9
feb
Seneste opdatering: 9/2-13 kl. 1812
46 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Jeg har de seneste dage været genstand for en del presseomtale, og det er måske på sin plads, at jeg selv fortæller, hvordan jeg har oplevet reaktionerne på mordforsøget uden for min bopæl på Frederiksberg den 5. februar. Især fordi jeg gerne vil foregribe mytedannelser.

Først og fremmest den myte, at jeg efter skudepisoden skulle være blevet ombølget af mediernes og politikernes udelte sympati, og at alle nu samles i et stålfast forsvar for ytringsfriheden. Altså noget i retning af det opråb, man dagen efter kunne læse i en redaktionel kommentar i Politiken. Så vidt jeg kan se, er der kun to partier, der har udtrykt vilje til at bakke bragesnakken op med konkrete handlinger, nemlig Dansk Folkeparti og Liberal Alliance. De andre skal ikke have noget klinket. De vil ikke være med til at afskaffe straffelovens to skandaløse krænkelsesparagraffer, 140 og 266b.

De vil ikke gribe effektivt ind mod de – få eller mange –indvandrede muslimer, som ikke er kommet til landet for at lade sig integrere, eller fordi de elsker frihed, lighed og demokrati, men fordi Danmark er et godt sted at modtage offentlig understøttelse, mens man frit kan udbrede sine barbariske anskuelser og true etniske danskere på livet.

En af disse barbarer stod uden for min dør i tirsdags, og jeg er bange for, at der er adskilligt flere af hans slags. PET’s chef har netop meddelt, at politiet er ude af stand til at beskytte alle, der skal slås ihjel, fordi de har sagt bøh til profeten. Hvad vil politikerne gøre ved det? Det er deres ansvar. Gennem 30 år har de – stadig med undtagelse af Dansk Folkeparti – påtvunget den danske befolkning en masseindvandring af integrationsresistente, som aldrig ville have fået adgang, hvis befolkningen havde fået lov at stemme om det. Sappho (BT: Lars Hedegaard raser mod medier og politikere fra sit skjul. EB: I en ny klumme i Trykkefrihedsselskabets tidsskrift langer Lars Hedegaard ud efter Politiken og politikere.)

Det goda, fina hatet

Af Thomas Nydahl
Under den gångna veckan har vi matats med “näthatet” – som övertrumfat till och med det faktum att Lars Hedegaard utsattes för ett mordförsök. Hela landet – så är det alltid i de kollektiva psykosernas Sverige – vaggade fint tillsammans sitt nyfödda älsklingsbarn. Om fem människor hojtar samtidigt från Ystad till Haparanda går psykosmaskinen igång och inte ett öga förblir torrt. Men det händer ju så mycket annat. Jag påminns om det när jag nu på förmiddagen läser lite nätsidor.

“Så ser hatet från vänster ut. Det goda, fina hatet, det som drabbar män och kvinnor för att vi inte är tillräckligt pacifistiska, queer, feministiska eller bara vänster.”

Så skriver Paulina Neuding i Svenska Dagbladet idag och sätter fingret på en mycket öm punkt. Den är i själva verket så öm att den nästan aldrig berörs. Man ska förstås läsa hela hennes text, men jag citerar en liten bit till:

“Näthat, kan jag meddela, drabbar även kvinnor som inte är vänster. Det är likheten. Den slående skillnaden är att hatet från vänster ofta letar sig in i etablerade sammanhang.”

Och för er som uppskattar tillvarons mer groteska sidor kan jag meddela att den svenska Arbetsförmedlingen nu ska öppna kontor i Etiopien för att “förbereda de somalier som har fått uppehållstillstånd i Sverige som anhöriginvandrare men ännu inte kommit hit.”Om de misslyckas redan i Addis Abeba får de väl överföra de lyckligt utvalda till FAS 3 direkt.

Svensk arbejdsformidling åbner kontor i Addis Abeba

Arbetsförmedlingen planerar att öppna kontor i Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Syftet är att på plats förbereda de somalier som har fått uppehållstillstånd i Sverige som anhöriginvandrare men ännu inte kommit hit. Genom att kartlägga de sökandes yrkes- och utbildningsbakgrund hoppas Arbetsförmedlingen snabbare kunna hitta lämpliga platser i Sverige där det kan erbjudas jobb.

Av de omkring 4 000 somalier som sedan ungefär ett år har fått uppehållstillstånd till Sverige som anhöriginvandrare, har de flesta, knappt 3 000 inte kommit hit än. De flesta väntar i Addis Abeba, där den svenska ambassaden finns och där flest ordnat med sitt uppehållstillstånd. Arbetsförmedlingen öppnar i Addis, Arbetsförmedlingen öppnar kontor i Etiopien.

Der er så mange ting, man ikke lige begriber ved første øjekast, hvis man ikke sidder i Riksdagen. Somaliere har lavest erhvervsdeltagelse af alle, i Danmark er den på 38.5 %, mange er analfabeter. Svensk arbejdsløshed er på 7.4 % og ungdomsarbejdsløsheden på 22.1 %. Der kommer iflg. prognosen 54.000 asylsøgende til Sverige i år, flest fra Syrien, Afghanistan, Eritrea og Somalia. Hvad med et kontor i Damaskus og Kabul, der formidler ikke-eksisterende jobs? Meanwhile in Denmark: Porten lukkes for somaliske asylansøgere.

Annoncer fra Danske Partner-Ads:


Donér engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

  • Nærmere end nye arbejdere til Sverige er man vel ude efter nye “svenskere”. Sverige (og resten af det multikulturelle Vesten) skal fusioneres med den tredje verden, det har “man” bestemt sig for.

    De sidste rester af reel virkelighedsforståelse er for længst sivet ud af vores magteliter, tilbage er kun ideologisk vanvid og krads dekadence.

    • jeg tænkte, der kunne være en bagtanke med at informere dem i allerede i Afrika: “Hvis vi skal arbejde, tager vi fandeme et andet sted hen”.

      Men det er nok at tage fejl af Riksdagens eventuelle tanker. Hvad skal man med absurd teater, når vi har denne nabo? Jeg gik meget i teatret tidligere, nu behøver jeg det ikke.

      • “Hvis vi skal arbejde tager vi fandeme et andet sted hen”.

        God humor!!!

  • Frank P

    Chock i dagens aviser: Indlæg på indlæg insinueres det, at Trykkefrihedsselskabet skulle have iscenesat angrebet mod Lars H selv. Også på diverse sociale medier: “Hvorfor sidder man med en fornemmelse af, at vi nok aldrig kommer til bunds i dette?”

    • kilder? Det er ikke så mærkeligt med despekulationer, selvom de er foragtelige. Vilks skrev på dagen:

      Dagens mordförsök på Lars Hedegaard var det sämsta som kunde inträffa för det rättänkande sällskap som har ett så stort inflytande i medielandskapet. Samtidigt som de måste ta avstånd från handlingen kan man i uppfostrande syfte balansera denna medkänsla med att påtala Hedegaards starkt kritiska inställning till Islam. Niklas Orrenius (Expressen) menar ”Kanske var det ett försök att mörda honom.” Ja, vem vet, kanske var det en kul grej. Lars Vilks : Ett mindre lyckat mordförsök

      Ulle Nørtoft Thomsen skrev en god artikel om det

      Venstreorienterede kommenterer attentatet

      man må beundre hende for at læse den dynge igennem.

      Bortset fra det, så tror jeg stadig at politiet lykkedes med at identificere ham, måske også fange ham

      • Frank P

        Var lige forbi biblioteket og læse dagens aviser. Det meste er ikke online. Tænk, hvis gerningsmanden ikke havede nået at affyre et skud? Hvem havde troet Hedegaard? Tror mytedannelsen for fart på jo længere tid der går inden politiet rykker ud med noget, er der egentlig noget nyt og hvornår får vi mere at vide?

