Av Julia Caesar:

Copyright Julia Caesar, Snaphanen och HRS. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!

Tänk på ett politiskt parti. Tänk på en samling illusionister, inbegripna i ett kroniskt pubertetsuppror mot alla auktoriteter och bestående värden. Ett ansvarsbefriat, i alla bemärkelser grönt gäng som företer alla tecken på att hata sitt fosterland och vill känna sig riktigt supergoda genom att öppna Sveriges gränser för hela världen – samtidigt som de säger sig vilja värna miljön. Det är Miljöpartiet Illusionisterna i ett nötskal.

Konkurrensen är stenhård – ändå utnämner jag miljöpartiet till Sveriges samhällsskadligaste parti. Det är ett parti av luftslottsbyggare med sagor och vackra lögner som sitt signum. Tyvärr tror många på miljöpartiets sagor. Men petar man lite på luftslotten rasar de ihop till ynkliga små högar. Varken miljöpartiets miljöpolitik eller deras gränslösa invandringspolitik är politiskt trovärdig.

I den pågående snabba nedmonteringen av det svenska välfärdssamhället spelar miljöpartiet en avgörande roll. Den oheliga alliansen mellan miljöpartiet och den sittande alliansregeringen har på kort tid drivit invandringspolitiken ännu längre ut i extremismens yttersta träskmarker och satt demokrati och sunt förnuft ur spel. Regeringen gör vad som helst för att utan egen majoritet klänga sig fast vid makten, medan miljöpartiet fnaskar med vilka partier som helst som ger dem fritt spelrum för deras invandringsextremism.

När extremister får makt blir de farliga

De här utgångspunkterna har resulterat i ett ramavtal och samarbete kring invandringspolitiken där miljöpartiet leker politik och den rena dårskapen har släppts loss. När extremister får makt blir de farliga. Miljöpartiets utpressningstaktik har drivit fram en rad ansvarslösa regeringsbeslut som äventyrar den svenska välfärdsstaten. Det är desto allvarligare som miljöpartiet åtnjuter frisedel från kritisk granskning i media – eftersom nästan halva journalistkåren sympatiserar med mp:s politik.

Gratis vård och skola för illegala invandrare

Vi kan tacka mp och alliansregeringen för inflödet av tiotusentals somaliska analfabeter som måste försörjas av skattebetalarna och som kör kommunernas bostadsmarknad, skolväsende och socialbudgetar i botten. Vi kan tacka samma konstellation för att illegala invandrare (utlänningar som aldrig har sökt asyl eller stannat kvar olagligt i landet trots avvisningsbeslut) från 1 juli får fri utbildning till och med gymnasienivå samt sjukvård, tandvård och mediciner för det facila priset av 50 kronor. Svenska skattebetalare får dels finansiera alltihop och ovanpå det betala tusentals kronor för sin egen vård och mediciner. Den osannolika regeringspropositionen finns att läsa här.

Tvinga kommunerna att ta emot ensamkommande

Det senaste i raden av brott mot demokratin är att köra över den kommunala självbestämmanderätten och tvinga samtliga svenska kommuner att ta emot så kallade “ensamkommande flyktingbarn” – i praktiken oftast vuxna män utan asylskäl som väljer den bekvämaste genvägen till uppehållstillstånd. Fyrahundra asylsökande ungdomar per år har på bara några år ökat till 4 000 per år – mest i hela Europa. Varför just Sverige ska ha ständigt invandringsrekord är ett faktum som aldrig ifrågasätts, vare sig av politiker eller journalister. I stort sett bara SKL, Sveriges kommuner och landsting, motsätter sig en tvångslag.

Miljöpartiet vill öka asylströmmarna till Sverige

Miljöpartiet har också pressat fram ett beslut att ändra definitionen “synnerligen ömmande omständigheter” till det generösare “särskilt ömmande omständigheter”. Det kommer givetvis att öka asylströmmarna till Sverige ännu mer. Vilket är precis vad miljöpartiet vill. Alltid mer, aldrig nog.

Regeringspartierna är knappast omedvetna om vilka risker de tar gentemot väljare och oliktänkande partikamrater när de driver igenom så vansinniga och impopulära beslut året före ett valår. Frågan är hur mycket moderaternas väljare och politiker tänker tåla innan de gör uppror mot statsminister Fredrik Reinfeldts diktatur. Med dödsföraktet hos japanska kamikazepiloter spelar alliansen högt, kör för fulla segel och låter det pubertala miljöpartiet styra.

