3
maj
Seneste opdatering: 3/5-13 kl. 1523
2 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Av Mikael Jalving

”Rasistpartiet” Dansk Folkeparti sitter med trumf på hand efter stora framgångar. Väljarraset fortsätter obönhörligen för den sittande danska regeringen. I den senaste opinionsmätningen som publicerades i tidningen Politiken, får de tre regeringspartierna (Socialdemokraterna, Socialistisk Folkeparti och Det Radikale Venstre) inte ens ihop 30 procent av väljarna. Det är ett nytt danskt rekord.

Det största partiet, Socialdemokraterna, har under en längre period nu sjunkit till en historisk bottennotering på under 18 procent, samtidigt som Socialistisk Folkeparti närmar sig spärrgränsen på 2 procent till folketinget – ett parti som under många år har varit det nya, smarta partiet för de unga och de offentliganställda. Och de Radikale, stadselitens och akademikernas favoritparti, har sjunkit till cirka 7 procent. Det ser ut som ett totalt sammanbrott för regeringen, som kom till makten med allehanda sociala, ekonomiska och klimatvänliga löften.[..]

Men det finns en joker i leken: Dansk Folkeparti – ”rasistpartiet”, som det brukar benämnas i svenska gammelmedier. DF har lugnt och stilla gått om Socialdemokraterna och framstår i dag som det naturliga valet för en ny borgerlig regering ledd av rekordstora Venstre, som trots namnet ligger till höger om mitten. Naturligt eftersom förre statsministern Lars Løkke Rasmussen från Venstre förmodligen inte har något annat val. Det beror dels på att hans tidigare samarbetspartner, De Konservativa, närmast har utraderat sig själva och kämpar för att hålla sig över folketingsspärren. Men också på att Liberal Alliance, som ligger till höger om Venstre i ekonomiska frågor, är minst sagt ambivalenta i värderings- och invandrarfrågor, och inte tycks växa mer. Med sina 5 procent ligger de på samma resultat som i senaste valet 2011.

Dansk Folkeparti sitter alltså i en guldsits. Med detta viktiga tillägg: På grund av att partiet utan att sväva på målet håller fast vid sin invandringskritiska linje, som bland annat fokuserar på vad invandringen från icke-västliga länder kostar och kommer att fortsätta kosta – såväl ekonomiskt som socialt och kulturellt. Det är troligen först och främst denna politik som slagit igenom i dansk politik. Trots otaliga brandtal, uttalanden och artiklar i den politiskt korrekta pressen om att invandringsfrågan är död och begraven, visar det sig – igen – att frågan är den största identifikationsfaktorn i dansk politik och att den nu fått ny kraft. (Dispatch International, hvor den også findes på dansk.)

Norway Keeps a Lid on the Truth

Last night we published a translation by The Observer of an article from Rights.no about the violence and intimidation experienced every day by young native Norwegians in the culturally enriched Groruddalen district in Oslo. Between then and now — in less than twenty-four hours — Rights.no was pressured by the original publisher to take the article down. Fjordman sends this brief account of what happened today in Norway.

Norway Keeps a Lid on the Truth
by Fjordman

Ta inn hele skjermen 03.05.2013 063647Rights.no says that they were ordered by Finansavisen to remove the text of the Groruddalen story (in English here), despite having originally received a permission to post it. They published a follow-up entry, stating that they had received an enormous popular response to the previous article that was nearly unheard of by the standards of tiny Norway.

It spread like wildfire via alternative media on the Internet, including Twitter and many thousands of references on Facebook.

Norway faces national parliamentary elections this fall, and the left-wing coalition government is now trailing in the polls. Most of the political elites and the mass media do not want to talk about the problems mentioned in the article, especially not in an election year. People might get the wrong — or rather the right — ideas.

Human Rights Service, which republished this article online from the paper edition of business newspaper Finansavisen, is an excellent organization. However, they are vulnerable to political pressure because they receive public funding. Attempts have been made by left-wingers to slash their funding, but the right-wing Progress Party (Fremskrittspartiet) has lobbied to protect the state support for them.

I believe they did lose some of their funding by the left-wing government after Breivik, since they were branded “Islamophobes” who had spread “hatred,” but I’ve heard that some of this was later restored. I’m not familiar with all the details.

Of course, the many Muslim and left-wing “anti-racist” organizations hardly ever have their state funding questioned. Only the very rare organizations that criticize Multiculturalism, such as HRS, ever experience these kinds of threats.

The problems the article described — the harassment and violence directed at the natives in their own capital city — are very real, and rarely talked about as explicitly as in the Finansavisen piece. Many influential people want to keep a lid on any open and honest discussion of these problems, which are caused by the immigration policies promoted by the establishment mass media and the ruling political elites. GoV

(Venlige nordmænd har siden midnat sendt mig artiklen fra Finansavisen, som jeg indtil videre overvejer, hvad jeg skal stille op med. En skriver: “Den er nå tatt ned med begrunnelse at Finansavisen er en kommersiell avis og vil du lese må du betale. Sannsynligvis er dette en falsk begrunnelse, det er nok snakk om politisk press på Finansavisen.” Man kan endnu læse artiklen på GoV på engelsk, tag hellere en kopi.)

Krönika:Tystnadens rike
Av:Morten Uhrskov Jensen

Karl-Olov Arnstberg och Gunnar Sandelin har just gett ut en av de viktigaste svenska böckerna på många år, Invandring och mörkläggning: En saklig rapport från en förryckt tid. Med hjälp av en imponerande mängd data, såväl kvantitativa i form av statistik som kvalitativa i form av uttalanden från politiker, mediefolk och forskare, har det lyckats författarna att teckna en mycket övertygande bild av den katastrof Sverige är på väg mot.

Hur har då reaktionen blivit i Sverige på en sådan viktig och genomarbetad bok? Tystnad, total tystnad i de traditionella medierna. Bortsett från Dispatch International har boken inte recenserats utanför internet. Kan man inte göra något annat så kan man alltid tiga ihjäl den, verkar mottot vara. På sätt och vis kan man kanske förstå att boken inte har recenserats i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter med flera. Uppseendeväckande ting skulle då se dagens ljus i den press som samarbetar med politikerna för att förhindra att Sverige lägger om kursen, bort från avgrundens rand. [..]

Allt detta och mycket mera kunde de svenska tidningsläsarna ha fått inblick i om de svenska journalisterna hade börjat göra sitt arbete och recenserat denna mycket viktiga bok. I stället har pressen valt att fortsätta den tystnadens kultur som gäller i Sverige på detta område. En dag kommer de att vakna upp till verkligheten. Om det fortfarande finns något viktigt kvar i Sverige att bevara då, återstår att se. Man kan bara hoppas. Dispatch International, log in.

Annoncer fra Danske Partner-Ads:


Donér engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

  • pk

    Lidt om pressen og lslam f.eks.
    I JP i dag er der en lille artikel, der handler om sult i Somalia.
    Overskrift: SULT DRÆBTE EN KVART MILLION.
    Ok, lyder kendt, men i radioen havde jeg lige hørt om, at en islamistisk gruppe
    havde holdt journalister og hjælpen væk fra området.
    Så måske AFP, som har sendt nyheden, kunne have skrevet : ” Islamister dræber en kvart million” ?

  • Pingback: To norske drenges liv som minoritet i Oslo « Snaphanen()