        Det er Frank, ikke? Har sat navn på

        • Frank P

          Jo, navnet forsvinder… ved ik hvorfor

  • Bergfast

    Angående – ömma punkter – , staters våldsmonopol, och tesen om – anfall är bästa försvar – . samt frågan om – yttrandefrihet – , för endast de goda hatarna – , och helst inte alls för – de onda hatarna – …..

    Är verkligen attack, eller – anfall – , det bästa försvaret, och om det är så, är de som inte är – attackerande – i verkligheten egentligen ganska så – försvarslösa -, eller – oförmögna att agera – , och istället endast kapabla till att – reagera – ?

    Har de nordiska folken, och kanske särskilt svenskar, förlorat sina förmågor att kunna – attackera – , eller att kunna – anfalla – , för att därmed kunna – försvara – sig själva? Och hur har i så fall den processen gått till?

    Att attackera och att anfalla finns tydligen inbyggt i den kommunistiska läran, liksom det tydligen också finns inbyggt i den sionistiska läran, likväl som i den muslimska läran.

    De anser alla samtidigt att de attackerar just endast för att försvara sig själva mot antingen verbala kränkningar, eller mot bildkränkningar, eller mot landskränkningar. Andra menar att de attackerar för att göra revolution och för att omstörta samhället och förvandla det till ett klasslöst, jämlikt och broderligt samhälle, där alla människor har ett – lika värde för alla – , utan åtskillnad för någon eller några. Ingen får ha något större värde, för någons välbefinnande, än någon annan. Alla ska ha – lika värde – , för allas välbefinnande, (vilket nog får sägas vara en fullkomlig omöjlighet, för absolut alla människor…).

    Har då anfall och attacker genom historiens gång verkligen lyckats skapa de samhälleliga förändringar som man har drömt om, och har så att säga – priset – , dvs. – offren -, varit värda att offras för sakens skull?

    Det är mycket tveksamt.

    Att olika folk, språk och människor, har olika berättelser, traditioner, händelseutvecklingar och kulturer i sina respektive nationsbildningar, det är lika självklart som att varje individuell människa har en alldeles unik historisk berättelse, som i sin tur skapat just den individens särskilda profil, och särskilda kulturella preferenser.

    Att det i USA finns lagar som tillåter den enskilde medborgaren, som är betrodd, att bära vapen, det har sin historiska berättelse och sin orsak.

    Att det i Norden inte finns sådana allmänna lagar och rättigheter för de enskilda medborgarna att beväpna sig, det har i sin tur sina historiska orsaker. Varje nation, varje folk, varje språkområde, varje kultur har sin historia som satt sin prägel på medlemmarna och medborgarna som ingår i nationen.

    Att svenskar, och övriga nordbor, idag är relativt fredliga av sig, och ogärna attackerar sina folkfränder, vare sig på det verbala eller på det fysiska planet, alltså på det civila planet, kan ha att göra med att de genom århundraden har fostrats till det genom t ex kristendom? Kanske också genom en dominerande, militär och polisiär, – överhet – , som har drillat och styrt befolkningarna till – underdånighet – , och till – lydnad – ?(Det är ju också delvis kristna ideal att faktiskt – underordna sig all överhet – , därför att, som det beskrivs i Bibeln, – All överhet är tillsatt av Gud – . Så den som ville – opponera sig – , på något sätt mot någon form av – överhet -, den opponerade sig i praktiken mot Gud Själv….)….

    När man idag beskriver denna – underdånighet -, och denna – villighet till följsamhet -, denna villighet till – samarbete – och – konformism – , samt denna villighet till att vara en – medarbetare -, och inte en – motarbetare -, och också villigheten till att – underordna sig överheter av olika slag – , och villighet att vara i samklang med – konsensus -, som att det är ett tecken på en – konflikträdsla -, så kan det kanske ligga någonting i det. Det har väl helt enkelt genom historiens gång inte lönat sig – , för svensken, eller för de nordiska folken, att – sätta sig upp mot – – överheter av olika slag. Detta därför att denna överhet ju då hade så oändligt mycket större makt än vad den gemene medborgaren i allmänhet hade och hade då makt att kunna utöva våld och döda dem som satte sig till – motvärns – mot denna – överhet -.

    När den kommunistiska läran förespråkade – revolution – , och att ett maktövertagande var tvunget att ske med våld, samt att samhället var tvunget att styras med våld , och ville mena att – våld är nödvändigt -, (som också då krävde ett uppeldande av hat), så har ändå inte den läran fått sådär jättestort fäste hos någon jättestor andel av svenska folket.

    Det svenska folket i allmänhet har visat sig föredra strävsamhet, arbetsamhet, lugn och ro, samt att vara konformister och också att i viss mån vara taktiker, samt rationalister, och är kanske även till viss del för konservativa av sig, och bekväma av sig, för att vilja ägna sig åt några våldsamma revolutioner.

    Det har inte ansetts lönt att göra revolution helt enkelt. Det har ansetts vara för blodigt, och för hysteriskt och för fanatiskt. Svensken är också i gemen ganska så pragmatisk och resonabel, och hyser ändå ett ganska stort förtroende för förnuft och – common sence – , och vill inte gärna – rusa åstad -, och göra – överilade saker -. Gemene svensk vill oftast istället – fundera grundligt – , innan man fattar beslut att – agera – . Detta kan av andra folk och främmande kulturer ses som någonting – trögt -, eller som någonting – dumt – rentav, fastän det av många svenskar också kan ses som just någonting – sansat -, och därmed som någonting – stabilt -, som i sin tur kan ses som någonting – förtroendeinvigande – och också pålitligt.

    Överilade handlingar, eller reaktioner, eller fanatiska beteenden, eller alltför aggressiva beteenden, alltför gapiga och alltför skrikiga beteenden, eller alltför okontrollerade beteenden, ses på med misstänksamhet och misstro, och absolut inte som några – stabila -, och därmed heller inte som några – förtroendeingivande – , beteenden, eller personer.

    Om det nu i den svenska folkkroppen, och i det svenska samhället, finns sådana karaktärsideal, som sedan långa tider så att säga – sitter i väggarna – i det svenska folkets kulturella karaktärsideal, så är det någonting svårt att ändra på. Det har inarbetats över många, många generationer, och det är någonting som förs vidare från generation till generation, genom familjernas och släkternas sammankomster vid olika högtider, vid födelsedagsfester, vid äktenskap och vid begravningar osv. Detta i sin tur är någonting som präglar – samtalsklimat – , i det allmänna och samhälleliga rummet.

    Nu verkar dock en – överhet -, och en – maktsfär av makthavare – av ibland kanske mer eller mindre – synliga, eller osynliga slag, vilja – utmana svenskarna genom att anse att det svenska folket skall – förändra sig självt – , och lära sig att bli mer – aggressivt- ?- Det skall lära sig att bli mer – attackerande -? Samt lära sig att bli mer – anfallande -? Och inte längre vara ett så – sovande folk – ?

    Då är frågan den: Vem, eller Vilka, skall det svenska folket, eller de nordiska folken, attackera? Vem eller vilka skall man anfalla? Vem eller vilka skall man – anklaga – , kritisera, anmärka på, håna, förolämpa, förlöjliga och kränka, som en – självförsvarsstrategi .-, (där alltså – anfall anses vara bästa försvar – )?

    Ska det svenska folket – angripa -, och – anklaga – sig självt? Håna – sig självt – ? Förlöjliga, samt bespotta och – anklaga- , sig självt? (Det som kontinuerligt görs genom den massmediala – underhållningsindustrin – , genom film och teater, genom stå-uppkomik, genom vissa politiska sfärer och genom övrig massmedia.)