De utnyttjar stryptaget till sista millimetern

Miljöpartiet Illusionisterna kan – än så länge – känna sig nöjt i sin verklighetsfrånvändhet. Till sista millimetern utnyttjar de det stryptag de har på regeringen, stampar som bortskämda barn i golvet och skriker och SKA HA. Annars går de minsann från bordet! Och smäller i dörren!  Och regeringen har inte stake nog att stå pall utan ger med sig, som gränslösa curlingföräldrar. Resultatet är att Sverige i raketfart är på väg bort från en reglerad invandring i riktning mot miljöpartiets våta globala dröm om fri invandring och upphävda nationsgränser.

“Alla har rättigheter. Öppna fler dörrar till Sverige. Det ska vara lättare att komma hit. Den som behöver ska få stanna. Miljöpartiet vill ha en värld utan gränser där alla har möjlighet att flytta, men ingen tvingas fly”

lyder några av deras floskulösa propagandaformuleringar. Att illusionerna leder till välfärdsstatens sammanbrott talar de inte om.

Varför har Sverige så korkade politiker?

Hur har miljöpartiet tänkt sig fixa att “ingen tvingas fly”? Hur ska de lyckas få slut på flyktorsaken krig – till största delen religiösa/politiska krig i muslimska länder? Har miljöpartiet särskilda förmågor att klara det som inga andra har klarat på 1 400 år?

Vad beror det på att Sverige har så korkade politiker? En viktig förklaring tror jag är att vi väljare i hög grad låter oss styras av våra drömmar. Vi röstar på våra drömmar, inte på verkligheten. Verkligheten är för jobbig att ta in. Det gäller särskilt Miljöpartiet Illusionisterna och deras väljare. Många svenskar bär på en dröm om gröna ängar och röda stugor som en rest av vårt agrara ursprung. En röst på mp är en tribut till den gröna drömmen. Miljöpartiet Illusionisterna bygger sin politik just på drömmar. Deras politik är inte grön – den svävar rakt ut i det blå. Med verklighetsförankringen är det mycket illa ställt, både vad gäller invandringspolitiken och miljön.

Miljöpartiet seglar under falsk flagg

Miljöpartiet seglar under falsk flagg. De är inget miljöparti, de är ett invandringsextremistiskt parti som vill avskaffa Sverige i dess nuvarande form och fylla landet med ett obegränsat antal utomeuropeiska invandrare från främmande och med Sverige inkompatibla kulturer. De har ännu inte drabbats av den skam som slår emot författaren Peter Hitchens när han återvänder till ett totalt förändrat Boston, Lincolnshire i hjärtat av England – och frågan är om de någonsin kommer att göra det. Hitchens skriver i Dispatch International:

“När jag var revolutionär marxist var vi alla anhängare av största möjliga invandring. Inte för att vi tyckte om invandrare, utan för att vi inte tyckte om Storbritannien. Vi betraktade invandrarna – oavsett var de kom ifrån – som allierade mot det stillsamma, välordnade konservativa samhälle som vårt land ännu var i slutet av 1960-talet. Och så gillade vi verkligen att känna oss överlägsna de förvirrade människor – vanligtvis från de fattigaste delarna av Storbritannien – som plötsligt upptäckte att deras omgivning hade förvandlats till ett förment ”livligt samhälle”. Om de vågade yttra ens de mildaste invändningar, kallade vi dem fördomsfulla.”

I miljöpartiet ska alla vara lika

När man betraktar miljöpartister kan man lägga märke till vissa karaktäristika:

• De är i grunden anarkister och på grund av ett aldrig utlevt föräldrauppror allergiska mot alla former av auktoriteter. Sedan partiet bildats 1981 tog det flera år innan man insåg att det behövdes en partistyrelse. Det tog tre år av svåra inre strider innan de första språkrören utsågs, före detta folkpartisten Per Gahrton och sexbarnsmamman Ragnhild Pohanka.

“Auktoriteter skulle bannlysas. Partiledare var att betrakta som ett fult ord” skriver före detta språkröret Birger Schlaug i en tillbakablick.

