterade även uppgifter om massimmigrationens kostnader, som i ännu högre grad borde ha engagerat såväl de redan insatta, som ha chockerat övriga, som inte tidigare nämnvärt har reflekterat däröver. M Capensis redovisning är illustrativ och trovärdig och förtjänar att bli spridd. Jag tog mig därför friheten att reproducera meningsbytet mellan M Capensis och äktsvenske Otto på Thoralf Alfssons blogg:
http://thoralfalfsson.webblogg.se/2012/july/almedalen-ett-spektakel.ht ml 2012-07-04 @ 14:07:33.
Ett förhållande i Nya Sverige som borde engagera de samhällskritiska är den ekonomiska, mentala och stundom även fysiska misshandel som sker av de äldsta samhällsmedborgarna. Märkligt nog utgör de en kategori som mig veterligt helt saknar representation i den fåtaliga skaran av välskrivande och trovärdiga samhällskritiker. Jag skulle vilja fästa uppmärksamheten på en kommentar alldeles nyss på bloggen Avpixlat av signaturen ‘Gustav_Ewald’ betitlad: ÄDELREFORMEN – BAKGRUND. Kommentaren synes vara ca den 285:e av hittills 291 stycken.
http://avpixlat.info/2012/07/04/kommunen-ska-spara-103-ariga-anna-vrak s-fran-aldreboendet/
(När du väl är på Avpixlats sida, använd sökfunktionen i browserns huvud.)
En inte okänd topprankad Sverigedemokrat, som redan har att ben i “äldrevården”, kommenterar med anlening av 103-åriga Annas påtvingade öde som sidan avhandlar:
“Hon bör ha varit i folkskoleålder då hon såg en automobil för första gången och tidig tonåring då hon för första gången såg ett aeroplan. Strax över tjugu år gammal hörde hon för första gången en radioutsändning med en kristallmottagare. — Hon har upplevt mycket och nu – den av svenska staten orkestrerade slutliga förnedringen.”
Så var det med det. Varsågod och svälj!
Vaför sker ingen FOLKRESNING med anledning av 103-åriga Annas och ALLA hennes tiotusentals olyckssystrars och -bröders oblida öden några år före evigheten.
Varför tillåtes 7-klövern härja vidare?
Angela
Mycket av det du skrivet har jag redan erfarit de år , sedan, 2006, som jag varit ute i debatten vid DD, Politikerbloggen och SR. Det gick inte ens att nämna EU, nyliberalism, globalisering eller , ve och fasa, mångkultur i debatterna då. Censuren slog till direkt. Jag har blivit avstängd från DD. Men kunde återkomma efter ett år sedan många tagit upp det med DD. Skriver där inte för tillfället. Skriver inte heller på politikerbloggen. Just nu har flera av mina kommentarer blivit censurerade vid SR och jag hamnade i en diskussion med en journalist som inte trodde att det inte förekom censur i Sverige. Eller att Sverige i varje fall inte var värst i Europa. Jag besvarade kommentaren men avvek för en stund ur debatten och när jag återkom var både min kommentar och hennes borttagna. Naturligtvis kunde jag inte låta bli att ironisera över att hon drabbats av censur. Vet inte huruvida det fått stå kvar eller ej. Har inte kontrollerat. Jag är glad över att ha hjälpt till att öppna upp i debatterna under de jobbiga år jag skrivit. Lyfta taket, för att andra skulle kunna komma efter även om jag blivit mycket omilt behandlad och stundom varit nära ge upp. Det har stundom känts mycket tungt och ensamt. I DD ställde två kvinnor upp , för mig okända och stöttade mina kommentarer. Ett tag trodde jag faktiskt att den ena -45 var Julia Cesar eller Cavatus.
Jag är glad att det nu finns så mycket litteratur i ämnet och att det kommer mer och att bloggarna blir fler och fler. För övrigt såg jag när jag läste Julia Cesars bok att en av mina kommentarer fanns med men under annan signatur. Då jag ideligen censurerades av politikerbloggen. Jag talar mycket med folk och fler och fler säger att de skall rösta SD.
Jag tror inte att opinionsundersökningarna är överenskommande med sanningen. Dessutom gör partierna egna undersökningar. Därav “omsvängningen” nu. De har nog insett att det inte går att tysta hur som helst. Trägen vinner! Mina kommentarer trycker på. Så fort jag nått ett trappsteg trycker jag på för nästa och höjer taket ytterligare. Provocerarar lite mer för varje gång.
En gäng till
Inte bara skildrade signaturen M Capensis i söndags sin politiska omvändelse, som uppenbarligen, men först sedan JC tre dagar senare hade satt sitt finger på den, väckte stort engagemang – se ovan, utan signaturen M Capensis presenterade även uppgifter om massimmigrationens kostnader, som i ännu högre grad borde ha engagerat såväl de redan insatta, som ha chockerat övriga, som inte tidigare nämnvärt har reflekterat däröver. M Capensis redovisning är illustrativ och trovärdig och förtjänar att bli spridd. Jag tog mig därför friheten att reproducera meningsbytet mellan M Capensis och äktsvenske Otto på Thoralf Alfssons blogg:
http://thoralfalfsson.webblogg.se/2012/july/almedalen-ett-spektakel.ht ml 2012-07-04 @ 14:07:33.
Ett förhållande i Nya Sverige som borde engagera de samhällskritiska är den ekonomiska, mentala och stundom även fysiska misshandel som sker av de äldsta samhällsmedborgarna. Märkligt nog utgör de en kategori som mig veterligt helt saknar representation i den fåtaliga skaran av välskrivande och trovärdiga samhällskritiker. Jag skulle vilja fästa uppmärksamheten på en kommentar alldeles nyss på bloggen Avpixlat av signaturen ‘Gustav_Ewald’ betitlad: ÄDELREFORMEN – BAKGRUND. Kommentaren synes vara ca den 285:e av hittills 291 stycken.
http://avpixlat.info/2012/07/04/kommunen-ska-spara-103-ariga-anna-vrak s-fran-aldreboendet/
(När du väl är på Avpixlats sida, använd sökfunktionen i browserns huvud.)
En inte okänd topprankad Sverigedemokrat, som redan har att ben i “äldrevården”, kommenterar med anlening av 103-åriga Annas påtvingade öde, som sidan avhandlar:
“Hon bör ha varit i folkskoleålder då hon såg en automobil för första gången och tidig tonåring då hon för första gången såg ett aeroplan. Strax över tjugu år gammal hörde hon för första gången en radioutsändning med en kristallmottagare. — Hon har upplevt mycket och nu – den av svenska staten orkestrerade slutliga förnedringen.”
Så var det med det. Varsågod och svälj!
Vaför sker ingen FOLKRESNING med anledning av 103-åriga Annas och ALLA hennes tiotusentals olyckssystrars och -bröders oblida öden några år före evigheten.
Varför tillåtes 7-klövern härja vidare?