    Är det då verkligen – det svenska folk -, som står bakom allt detta – hån -, allt detta – förakt för -, och alla dessa olika former av – kränkningar mot -, och också – bespottelser av -, samt – förlöjliganden av -, det svenska folket och de svenska kulturella traditionerna och idealen?

    Också de attacker, som handlar om – fördömanden av olika slag – , med grava beskyllningar med olika slags epitet, där standardepiteten handlar om de infekterade och laddade orden – rasist – , och – främlingsfientlig – , mot envar svensk, om och när denne eventuellt har en annan syn på invandringspoltikens storlek och utformning, än vad en delvis otydlig, och delvis tydlig – överhets – representanter, medarbetare och hantlangare har?

    Är Sverige redan – sålt – , och – köpt – , av sina – ledare och företrädare – till en – överhet -, och är det i så fall verkligen någonting att kunna göra åt sakernas tillstånd?

    Är inte Sverige, och svenskarna, och även övriga Nordens folk, redan besegrade?

    • Bergfast

      Angående yttrandefrihet, och dess eventuella behov av – begränsningar – Man kan verkligen undra över dessa, nedanstående – punkter -, och – politiska ideal -…..och jämföra dessa med den – propaganda – som genomförts i skolor, och i det allmänna rummet, genom främst massmedia. Man kan tycka sig ana dessa – ideal – som varande drivande?

      Kanske skulle egentligen varje samhälle behöva vissa – begränsningar – i sin yttrandefrihet? För sitt egna självförsvars skull? Detta när denna omhuldade yttrandefrihet uppenbarligen verkligen kan – missbrukas – till samhällsnedbrytande propaganda och nationsnedbrytande ändamål av ganska så stora mått? ..

      Men, vem skulle kunna sätta gränserna?

      Vem vet…

      Dessa politiska ideal har kanske ändå varit vägledande för några?

      1) Banish God from the heavens and Christianity from the earth.

      2) Allow no private ownership of property or business.

      3) Abolish marriage, family and home. Encourage sexual promiscuity, homosexuality, adultery, and fornication.

      4) Completely destroy the sovereignty of all nations and
      every feeling or expression of patriotism.

      5) Establish a one-world government through which the Luciferian Illuminati elite can rule the world. All other objectives are secondary to this one supreme purpose.

      6) Take the education of children completely away from the parents. Cunningly and subtly lead the people thinking that compulsory school attendance laws are absolutely necessary to prevent illiteracy and to prepare children for better positions and life’s responsibilities. Then after the children are forced to attend the schools get control of normal schools and teacher’s colleges and also the writing and selection of all text books.

      7) Take all prayer and Bible instruction out of the schools and introduce pornography, vulgarity, and courses in sex. If we can make one generation of any nation immoral and sexy, we can take that nation.

      8) Completely destroy every thought of patriotism, national sovereignty, individualism, and a private competitive enterprise system.

      9) Circulate vulgar, pornographic literature and pictures and encourage the unrestricted sale and general use of alcoholic beverage and drugs to weaken and corrupt the youth.

      10) Foment, precipitate and finance large scale wars to emasculate and bankrupt the nations and thereby force them into a one-world government.

      11) Secretly infiltrate and control colleges, universities, labor unions, political parties, churches, patriotic organizations, and governments. These are direct quotes from their own writings (The Conflict of the Ages, by Clemens Gaebelein pp. 100-102).

      12) The creation of a World Government.

      AIMS OF THE THE FRANKFURT SCHOOL OF PSYCHOLOGY:

      1. The creation of racism offences.

      2. Continual change to create confusion

      3. The teaching of sex and homosexuality to children

      4. The undermining of schools’ and teachers’ authority

      5. Huge immigration to destroy identity.

      6. The promotion of excessive drinking

      7. Emptying of churches

      8. An unreliable legal system with bias against victims of crime

      9. Dependency on the state or state benefits

      10. Control and dumbing down of media

      11. Encouraging the breakdown of the family

      Willi Münzenberg summed up the Frankfurt School’s long-term operation thus: “We will make the West so corrupt that it stinks.”

      Jasså? Jaha. Har det då lyckats med den saken, eller inte, det är frågan.

      • Ven

        Du fick med allt väsentligt! Jag vill bara bidra med Ed Griffin, en klok och sympatisk herre:

        http://www.youtube.com/watch?v=rxDwT55rmIw

        • Bergfast

          Tack för länk.

        • Angela

          Du vet inget om hur Heckscher blev vald. En gåta eftersom ingen ville ha honom som partiledare. Han anklagades precis som Reinfeldt att vara vänster. Och till slut fick han ju avgå. Tydligen lyckades de konservativa i partiet slå tillbaka och få bort honom.

        • Angela

          Tack, för länkarna, svenska folket var inte ovetandes om att vi stod på USA:s sida. Tror Erlander nämnde det någongång: “När det gäller, vet vi nog vems sida vi står på”, (någonting) sa han i SR.

      • Josefine

        Vad du söker efter och försöker beskriva är vad våra förfäder kallade för ren och skär feghet. Så är det. Svenska män har blivit fega till den grad att de övertrumfar kvinnor.

        Fast svenskarna är inte ensamma om sin feghet. Även om vi svenskar nog är det fegaste folket i världen, jag är ledsen att behöva säga det för jag kan inte komma på något folk på jorden som är fegare, så ligger resten av Västeuropas män inte långt efter. Man måste fråga sig, med tanke på de föregående världskrigen: Hur kunde alla europeiska folk och män vara så modiga och beslutsamma då men så fega nu?

        När det gäller oss svenskar så missar du en viktig historisk “detalj”. Vi svenskar har varit extremt förtryckta ända sedan kristendomens tvångsinförande. Laga skifte sprängde senare byarna och isolerade de svenska bönderna. I småsamhällen som är kontrollerade av statsmakten är det svårt att organisera motstånd. Lokalt är man utnumrerad när kungens fogdar dyker upp i samlad trupp och att organisera regionalt motstånd är också extremt svårt för skogsbönder som lever i isolerade gårdar om fyra storfamiljer.

        På forntiden levde vi i klan- och krigarsamhällen. Att strida och dö för sin stam var moraliskt riktigt. Redan strax efter kristendomens införande blev det moraliskt riktigt att strida och dö för gud (dvs kyrkan) och kungen endast. Den uråldriga instinkten att strida för sin familjs, släkts och stams överlevnad kidnappades och utnyttjades av statsmakten.

        Efter att det religiösa och statliga förtrycket kulminerade på 1800-talet då 25% av Sveriges befolkning utnyttjade möjligheten att sticka till Amerika ersattes det efter en kort period av demokratisering av socialismens avdemokratisering. Religiös, lutheransk hårdför regim ersattes av socialistiskt åsiktsförtryck. Vid det laget hade staten redan utrotat nästan alla oppositionella gener genom generationer av politisk utrensning. Nu fungerar evolutionen så att du aldrig lyckas utradera ett folks kompletta genuppsättning då gener kan ligga vilande i en eller ett par generationer för att senare komma till gällande igen. Men 90% av svenskarna är totalt temperamentlösa och undfallande ursäktssökare. Det kan du fråga vilken utlänning som helst så kommer han att bekräfta det för dig.

        Det socialistiska åsiktsförtrycket har nu avlösts av vänsterliberalismens åsiktsförtryck. Att det svenska samhällsförtrycket saknar motsvarighet har historiska rötter. Som tidigare är det makteliten som styr genom moralisk uthängning och social stigmatisering. Även om ankdammen Sverige nu har växt till nio miljoner invånare är den inte större än att du är körd på arbetsmarknaden och kan dömas till ett liv med begränsade karriärsmöjligheter om makten lägger en bannbula på dig.

