11
okt
Seneste opdatering: 11/10-13 kl. 2000
12 kommentarer - Tryk for at kommentere!

femen 1femen 2

Nok får FEMEN ikke afskaffet verdens ældste erhverv lige med det samme, men det er på en mærkelig måde gribende at se dem halvnøgne i Paris’ “vibrerende, farverige, natteliv.” Det er fotos med mange undertoner, fremtidens Europa møder fortidens – Østeuropa, som FEMEN på mange måder er: Moderniteten der ankommer øst for Jerntæppet med 80 års forsinkelse for at opdage, at Vesteuropa har bevæget sig videre mod, hvad jeg ikke skal karaterisere lige her. Femens dygtige PR afdeling lykkes med at vise noget andet og mere, end det sikkert var hensigten. Ikke mindre, at det nederste foto er fra Henry Millers Boulevard de Clichy ved Rue Lepic, Paris’ bedste gade for indkøb af madvarer – svampe, kaniner, østers, hummere, frølår, oste, vine, alt hvad man kan begære udover Montmartres kvinder, hvis man er til den slags. Se dem alle ni: PHOTOS. Les Femen contre la prostitution et pour la criminalisation des clients: la campagne choc – (Klik fotos f. helskærm)

Bruce Bawer: Passage to Marseille

Om Malmø eller Marseille bliver den første muslimske flertalsby i Europa, henstår i det uvisse, men at de bliver ‘rollemodeller’ for europæiske politikere, der er lidt langsomme i optrækket, er ganske sikkert. Foreløbig har vestlige medier travlt med at bortforklare, at Marseille er en dødsmærket by. Bruce Bawer er så ond at citere dem:

Marseille, with a population of something under a million, is France’s second largest city, and, as the BBC reported last year, “it’s likely to become the first Western European metropolis where the majority of the population will be Muslim.” With a candor for which it has not always been known, the BBC acknowledged that “Marseille can appear dirty, poor and covered in graffiti,” and that, moreover, it’s riddled with crime, with whole neighborhoods living under the authority of “criminals, not the police,” who have long since given up trying to maintain law and order. But the BBC was quick to add, in what has become a familiar media formula where such cesspools are concerned, that Marseille is a “rich, vibrant, colourful city which many hope can become an example of how multiculturalism can work.” Frontpage Magazine

Det postdemokratiska samhället

En sjælden perle om (akademisk) ytringsfrihed i SR af Jens Stilhoff Sörensen med cadeau til Jyllands Posten og Fl. Rose. Han kommer igen om samme tema de to næste fredage:

I auktoritära stater är det politiska förtrycket tydligt. Inskränkningen av yttrandefrihet och mänskliga rättigheter ligger öppen för alla att se och de som protesterar riktar sin kritik mot det omedelbara och direkta: att fritt få uttrycka åsikter och kritik mot makten.

I demokratier saknas denna tydlighet. Men att tro att vi enkelt kan se världen i demokratier och diktaturer, i svart och vitt, vore en fantasilös bild av hur makt fungerar. Även demokratier fallerar. Det räcker inte med partier, val och lagstiftning för att säkra yttrandefrihet och demokrati. En demokrati kräver konstant underhåll. Viktigast av allt är att yttrandefriheten praktiseras för att hållas levande. Annars får vi en kultur av politisk passivitet, tystnad och självcensur oavsett vad som står i grundlagen.

Det postdemokratiska samhället är inte öppet odemokratiskt men valen och yttrandefriheten har urholkats och förlorat i innebörd. I Sverige har vi fortfarande hyggligt förtroende för demokratin även om det minskar. Men hoten mot yttrandefriheten i Sverige är överhängande. Det tydligaste exemplet är när den grundlagsbefästa meddelar- och yttrandefriheten inskränks på arbetsplatser. Meddelarfriheten är till för att anställda ska kunna uppmärksamma media på regelbrott inom den offentliga sektorn och är därmed centralt för en fungerande kontroll. Men den omfattar bara offentliganställda och därför sker en gradvis avdemokratisering när det offentliga privatiseras eller läggs ut på entreprenad. I det vinstdrivande och konkurrerande företaget gäller endast lojalitet. Men meddelar- och yttrandefriheten hotas också inom den offentliga sektorn.