I miljöpartiet ska alla vara lika. Ingen får framstå som bättre eller kunnigare än någon annan. Det är symtomatiskt att de blir det första svenska parti som vill utplåna könsskillnaderna och skriver “hen” i sitt partiprogram:

“Människan är fantastisk. Hen är medkännande, skapande och kreativ. Hen kan drömma och har viljan att försöka omsätta sina drömmar i verklighet. “

Det handlar som sagt om drömmar. Likhetstvånget kan ta sig sådana absurda uttryck som när Åsa Domeij erbjöd sig att jobba heltid för en låg lön motsvarande kvartstid fram till valet 1988.

“Kanon tyckte jag. Men några kvinnliga ledamöter pläderade emot detta med motivet att Åsa då skulle bli mer insatt än dem själva i sakfrågorna. Åsa valde att då ta tillbaka sitt erbjudande” berättar Birger Schlaug på sin blogg.

Moraliskt högtstående bedragare

• De är moralister. Genom sin inriktning på miljöfrågor och obegränsad invandring anser sig miljöpartister vara mer moraliskt högtstående än andra. I själva verket låtsas de omsorg om invandrare som medel för att framstå som de överlägsna moralfantomer de själva anser sig vara. I botten finns en skuld över att finnas till och ha det bra. Denna existentiella skuld emanerar vanligtvis från den anala utvecklingsfasen (“trotsåldern”) och kan inte lindras hur mycket man än höjer bensinpriset och hur många analfabeter man än släpper in i Sverige.

• De är bedragare. På 1980-talets valaffischer stod det: “Vi lovar inte guld… Men gröna skogar och ett människovänligt samhälle”. Nu trollar Miljöpartiet Illusionisterna på löpande band fram kaniner ur hatten, förlåt toppluvan, genom att driva krav på fri invandring och öppna gränser samt bättre miljö – samtidigt. Det går inte ihop. I partiets Motion 2012/13:MP1001 står inte ett enda ord om hur de högtflygande drömmarna och den storskaliga migrationen ska finansieras.

Miljöpartiet formulerar sin politik utifrån vad de kallar “en trefaldig solidaritet med det ekologiska kretsloppet, kommande generationer och världens alla människor”. Det är meningslöst ordgodis. Här ligger konflikterna i öppen dag. Man kan inte gynna kommande generationer och världens alla människor samtidigt. Om man som mp vill öppna Sveriges gränser för alla jordens befolkningar förstör man effektivt både det ekologiska kretsloppet och livsmöjligheterna för landets egna kommande generationer. Man måste vara illusionist för att inte begripa denna enkla matematik.

Hycklare som skriker högst om Reva-projektet

• De är hycklare. I ramavtalet mellan miljöpartiet och regeringen från den 3 mars 2011 står om utvisning av illegala invandrare: “Arbetet med att öka effektiviteten i såväl det självmanda som det tvångsvisa återvändandet ska fortsätta.”

Det är alltså ordalydelsen i det avtal som mp har undertecknat. Men vilka är det som tillsammans med vänstern skriker högst när polisen helt i enlighet med sina direktiv genomför ID-kontroller av misstänkt illegala invandrare, i media kallade “papperslösa”, i det så kallade Revaprojektet? Jo, miljöpartiet. Med sin vanliga stampa-i-golvet-taktik hotade de i mars att bryta den migrationspolitiska överenskommelsen med regeringen.

“Orsaken är polisens jakt på papperslösa i Stockholms tunnelbana och regeringens nej till att ändra innebörden i begreppet ”särskilt ömmande omständigheter” för att få stanna i Sverige” rapporterade Dagens Nyheter den 14 mars. Givetvis fick Miljöpartiet Illusionisterna sin vilja igenom. Bortskämda barn brukar få det.

Läppstift och b-h absolut kontraindicerat för “hen”

• Utåt iakttar miljöpartister gärna en asketisk könsneutral skogsmullelook med toppluva, vandrarkängor och ryggsäck. Som amortering på den existentiella skulden är det en dygd att se så ovårdad ut som möjligt i illasittande kläder i dystra färger, och för den rätta mupp-imagen gärna uppvisa tecken på långvarig fiendskap med frisörer. Innehav av kam ses med oblida ögon. Titta till exempel på förra språkröret Maria Wetterstrands slarvigt ihopsnodda hårtjofs och skrynkliga elefantgrå kavaj slängd över en svart blus, som här i hennes sista riksdagsanförande i januari 2011 där hon framställer Danmarks invandringspolitik som ett skräckexempel. Eller den personifierade hen-muppen Åsa Romson – ännu ett exempel på att läppstift, mascara och b-h av ideologiska och psykologiska skäl är absolut kontraindicerade för kvinnliga miljöpartister.