        När värnplikten avskaffades i Sverige var det definitivt fritt fram för att marknadsföra strukturell feghet, dvs total pacifism, som den enda moraliskt riktiga livsfilosofin.

        Hur ska ett folk kunna ha resistens mot faror utifrån om den moraliska kompassen i ett samhälle propagerar för att allt motstånd är moraliskt fel? Om en svensk försvarar sig mot en kriminell granskar man om han har använt “övervåld”. Om han har gjort det blir han straffad av staten. Motstånd motarbetas och pacifism premieras med att man helt enkelt slipper straff och social stigmatisering om man förhåller sig passivt. Hade Lars Hedegaard knockat skytten i Sverige så att denne hade dött hade han fått allvarligare problem än om skytten hade kommit undan.

        Svenskarna är lurade och piskade till underdånighet. En del tror att det är moraliskt rätt, en del är för fega, och den sista lilla delen som vore beredd till motstånd ser att möjligheterna till framgång är lika små som på en enslig gård med fyra inneboende familjer när fogdens samlade trupp kommer dragandes genom skogen.’

        Hur ska vi kunna mobilisera motstånd när vi möter en motståndare som är beredd att dö för sin sak medan vi har fostrats med feghet som främsta ideal och vår beväpnade kår, polis och militär, delar ut varm korv till den invaderande styrkan? Glöm det. Lägg dig ned och dö eller utvandra och anslut dig till en befriande invasionsstyrka utifrån. Inifrån är det här landet lika kört som Österrike och Tjeckoslovakien var redan innan krigsutbrottet.

        • Bergfast

          Intressant och välskrivet.

          Ps.

          Man kan dock fundera över, eller tillägga, en sak angående ordet – feghet – .

          Skulle inte tro att det enbart handlar om begreppet – feghet – , utan mer om faktorer som styr människor i de flesta samhällsformationer.

          Det handlar om vem som innehar – auktoritet – att, så att säga – befalla – , andra människor.

          Det är ett intressant fenomen.

          När Mose, som det berättas, får i – uppdrag – , av ”Gud”, (som – talar till Mose, genom Elden, dvs. – den brinnande busken -), att gå och – befria – israeliterna, så frågar Mose, som är rädd att de inte skall lyssna på honom, eller lyda honom, “Gud”, och säger; – ”Vem skall jag säga har sänt mig?” Han får då till – svar – , att han skall säga: -”Jag, Den som Finns/Är” -, eller – “Jag, Den som skall bevisa sig Finnas/Vara”, har sänt dig”, och Mose går då på sitt –uppdrag – , att leda israeliterna ut ur – fångenskapen – , och – slaveriet -, i Egypten, och han talar – auktoritativt – till dem, så att de – lyder – honom….

          Detta är en intressant berättelse.

          VEM är det som kan GE någon annan människa – auktoritet – , att göra det ena eller det andra i ett samhälle?

          Oftast är det ju så i de flesta samhällen att det föreligger en – hierarkisk ordning – , som är en – maktstruktur – som innehar just makt att just – delegera auktoriteter – , och – myndigheter -, till olika personer. Dessa blir då – bemyndigade – , att utföra – uppdrag – av – makten – . De blir – ålagda – , eller – anlitade – för vissa uppgifter och vissa handlingar av olika slag, som alltså är till just för att – tjäna makten -. Det kan vara allt möjligt från att förestå polismyndigheter, leda försvarsmakten och militären, handha undervisning av medborgare ,och också att vara – lagförfattare -, – skriftlärda -, och – domare -, samt också konstnärer, musiker, dansare, skribenter och målare osv., som alltså alla är – anställda och – godkända -, av makten – , att just utföra sysslor av – påverkan -, och propaganda, och service, till försvar för just – maktsfärens maktinnehavare – .

          Den som då befinner sig – utanför – en av just – makten – sanktionerad position i den samhälleliga hierarkin, den människan har i praktiken mycket små möjligheter att kunna vare sig protestera eller sätta sig emot vad – makten – vill och önskar sig. Den kan också ses som en – potentiell fiende – , och kanske – anklagas för – högförräderi -, eller något liknande, och sättas i fängelse, eller avlivas.

          Det finns ju i den svenska historien ett antal – uppror – , av olika slag som har slagits ned brutalt, så det är inga enkla saker att – protestera – mot – makter – i något samhälle. Det beror nog alltså inte enbart på – feghet hos just svenskar. Det beror nog oftast också, i vilket samhälle det än gäller, på avsaknad av både praktiska och ekonomiska möjligheter att kunna protestera, om det är något som befolkningen tycker är fel. Och också kanske ibland på en avsaknad av tillräckliga andliga och mentala styrkor, att kunna bekämpa sådana – makter – som kanske gör allt för att både lura, sabotera, bedra och på andra sätt föra en befolkning bakom – ljuset -, en intet ont anande befolkning, som kanske, dessutom är påverkad av religiös indoktrinering, eller felaktig undervisning, och kanske skrämda halvt från vettet.

          De s.k. häxbränningar som förekom i Sverige på 1600-talet, och även i andra europeiska nationer, var t ex kanske strategiska steg och led i att skrämma och kuva befolkningar, tills de kanske befann sig på gränser för vanvett och galenskap. Vem vet. Att skrämsel, samt hat-uppvigling, är effektiva metoder att kunna – styra – hela befolkningar till lydnad och underkastelse, är ju välkänt. Skräck och rädslor skapar lätt förvirringar, och kan verka förlamande på både tanke- och handlingsförmågor. Hat-uppviglingar har samma förmågor att förblinda. Det heter ju också att vara – förblindad av hat – .

          Samtidigt är det kanske oundvikligt att varje samhälle behöver en strukturell, och också hierarkisk, organisation, och det heter ju också att – genom lag byggs nationer – . Det är dock inte för inte som varje nation samtidigt är beroende av att – kungen – , (av vilken sort det än vara må, och hans – stab -), är en – god kung -, en – rättvis kung -, och en – barmhärtig -, samt – klok, vis och förståndig – kung -, för i annat fall, om t ex – kungen – , dvs., ledningarna och makterna i nationerna, i praktiken är – dåliga kungar -, som smider illvilliga, fördolda, hatiska, lögnaktiga, luriga och orättfärdiga planer mot sina egna befolkningar, då är oftast verkligen befolkningarna illa ute. Och ganska så – försvarslösa – .

          Vare sig de som folk är fega eller modiga.

          Ds.

        • Angela

          “När värnplikten avskaffades i Sverige…” Den avskaffades för att Sverige inte längre (och intye andra nationer i Europa heller) skall vara en nation. Alla nationer har gränser och ett försvar. Nu har man plockat bort både gränserna och försvaret. Sakta men säkert monteras de självständiga staterna bort i Europa för imperiet. Fundera två gånger varför ÖB blev sjukskriven. 🙂 Men NATO:s generalsekreterare var där och Lisa Bjurwald informerade om Sveriges största hot: dess befolkning. Och medierna opponerar inte. De tillhör ju Bonniers. Hur har Bjurwald fått en så framträdande roll? Märkligt eller hur? Vem är hon? 🙂 EXPO? Vad är det? EU:s nya STASI eller SS? Naturligtvis var försöket att få Sverige in i NATO officiellt. Det fanns ju nästan bara utlänningar på mötet. Folk och försvar. Inte Sverige , sveriges folk och försvar. Så vems försvar det? Och vilket folk?

        • utlandssvensk

          Josefine,

          Välskriven kommentar och jag håller i stort med. Efter att ha bott i många olika länder delar jag helt uppfattningen att “vi svenskar nog är det fegaste folket i världen”

          Det jag möjligen skulle lägga till är att det troligen även har ett samband med att vi även är världens i särklass mest feminiserade land. Feghet och graden av feminisering förefaller vara direkt kopplade, enligt mina erfarenheter.

      • Angela

        Nej, de får inte ha lyckats. De skall inte ha lyckats. På så sätt är internet bra. Att folk äntligen når varandra och kan delge varandra information så länge vi nu får det. Kampanjerna nu är hårda mot folken i västvärlden. De har som sig bör lagt beslag på de viktiga kulturella institutionerna skolan och medierna. Sedan 60-talet har kampen hårdnat kanske sedan slutet av 70-talet när det plötsligt blev “fint” att inte höja rösten att inte säga ifrån. Konflikträdslan tog fart och hyllades. Det var inte så tidigare. Folk vågade säga ifrån, höja rösten, debattera. T o m skolbarn gjorde det. Men plötsligt blev det fult att vara svensk, Sverige blev fult och allt utländskt blev fint. Kanske det fick fart också därför att folk fick råda att resa och det blev status att kunna skryta om sin Mallorca-resa, och senare den moderna kommunikationstekniken. Att det blev fult att vara svensk var naturligtvis ingen tillfällighet . Inget händer av en tillfällighet. Slaget om Sverige var långt ifrån vunnet på 60-talet. Snarare tvärtom. Socialdemokraterna bl a som innehade regeringsmakten under lång tid var inga förespråkare av mångkultur och frikostig invandringspolitik. De var starka motståndare och de ansåg att det inte låg i svenska folkets intresse även LO. Kampanjen och statskupperna mot Sverige och svenska folket kom inte från svenskarna själva. I ett antal artiklar i DN från 1960-talet skriver David Schwarz hur socialdemokratiska ministrar ställde sig till kraven på mångkultur. På en fråga hur regeringen ställde sig till minoritetsproblemen i landet svarade dåvarande socialdemokratiske utrikesminister Torsten Nilsson: “De får bli svenskar eller åka vidare”.

        Detta var den allmänna uppfattningen bland folk då och är det nu med. Skillnaden är att sedan EU-inträdet Sverige och svenska folket fått svårare och svårare att försvara sig. Även alla länder i västvärlden. Erlander ville inte befatta sig med Bilderbergarna och svarade irriterat på frågor om deras möten. Han ville inte vara med på dem och tillerkände dem inget värde. Kanske ett stort misstag från hans sida. Dock historien är inte slut än och det viktiga är att plocka fram historien, tala om för folk att våra politiker inte alltid varit positiva till EU eller NWO. Utan motståndare. Socialdemokraterna ansåg att idéerna kom från finansiella intressen och massmediala krafter. Så redan på 60-talet var man medveten om detta.

        Folk måste prata med varandra om detta precis som folk gjorde förr. Bli en motkraft. Visa att kunde en socialdemokratisk minister säga detta så kan du och jag också göra. Folk i Sverige i alla fall har inbillats att tro att socialdemokrater varit för mångkultur och invandring. Det är en lögn! Alla är barn av sin tid. Så vad som är gångbart att säga beror enbart på VILKA som för tillfället har makten. Så låt oss ta makten tillbaka!

        • Angela

          Förtydligande: ” Kanske ett stort misstag från hans sida ATT INTE INSE ALLVARET I HOTET. Detta är viktigt också: “Socialdemokraterna ansåg att idéerna kom från finansiella intressen och massmediala krafter. Så redan på 60-talet var man medveten om detta. ” Så redan då var politikerna MEDVETNA om vad EU eller EG var för någonting och att det ALDRIG varit ett “fredsprojekt”. “Fredsprojektet” som myntades är en efterkonstruktion, en bluff för att lura och locka folk in i EU. Fred lät ju bättre än den krassa verkligheten PENGAR. Pengar till de rika.

        • Ven

          Det var en mycket intressant diskussion här denna kväll!

          En detalj jag vill bidra med:

          En insatt person påstod att det var inte Tage Erlander som bestämde politiken utan det var hans hustru! Om man vill gå till botten med vad som egentligen hände bakom kulisserna, granska Aina noga. Vad var hennes etniska/ideologiska hemvist? Hennes välbärgade far – var han frimurare?

      • Angela

        Vad beträffar Högerpartiet så var det Gunnar Heckscher som aktivt förde Sverige närmare EU och mångkultur och invandring. Han blev partiordförande 1961 och hade/har många likheter med Reinfeldt. Båda kom som ordföranden från HUF respektive MUF. Båda har fört en aktiv och aggressiv kamp för att integrera Sverige i EU. Heckscher stötte ofta på motstånd i sitt eget parti. Han var inte populär i partiet och precis som Reinfeldt idag ansågs han inte företräda högerpolitik eller konservativa intressen. Enligt statsvetaren Tommy Möller (biografi) ansåg Gösta Bohman att Heckschers svaghet som politiker var dennes intellektuella egenskaper. Heckscher fick till slut avgå och Högern hade en längre tid svårt att finna en lämplig partiledare. Heckscher var den förste judiske partiledaren.

        Det är intressant att dessa artiklar sammankopplades. För det är sammanflätat sedan länge som synes av mina ovanstående kommentarer. Allt har ett sammanhang. Samband. Intet händer av sig självt. Det finns alltid människor bakom allt som driver sina intressen.

        Jag vill också citera LO-ekonomen och riksdagsmannen Hans Hagnell för att förstå hur det hänger ihop med Arbetsförmedlingen i Addis Abeba:
        ” Det är inte arbetsgivarnas intressen regeringen skall sköta, utan den skall ta tillvara den redan befintliga svenska arbetskraftens intressen …Det går emellertid inte att bygga en politik på liberala tidningars gråtreportage, utan vi är tvungna att driva en medveten politik, som stämmer med vardagsmänniskornas intressen ute på arbetsplatsen.” (Riksdagen den 9 december 1966) Så mediers taktik är inget nytt. Det har försiggått sedan 1960-talet och var lika impopulärt då. Eftersom de yngre generationerna inte känner sin historia p g a dålig utbildning, massiv propaganda, den ökande segregationen mellan generationerna och också ett ökat välstånd som gjort att folk varit fullt upptagna att se om sitt eget hus, resa och njuta av livet i en bedräglig tro att historien var slut. Att religionen var död, fattigdomen likasa ocka att välstånd fanns tillgänglig för all framtid. Plötsligt har folk fått upp ögonen. Inte alla men många. Och det är chockartat när man börjar förstå hur lätt det är att själv “hamna på gatan” och bli av med sitt land, sin demokrati, sin modernitet och sin välfärd. Att inget är givet för alltid att man måste ständigt vara på sin vakt och försvara de rättigheter som man genom åren tillskansat sig.

        • Bergfast

          Intressanta informationer.

        • Ven
        • Ven
        • Bergfast

          Samtidigt behöver man kanske komma ihåg att det alltid är en mycket stor mängd faktorer som alltid spelar roll i olika skeenden och händelser, både i nationers liv, och också i enskilda familjers liv, samt även i enskilda individers liv. Otaliga faktorer.

          Viktigt är kanske att inte glömma att det svenska folket ändå har – röstat – som det har röstat, och gjort de – val – , i olika situationer, som det har gjort. Oavsett vilka producenterna, är, av både ideologiproduktion, och av varor och tjänster, och samhällsorganisation, feminism, hatpropagandor, osv, så har också – konsumenter – , dvs., medborgare, gjort val – att faktiskt – konsumera – , eller låta bli att konsumera -, det som – producenter av både det ena och det andra – producerar -.