Manliga “hen” får gärna ha skägg, bara det inte antar islamistiska dimensioner. Mp:s egen husislamist Mehmet Kaplan balanserar på gränsen. Det nuvarande språkröret Gustav Fridolin och reservspråkröret Anders Wallner, som rycker in när båda språkrören Romson och Fridolin vältajmat passar på att vara föräldralediga samtidigt, avviker från den lurviga mp-trenden men ser i gengäld ut som ängsligt überprydliga skolgossar. Missa inte Anders Wallners jultal i SVT 2012 – det är underhållning av högsta klass, en totalt gripande upplevelse av äkta miljöpartistiskt hyckleri.

Före detta kokainist migrationspolitisk tales-hen

Migrationspolitisk tales-hen i Miljöpartiet Illusionisterna är den före detta kokainmissbrukaren Maria Ferm med sitt lilla förstelnade ansikte.  Så vad kan vi vänta oss? Den 25 maj förra året skrev Maria Ferm i en debattartikel i Svenska Dagbladet:

“Sverige måste ta strid för öppenhet och mänskliga rättigheter på EU-nivå. Sverige är i många avseenden ett föregångsland och kan som sådant ha stort inflytande genom att visa att rädslor för migranters effekter på ekonomi, stabilitet och välfärd endast är hjärnspöken. När andra EU-länder vill bygga murar och anpassar sig till främlingsfientliga partier ska vi i Sverige göra det motsatta.”

“Hjärnspöken” var ordet. Det är verklighetsflykt på hög nivå. En koppling mellan flyktingmottagande och brottslighet, med andra ord sanningen, gör Maria Ferm “oerhört illa berörd”.

“Maria Ferm har gått från att missbruka kokain till att missbruka skattebetalarnas pengar. Hur? Jo, hon arbetar aktivt för fri invandring och för en ny amnesti för de invandrare som inte har uppvisat några skäl för att få stanna i Sverige och som nu håller sig undan rättvisan” skriver signaturen Knute i en kommentar på bloggen Vår stund i Sverige.

De komposterar och kör bensinslukande stadsjeepar

• Mp-anhängare bor med förkärlek i ekohus, komposterar, äter KRAV-märkt och känner sig som riktiga eko-överdängare. Egendomligt nog kör de ofta omkring i stora bensinslukande stadsjeepar, till synes utan minsta samvetsnöd. På fredagskvällarna korkar de upp vinboxen som alla andra, men deras rus är ädlare och mer moraliskt än andras ty vinet är ekologiskt producerat av något socialistiskt vinkooperativ i en otroligt fattig bergsby. Eftersom puritanismen är ett kännetecken för rättrogna miljöpartister följer dubbelmoralen liksom med på köpet.

Birger Schlaug skriver:

“Under åttiotalets MP-kongresser var alla plötsligt vegetarianer. Bönor och groddar härskade. Ovana magar kunde få taket att lyfta. Sista kvällen innan hemresa var det kö till närmaste korvkiosk. Till slut stod jag också där. Tragiskt men sant.”

De kom in i riksdagen för att sälungar är söta

Hur kunde ett så pubertetsmässigt parti komma in i riksdagen? Orsaken är att sälungar är söta. De ser nästan ut som mänskliga bebisar med sina stora vädjande ögon. Få saker engagerar svenska folket som gulliga djur som lider. Vi kan tacka, alternativt förbanna sälungarna (de sades vara hotade av miljögifter) för att miljöpartiet kom in i Sveriges riksdag 1988, som det första nya partiet på 70 år. Miljö låg i tiden, partiet omsusades av ungdomlig fräschör och uppror mot allt förlegat. Tillägget “De Gröna” låter bra. Det är liksom oantastligt. Vem som helst utan något intresse för eller kunskap om politik kan attraheras av ett parti som kallar sig grönt.