          Så man kan inte – ensidigt – , skylla ifrån sig, eller peka ut och anklaga, och säga att det – bara är de andra -, producenterna -, som är – de dumma, luriga, orättvisa eller elaka osv.

          Hat mot enbart antingen – de ena – eller enbart – de andra -, som därmed vill utesluta, eller totalt – oskyldigförklara – eget ansvar – , antingen hos en befolkning, eller hos en individ, är inte fruktbart, eller konstruktivt. Det är alltid ett flertal komponenter som samverkar till olika politiska händelseförlopp inom nationer. Också i enskilda människors liv är det alltid är en mängd olika företeelser som påverkar händelseutvecklingar i olika riktningar, både en individs egna – val – , samt också omständigheter och tillfälligheter. Mycket sällan är det enbart det enas, eller enbart det andras, – fel – , eller – orsak – till att det som sker, kan ske.

      • Angela

        Bergfast Posted: 9 February 2013 – 22:48 – (fanns inget reply där) Visst efterhand blir det mer och mer komplext och svårare och svårare att reda ut. Det är till fördel för dem som har problemformuleringsprivilegiet. De ligger alltid före och de kan hålla målet fokuserat hela tiden p g a just det. Det är de som sätter dagordningen. Precis som polisen som får springa efter brottslingarna. De behöver inte bry sig om “träden” (för bara skogen) om du förstår vad jag menar. Därför försöker jag så mycket som möjligt att hålla mig till helheten. Annars går man vilse. Jag sitter hellre i helikoptern än befinner mig på marken men ibland måste man ner där med för att “glutta”. Jag vet inte hur många gånger jag skrivit att folk idag är politiska analfabeter och det kan de på sätt och vis inte hjälpa. De är lurade till det. Har skrivit om tittytainments. Sätter in det här. Det är medvetet. Beslutet om det togs efter Sovjets fall. Gorbatjov var med på mötet i Californien. Därför är det ingen demokrati om ingen har kunskap om vad de röstar om. Kunskap och demokrati är två sidor av samma mynt. Utan det ena inte det andra.

  • Paulina Neuding slår virkelig hovedet på sømmet. Allerede over 300 kommentarer, hvoraf 99% støtter op om hende. Noget er da ved at ske i Sverige!

    • Frank P

      Hvortil den ulidelige Daniel Swedin allerede har bemærket at Ekeroth er på Neudings side…. av

      Hvordan kan en lille fed mand i 20’erne og som ligner en konfirmand have så megen magt over journalister og twittervänstern?

      Link: https://twitter.com/paulinaneuding/status/300173217295900672

      • når man mener det rigtige i ABs øjne, er hvad som helst muligt. Gider du linke til dem du citerer ?

  • Santor

    I øvrigt mærkeligt at Villy løgnhals ikke har kommenteret på det uproportionale i angrebet på Lars Hedegaard!

  • Britta

    Kom bare til at tænke – ganske vist en forbudt tanke men alligevel – hvem er mest syg i hovedet, Hegegaards attentatmand eller de svenskere, der har fundet på ideen med en arbejdsformidling i Addis Abeba for Somalier.

  • PisseNisse i Hökarängen

    Svensk arbetsförmedling rekryterar i Etiopien..medan Sverige exporterar bananskalande ungdomar till Norge? Stoff för en fantasy-bok..you just can’t make this shit up!

    Träffade nyligen en svensk som var i Bangkok för att förnya passet. Han hade tvingats flyga 5 timmar (enkel väg) från Filippinerna, då Sverige stängt ambassaden där av besparingsskäl (såvitt jag förstår klarar ännu Norge, Danmark & Finland – samtliga med avsevärt mindre befolkning – att hålla ambassad i Filippinerna som har över 100 miljoner inv).

    Vi får väl hoppas att besparingen på service till svenska medborgare i Manila kan väl utnyttjas till service åt tredje världens arbetskraftsreserv i Addis..allt medan svenska ungdomar skalar sina bananer i Oslo 😀

    • Utlandssvensk

      @PisseNisse i Hökarängen

      Jo, det är många svenskar i utlandet som tvingas till liknade resor för att förnya sitt pass. Väl framme är de dessutom allt annat än blyga för att ta betalt (cirka 1500 kr per pass här på svenska ambassaden i Schweiz).

      Att man helst ser att svenska ungdomar lämnar landet och gör plats för fler nybyggare har väl varit uppenbart länge nu. Själv sympatiserar jag med de som lämnar Sverige.

    • Marit

      I Norge har vi nå ca. 80 000 svensker i arbeid. De er svært populære arbeidsinnvandrere, da de kommer hit for å arbeide, i motsetning til de ikke-europeiske. Og svenskene er alt integrert når de kommer, de forstår språket og kulturen. Og kvinnesynet er det samme. Det er ikke svenske innvandrermenn som voldtar oss.
      Det er det muslimer som gjør. Endog med gruppevoldtekter av 12-årige jenter. Noe helt nytt for nordboere.
      Svenskene derimot, er hjertelig velkomne i Norge.

  • Morani ya Simba

    “Svensk arbejdsformidling åbner kontor i Addis Abeba”

    Jeg har ondt af almindelige svenskere for det officielle Sverige er jo hardcore sindsygt. Det kan ikke blive mere surrealistisk end Sverige. Dali ville have “elsket” det…

  • Bjovulf

    Måske værd at overveje for DR ang. DF? 😉

    Det må sandelig også være svært lige sådan lige pludselig at skulle omstille sig fra den hidtil gængse, accepterede og endog officielt anbefalede tone på SR ang. SD og deres sympatisører 😀

    http://avpixlat.info/2013/02/09/sveriges-radio-tvingas-infora-speciell a-rutiner-pa-grund-av-sd-hat-bland-
    sina-anstallda/

    Sveriges Radio tvingas införa speciella rutiner på grund av SD-hat bland sina anställda

    “NÄTHATET” På grund av det rabiata och okontrollerbara hat mot sverigedemokrater som finns bland merparten av Sveriges Radios medarbetare har man tvingats införa specialregler och förhandsgranskning på toppnivå av allt som sägs om SD i radion. Detta för att undvika de tidigare upprepade och flagranta brotten mot kravet på opartiskhet (för att inte tala om förtal, uppvigling, och varför inte “radiohat”).

    ….

    • det er nok mere det, at de tidligere (før 2010) behøvede de slet ikke nævne SD, så blev omtaletonen jo aldrig aktuel. Men nu hvor de skal….høhø. Censur var nu det nemmeste 🙂

      • JensH

        @Steen

        Såvidt jeg husker, så gav nyhedschefen på SR op til Riksdags-valget i 2006 ordre til, at SR-medarbejdere såvidt som muligt skulle undlade at omtale SD overhovedet, men såfremt det ikke kunne undgåes, skulle partiet omtales som “det fremmedfjendske parti, SverigesDemokraterne’. Var der ikke noget om det, eller husker jeg forkert???

        • Jo, Staffan Sonning , SVT, valget 2002. Godt husket!

          http://snaphanen.dk/2002/09/25/hets-mot-folkgrupp-bunkeflofallet-svt/

          “Främlingsfientlig”

          Det är inte bara den viktiga delaktigheten i TV-programmen inför valet som är ett problem för nya partier. Staffan Sonning, chefen för svenska radionyheterna Ekot, har skickat ut ett dokument till medarbetare och lokalstationer om “Vår politik för täckning av småpartier, bl a Sverigedemokraterna” inför valrörelsen. “Det är partier med budskap som kan beskrivas som främlingsfientliga,” meddelas det. Vidare heter det att, om situationen uppstår, ett inslag som behandlar Sverigedemokraterna, “skall begreppet ‘främlingsfientlig’ därför användas. Det får inte betecknas som högerpopulistiskt, högerextremistiskt, invandringskritiskt eller några liknande (underförstått: förskönande, red.) «omskrivningar».

          I Sverige har ordet “främlingsfientlig” en klang, som är mycket värre än de övriga tilläggsorden. Staffan Sonning motiverar det med utdrag ur Sverigedemokraternas handlingsprogram. På motsvarade sätt citerar han ur Nationaldemokraternas program. För det andra skriver Sonning att radio skall “täcka Sverigedemokraterna och andra småpartier när det är nyhetsmässigtmotiverat och ta avstånd från främlingsfientliga och rasistiska ståndpunkter när sådana framföres.”

          Vidare skriver han att radio- och TV-lagen och sändningstillståndet kan tolkas som så att “vi skall vara partiska”, när det rör sig om rasism våld, brutalitet och antidemokratiska uttalanden. Staffan Sonnings souschef, Staffan Sillén, motiverar reglerna för Weekendavisen genom att hänvisa till den svenska radio- och TV-lagens sjätte kapitel där dem första paragrafen lyder: “den som sänder TV-program och ljudprogram skall se till att programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principer om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och lika värde.”

      • Angela

        Helt rätt, Steen. Vid SVT sas det ungefär detsamma och att reportage skulle göras om invandrarna så “att folk grät i TV-sofforna”. Du såg att LO-ekonomen berörde detta redan 1966 i riksdagen. Så taktiken är inte ny.

        Men på den tiden hade inte svenska folket internet att kunna kommunicera på och att komma till tals i medierna var inte att tänka på. Men man pratade vid köksbordet. Att Aftonbladet varit så inblandat också kanske är värt att nämna. Olle Svenning som är journalist vid Aftonbladet har varit mycket aktiv i socialdemokraterna förändring och framför allt påtryckningar mot Palme. Olle Svenning , dåvarande talskrivare åt socialdemokraterna var kontaktman för de utländska intressen som drev mångkulturfrågan och Svenning arrangerande möten med Erlander för påtryckning att göra Sverige till en mångkultur. ( Svenning, 1996)

  • JensH

    Okay, det var ved Riksdags-valget i 2002 og ikke 2006 🙂

    Iøvrigt har Niels-Krause Kjær begået endnu en af sine ’svinere’ mod Trykkefrihedsselskabet, (men det er dog opmuntrende at læse de efterfølgendekommentarer til NKK’s udgydelser):

    http://nielskrause.blogs.berlingske.dk/2013/02/09/trykkefrihedsselskab et-misbruger-dagsorden/

    • Ja, det er et svar på den her. De kan ikke lide hinanden


      Debatten genåbnet i krudtrøg

      Tilgiv min nærtagenhed, men det gav et gys i mig, da jeg opdagede, at der skulle et næsten fuldendt Theo van Gogh-mord på Lars Hedegaard til, før debatten om ytringsfriheden blev genåbnet. Før det for alvor gik op for de talende klasser, at det frie ord er truet. Virkeligt truet.

      De seneste otte år er vi ellers nogle, der har brugt tid og kræfter på at gøre opmærksom på problemerne.

      Vi har i Trykkefrihedsselskabet haft den ene dødstruede kunstner og forfatter efter den anden på besøg og haft så hyppigt visit af PET, at vi næsten er kommet på fornavn med bombehundene. Hensigten har selvfølgelig været at bringe de dødstruedes budskaber videre til offentligheden. Det er kun delvist lykkedes. Jeg oplever stadig, at folk bliver overraskede, når man på tomandshånd fortæller dem om forholdene for islamkritikerne og islamfrafaldne i Europa.

      Disse historier er aldrig blevet en del af den almene fortælling. Selv om de indeholder alt det drama, man kan ønske sig, har DR Drama f. eks. ikke indlagt en sådan skæbne i “Borgen”, mens Ole Sohn kan se frem til en dramatiseret hvidvaskning i søndagens afsnit.

      Modige islamkritikere passer ikke ind, når dagsordnen er at forherlige Det Radikale Venstre. Og det er det. Det lægger DR Dramas Ingolf Gabold ikke skjul på i det seneste nummer af Københavns Stifts Debatmagasin, hvor han udtaler: »Hvad Borgen angår, var vi enige om, at De Radikale skulle bringes ind som midtsøgende parti, for nu skulle vi ikke have mere blokpolitik.« Gabold får så stillet spørgsmålet: »Men så forsøger I jo også meget bevidst at påvirke befolkningen.« Hans svar er klokkeklart: »Gu’ gør vi da så. Men jeg har jo også en tro på, at det ikke er ondt, det jeg gør.« Når DR Drama er god for dine licenspenge, betyder det, at de bruges til at markedsføre Det Radikale Venstre som partiet, der skal frelse landet fra blokpolitik. Utilsløret meningsbearbejdning i multikulturel retning. Og her passer historien om den høje pris for at kritisere islam jo slet ikke ind.

      DR Dramas lilla sympatier er blot ét eksempel på de stopklodser, ytringsfrihedsdebatten har mødt af magtfulde medier. Hør bare, hvad Berlingskes og P1′ s Niels Krause-Kjær under overskriften “Tidsspilde med Trykkefrihedsselskabet” skrev i 2007 i anledning af et støttemøde for den dødstruede Lars Vilks: »At samles om almindeligheder er måske nok fællesskabsfremmende for de særligt indviede. Dem om det. Men for alle andre er det tidsspilde og misbrug af dagsorden«. Det er altså tidsspilde at støtte dødstruede tegnere og forfattere! Så kynisk og overfladisk kunne Niels Krause-Kjær, der i mellemtiden har gjort karriere i DR, udtrykke sig helt omkostningsfrit.

      Han sagde jo kun, hvad mange af hans journalistvenner tænkte.

      Som f. eks. en anden DR-vært Klaus Rothstein, der direkte har kaldt Lars Hedegaard racist og hævdet, at Trykkefrihedsselskabet kun bruger »ytringsfriheden som skalkeskjul« og slet »ikke bekymrer sig om ytringsfriheden«. Fastholdt man som Trykkefrihedsselskabet, at islam udgør den største aktuelle trussel mod ytringsfriheden, måtte man have en suspekt, skjult dagsorden og være én, som anstændige journalister ikke burde ringe til.

      Lars Hedegaard selv var en utroværdig alarmist, der fortjente at blive dømt for racisme, som Kathrine Lilleør engang skrev.

      Denne massive mistænkeliggørelse af budbringerne er hovedforklaringen på, at der skal mord og attentater til, før Danmark vågner op og opdager, at vi er ved at sætte vores ypperste frihedsrettighed over styr.

      • Peter Buch

        Link:
        http://jyllands-posten.dk/opinion/breve/article5197411.ece

        Hvad der får Katrine Winkel Holm eller Selskabet til at tro Danmark kan vågne op, hvilke belæg der kunne opstilles for antagelsen, ud over det kunne være kønt og noget andet end det eksisterende, det aner jeg dog ikke?

  • JensH

    NKK har virkelig gjort sig fortjent til atter at blive inviteret til Ramadan-middag inde på ‘Borgen’. Han var jo meget begejstret for arrangementet sidste år.

  • Bergfast

    Hur bortkollrad, korkad, dum och förförd är egentligen den nordiska kvinnan, de nordiska folken, och kanske framför allt den svenska kvinnan och den svenska nationen?