En typisk mp-väljare, en kvinna i 35-årsåldern boende i storstad, sa nyligen i något sammanhang: “Jag röstar på miljöpartiet, för jag vet ingenting om politik.” I valet 2010 fick Miljöpartiet Illusionisterna 7,34 procent, deras bästa valresultat någonsin. Alla vill ju ha en bra miljö, särskilt storstädernas resursslösare. Ett grönskande parti som lever i det blå är extra lockande för högavlönade akademiker som bor i dyra bostadsrättslägenheter i storstädernas stenöknar och borde veta bättre men styrs av sin längtan till något – grönare.

Miljöpartiet har en gräddfil i media

En mycket stor del av miljöpartiets ställning förklaras av deras gräddfil i media. Bland journalister har partiet ett överväldigande starkt stöd. Nästan hälften, 41 procent av journalistkåren, sympatiserar med mp. I public service är det ännu värre: 54 procent av journalisterna på Sveriges Radio och 52 procent på SVT sympatiserar med miljöpartiet. Totalt sympatiserar mer än 80 procent av journalisterna i public service med de rödgröna partierna. Bättre propagandister än journalistkåren kan miljöpartiet inte ha. Deras illusionistiska politik går fri från granskning.

Professor Kent Asp, som sedan 1989 gör de regelbundet återkommande undersökningarna vid JMG, institutionen för kommunikation, medier och journalistik vid Göteborgs universitet, säger:

“Den slutsats jag drar efter alla dessa studier är att miljöpartiet får en mer gynnsam behandling än de andra partierna. Normalt sett är jag väldigt försiktig i sådana här sammanhang, och jag skulle aldrig påstå något sådant om jag inte vore säker.”

“Ekologiskt sett är Sverige överbefolkat”

Kallar man sig Miljöpartiet De Gröna bör man ha en trovärdig miljöpolitik. Det har inte mp. Karl-Olov Arnstberg, professor i etnologi vid Stockholms universitet, punkterar i en artikel på Newsmill effektivt miljöpartiets illusioner genom att ta upp bland annat den omfattande invandringens ekologiska konsekvenser för Sverige. Artikeln är skriven tillsammans med ett ”miljöproffs” som på grund av risken för repressalier i media och på sin arbetsplats önskar förbli anonym.

“I synnerhet miljöpartiet borde ha prövat denna fråga. Så har emellertid mig veterligt inte skett. Mycket allvarliga ekologiska följdverkningar kan påvisas, så allvarliga att miljöpartiets partibeckning måste ses som en vilseledande och falsk varubeteckning. Ekologiskt sett är Sverige överbefolkat” skriver Karl-Olov Arnstberg. Han fortsätter:

“Det är avsevärt mer påfrestande för naturen med människor som bor på vår breddgrad, än om de bor i varmare länder. Det handlar inte bara om energiåtgången i vårt kalla klimat utan också om jordbrukskapacitet och konsumtion. Skulle miljöpartiet sätta miljön i första rummet så skulle det korrekta budskapet till omvärlden vara: Vi hjälper er gärna där ni bor. Kom inte hit, vi är redan nu för många!”

Bangladesh har bättre livsmedelsförsörjning än Sverige

Sverige ligger illa till när det gäller livsmedelsförsörjning. Vi producerar i dag bara hälften av den mat som behövs för landets befolkning. På grund av invandringen och i takt med att jordbruken har lagts ned har självförsörjningsgraden minskat och är i dag lägre än på 1930-talet. Det placerar oss i det absoluta bottenskiktet av Europas, ja till och med världens, länder. Också mycket fattiga länder, som det extremt tättbefolkade Bangladesh, överträffar Sverige med bred marginal. De får ut ojämförligt mycket mer per hektar och är självförsörjande med livsmedel.

“Om oroligheter i omvärlden skulle leda till att importen av livsmedel stryps blir det svält i Sverige” skriver Karl-Olov Arnstberg.

“Sveriges befolkning redan för stor för ekologisk balans”

Jordbruksarealen i Sverige är cirka tre miljoner hektar. Med den areal som odlas idag kan Sverige teoretiskt föda 6,5 – 9,5 miljoner invånare. Om ytterligare en miljon människor ska försörjas med inhemska livsmedel så behöver 400 000 hektar skogsmark omvandlas till jordbruksmark, vilket motsvarar cirka två procent av den totala skogsarealen i Sverige, eller hela 13 procent ökning av vår idag befintliga jordbruksmark.

“Redan i dag är Sveriges befolkning således för stor för att ekologisk balans ska utgöra ett realistiskt mål, med avseende på livsmedelsförsörjningen” skriver Karl-Olov Arnstberg.

Större utsläpp av växthusgaser av religiösa skäl

Invandringen påverkar inte bara mängden livsmedel utan också vad vi äter. Konsumtionen av griskött (“haram” = förbjudet för muslimer) har bara ökat marginellt, medan konsumtionen av fågelkött har ökat från ca 80 000 till 110 000 ton. Den muslimska invandringen har bidragit till att konsumtionen av lammkött mer än fördubblats sedan Sveriges EU-inträde. Idag konsumeras cirka 14 000 ton lammkött varje år. Under samma tid har konsumtionen av nötkött ökat från cirka 180 000 till cirka 220 000 ton. Kor och lamm är idisslare som släpper ut växthusgaser.

“Utsläppet av växthusgaser kan omöjligt minska med ökad befolkning. Eftersom kött från idisslare genererar minst 15 mer koldioxidekvivalenter per kilo kött än gris och fågel så kan utsläppen av växthusgaser bedömas ha ökat med 750 000 ton, huvudsakligen av religiösa skäl” påpekar Karl-Olov Arnstberg. Han bedömer att det teoretiska taket för Sveriges maximala befolkning vid 100 procent självförsörjningsgrad ligger kring10 miljoner invånare. Vi har redan passerat 9,5 miljoner. Dessa tunga fakta säger mp inte ett ord om på sin hemsida.

Högre energiförbrukning – och nedlagd kärnkraft

Energin då? Det är väl mp:s paradgren? Miljöpartiet vill precis som vänsterpartiet lägga ned kärnkraften. De gillar inte heller vattenkraft, och den kan hur som helst bara öka marginellt om man inte bygger ut skyddade älvar. Fossila bränslen är tabu,  även om Miljöpartiet Illusionisterna förefaller hellre underkasta sig muslimska oljeschejkers nycker än accepterar inhemsk kärnkraft. Samtidigt vill de kraftigt öka elförbrukningen genom bland annat eldrivna bilar och en utbyggd, mer elintensiv järnväg. Med den massinvandring som mp vill ha stiger naturligtvis energiförbrukningen för bland annat uppvärmning av bostäder i vårt kalla klimat och produktion av livsmedel dramatiskt. Miljöpartiet Illusionisterna själva tror att Sverige går mot ett stort elöverskott. “Om tio år kommer Sverige att producera 24 Twh (terrawattimmar) mer el än vad vi använder” skriver de på sin hemsida.

Inte ens 42 000 vindkraftverk räcker

Så hur ska all denna energi produceras?

“Kanske kan vi utnyttja all tillgänglig areal för odling av energiskog? Med tanke på att Sverige redan nu har en av Europas lägsta självförsörjningsgrader på livsmedel känns det inte särskilt attraktivt” skriver Karl-Olov Arnstberg.

Återstår alltså vindkraft. Idag förbrukar Sverige ungefär 150 TWh per år. Kärnkraften svarar för 60 TWh, medan landets 1 400 vindkraftverk levererar 7 TWh.

“Om Sveriges energibehov med den gröna satsningen fördubblas under en tioårsperiod måste antalet vindkraftverk teoretiskt sett trettiodubblas, vilket leder till siffran 42 000 vindkraftverk. Men elförsörjningen är inte tryggad med det. Vindkraftens verkningsgrad är på årsbasis relativt låg. Den verkliga elproduktionen från vindkraft är bara 20 procent av den teoretiska. Bara för att täcka bortfallet av dagens kärnkraft med vindkraft krävs därmed ca 300 TWh utbyggd vindkraft. Tyvärr räcker det ändå inte under kalla perioder, utan då måste diverse koleldade kraftverk köras igång. Alternativet är att Sverige ger upp ambitionen att vara självförsörjande på energi och istället förlitar sig på elimport” skriver Karl-Olov Arnstberg. Hans slutsats: “Nedlagd kärnkraft, ett grönt samhälle och fortsatt massinvandring är en omöjlig kombination.”

Af Julia Caesar

Tidligere rkonikker af samme forfatter