    Början

    I flera generationer har hon nu itutats en propaganda som framför allt förnekar hennes värde som mor. Hon har itutats att det absolut viktigaste av allt är hennes frihet och frigörelse, som framför allt då har ansetts handla om hennes frigörelse från att ekonomiskt vara beroende av sin make. Barn har i denna propaganda naturligtvis setts som besvärliga hinder för hennes karriärmöjligheter. Hon har uppmanats att studera och skaffa sig akademiska titlar och hon har manats till ett lönearbetande arbetsliv och till att vara fokuserad på det beskattade lönearbetet, före all annan form av oavlönat och ideellt hemarbete. Med skrämselpropaganda menades all sådan fokusering på make, hem och barn, medföra att hon på sin ålders höst, när maken och barnen lämnat henne, skulle stå utan försörjning, eftersom hon inte hade samlat på sig några pensionspoäng från sitt beskattade lönearbete, som skulle ge henne en dräglig ålderdom.

    Mitten

    Sedan går det ett antal decennier, och den politiserade propagandan tar allt mer drastiska former, och en fokusering läggs på nödvändigheter av s.k. sexuell frigörelse, och att, kanske främst den svenska kvinnan, men även alla andra unga kvinnor i Europa, och också USA, skall ägna i stort sett all sin vakna tid åt att vara fokuserade på sitt utseende. De skall köpa det ena skönhetspreparatet efter det andra, eller göra den ena skönhetsoperationen efter den andra, eller köpa de ena senaste modeplaggen, efter de andra. Därutöver skall den unga västerländska kvinnan i stort sett i praktiken inte alls vara så särskilt intresserad av så mycket annat än att just konsumera alla dessa varor, samt koncentrera sig på att försöka vara, inte vacker, men sexig, för att därmed kunna anses vara attraktiv på arbetsmarknaden, särskilt den massmediala arbetsmarknaden. Hon skall naturligtvis också ha sina olika akademiska examina från olika utbildningar och hon ska på arbetsmarknaden uppbär just den beskattningsbara lönen, samt först och främst vara fokuserad på sig själv och sin egen bekvämlighet. Detta har blivit det viktigaste målet för den västerländska unga kvinnan. Hon bör egentligen inte alls vara fokuserad på äktenskap och familjebildning, om hon vill anse sig vara modern och följa med sin tid och detta finns det nog en hel del intressesfärer som är mycket intresserade av. Både staten, som kan beskatta hennes lön, samt modeindustri och skönhetsindustri som kan öka sina vinster på hennes konsumtion, samt också bankindustri, som tjänar på att hon ofta är intresserad av att ta banklån, antingen till skönhetsoperationer, egen bostad eller till modekonsumtion eller resor och nöjen i övrigt.

    Slutet

    När den västerländska unga kvinnan har dribblats och drillats in i denna livsstil, som beskrivs som varande frihet, samt när barnafödandet drastiskt har sjunkit i de västerländska nationerna, så är det då dags för en storskalig import av människor från låglöneländer och från länder där kvinnor är totalt och fullkomligt fokuserade på familjebildning och barnafödande. De kvinnorna föder då i allmänhet mycket stora kullar barn, och har hela sitt värde uppknutet till att vara just mödrar. De är också därför i allmänhet fullkomligt tillfreds med att vara både 7, 8. 9. 10, 11 och 12 – barnsmödrar, utan större problem. Ju fler barn, desto mer uppskattade hustrur, och desto stoltare mödrar.

    De vid det här laget ganska så sönderslitna och sönderstressade västerländska kvinnorna, som då inte har fött så många barn, utan satsat på en yrkeskarriär, och slitits mellan hemmet, eventuell make, som det uppstått ständiga bråk med, de eventuella enstaka barnen och sitt yrkesliv, de börjar gå i pension, och upptäcker då att deras pensioner kommer att bli mycket magra. Detta delvis därför att mycket pengar ur statskassan faktiskt går till utbetalningar av de importerade mångbarnafamiljerna och deras anhöriga, samt att statskassan också måste sponsra de privata bolag som skall handha både äldreomsorg, barnomsorg, invandringsundervisning, invandringsomsorg och övrig omsorg, med stora och väl tilltagna skattemedel.

    Att dessa, s.k. privatiserade verksamheter, som måste tillåtas gå med vinst, i praktiken tar ut sin vinst just från de tilldelade skattemedlen, och inte någonting annat, talar man då inte så högt om. Att privata företag naturligtvis är någonting bra för ett samhälle, och att privata vinster naturligtvis behöver tas ut från dessa företag, är en självklarhet. Men när man säger att skattefinansierade företag inom äldreomsorg, barnomsorg och skolor, är privata, så talar man inte sanning. De är finansierade av skattemedel, och är därmed inte alls privata förutom på organisationsnivå och på en administrativ nivå. Dessa s.k. privata företag inom vården, skolan och barnomsorgen, ger då ofta sig själva höga s.k. vinster med just skattebetalarnas pengar. De kan då göra dessa – vinster -, genom att effektivisera och rationalisera verksamheterna, ofta genom nedskärningar av personal och annat. Detta ger då ett s.k. vinstöverskott. Men dessa s.k. vinster är skattebetalarnas pengar, som skulle gå till småbarnens omvårdnad, till elevernas undervisning, samt till nyinvandrades undervisning och till de äldre medborgarnas omvårdnad. Dessa s.k. privata företag är därför ett fruktansvärt omoraliskt system.

    Starta gärna privata företag, både inom skolan, inom barnomsorgen eller inom äldrevård osv., men låt det då verkligen vara privata företag, och inte företag finansierade med skattemedel. Ta ut avgifter av respektive kund, dvs. respektive barn, åldring, eller elev, som då får sin åldringsvårdspeng, elevpeng eller barnomsorgspeng av staten själva, direkt i handen, som de själva då kan betala till sina privata vårdgivarföretag eller skolföretag med. När staten har fördelat dessa skattemedel till dessa företag så har det medfört att de enskilda medborgarkategorierna har körts över, och staten har gynnat företaget med skattemedlen som rätteligen tillhör medborgarkategorierna.

    Om då istället de olika kundkategorierna själva, med egna medel från staten, betalar dessa omsorgsföretag enligt deras tariffer och avgifter, så blir företagen nödgade att verkligen leverera till sina kunder det som kunderna efterfrågar. God skolundervisning, god omvårdnad, god svenskundervisning till invandrare osv.

    Om företagen skall kunna fortleva som företag, med nöjda kunder, som ger dessa företag ett gott rykte, medför att dessa företag måste anstränga sig, för att kunna bredda sitt kundunderlag och få fler nöjda kunder som väljer just deras skola, eller deras vårdinrättning och är beredda att betala för deras omsorger. Då gäller det för företagen att leverera sådan omsorg och sådan undervisning där de som betalar, eleverna, och deras föräldrar, samt åldringar, och deras anhöriga osv., blir nöjda. Brister företagens service så kommer det att sprida sig. Missnöjet förmedlas till andra tänkbara kunder, vilket riskerar att företaget får ett bristande kundunderlag. Detta är den fria marknadens villkor. Inte skattefinansierade företag, vars ledningar och administrationer, tar sina kunders tilldelade skattebidrag, och stoppar det i egna fickor, samtidigt som de skär ned på kvalitet och på standard och som samtidigt pressar sin personal till det yttersta istället för att anställa flera som delar på bördorna.

    Det som i praktiken händer och sker det är att det har blivit ett tjyv- och rövarsamhälle av en ganska välfungerande nation. Ett lurendrejerisamhälle, där alla som har möjligheter stjäl pengar ur statskassan, på ett öppet och lagligt sätt, och med regeringens goda minne.

    Befolkningsmajoriteten, och folket i stort, ses på med förakt. Det ses också som att det i stort sett förtjänar sitt öde, därför att det är ett så dumt, så korkat, så fegt och så lättlurat folk.

    • Ven

      Överblick som visar den bistra sanningen.