Allvarligt är att denna modell nu sprids till universiteten. Där om någonstans är det nödvändigt att fritt få pröva hypoteser, argument, resonemang och idéer i sökandet efter kunskap. Utan yttrandefrihet blir verksamheten meningslös. Men de svenska universiteten erbjuder inte längre akademisk frihet. En serie reformer har gjort sitt för att både sänka kvaliteten och bekämpa akademisk frihet och yttrandefrihet. Ett centralt problem är Autonomireformen från 2010 som gjorde rektorerna till envåldshärskare och berövade lärosätena allt kollegialt medbestämmande. Den nya iden med stiftelser beseglar detta öde.

Ödeläggelsen av akademisk frihet på universiteten och införandet av auktoritära arbetsplatser är därför inte bara ett första steg utan slår rakt in i hjärtat på demokratin. Den omedelbara effekten är att vi får en tysthetskultur med självcensur och godtyckliga yttrandeförbud som ligger utanför lagstiftningen. Med andra ord vi förlorar rättsstaten. Om vi inte reagerar nu så är vi ansvariga för att ha berövat nästa generation möjligheten att växa upp med yttrandefrihet och demokrati. Det vi alla tog för givet men tillät glida oss ur händerna. Som vi lämnade bakom oss för ett Sverige som är räddare, tystare och tommare. Sveriges Radio, min 14:34

Annoncer fra Danske Partner-Ads:


Donér engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

  • Bjovulf

    Udstedelsen af visa til paradiset Sverige går åbenbart stadig alt for langsomt for visse personer i Libyen 😉

    http://nyhederne.tv2.dk/article.php/id-72065910:bombe-ved-svensk-konsu lat-i-libyen.html

    Bombe ved svensk konsulat i Libyen

    Fredag d. 11. okt. 2013 kl. 12:31 af ritzau / dabu for TV 2 Nyhederne (opd. d. 11/10 2013; 13:56)

    En bilbombe er fredag eksploderet uden for det svenske konsulat i den østlige del af den libyske by Benghazi.

    Der er ingen meldinger om sårede, men bygningens facade og nærliggende huse er blevet beskadiget, oplyser øjenvidner til nyhedsbureauet Reuters.

    En medarbejder hos det svenske udenrigsministeriums pressetjeneste bekræfter over for det svenske nyhedsbureau TT, at der har været eksplosioner uden for konsulatet.

  • Arvid Falk

    Jens Stilhoff Sörensen skriver:

    “Ett centralt problem är Autonomireformen från 2010 som gjorde rektorerna till envåldshärskare och berövade lärosätena allt kollegialt medbestämmande. Den nya iden med stiftelser beseglar detta öde.

    Låt mig ge ett exempel på effekten av detta. Fallet Arnasson i Lund gäller en professor som inför nedskärningar av sitt ämne valde att internt kritisera dessa och försvara ämnet. I alla tider har detta varit ämnesföreträdarens uppgift. Men inte längre i Lund. Den kritiska professorn blev utslängd från universitetet av rektor, ett förfarande som möjliggjorts eftersom allt kollegialt inflytande har avskaffats av den borgerliga regeringen.

    Men Arnasson är väl åtminstone skyddad av grundlagen, tänker ni? Han har väl yttrandefrihet? Inte Arnasson. Han fick uppleva att hans ärende kunde avfärdas av såväl högskoleverk som domstol och justitiekansler utan att hans version hördes. Med andra ord ingen av landets rättsvårdande instanser tog grundlagen på allvar, inte ens den mänskliga rättighet som säger att båda parter i ett mål ska höras innan någon straffas. Han fick helt enkelt uppleva rättsstatens kollaps: han stod utanför lagen.”

    Sydsvenskan skrev 21 juni 2009 om fallet:

    “I en tiosidig inlaga, ställd till bland annat rektor Per Eriksson, målar Ulfur Arnason upp en bild av en jävig institutionsledning som gynnar sina egna subspecialiteter inom ämnet på andra nischers bekostnad. …. Arnasons måltavla är framför allt professor Susanne Widell, prefekt för COB och tidigare även prodekan för naturvetenskapliga fakulteten.

    Bland annat citerar en rapport från Vetenskapsrådet från 2003, där internationella experter i mycket kritiska ordalag beskriver Susanne Widells forskning som ”lite av det ena och lite av det andra, och inget av det med några större utsikter till framgång”.

    Och just detta citat är att gå för långt, enligt fakultetsledningen.

    – Utlåtandet från Vetenskapsrådet återges utan sakliga skäl på ett fullständigt onödigt sätt, säger Torbjörn von Schantz.

    – Detta har inte varit ett lätt beslut. Vi förstår den reaktion vårt beslut väcker. Men det är dags att vi diskuterar var rågången går, säger Torbjörn von Schantz.”

    http://unvis.it/www.sydsvenskan.se/lund/professor-slangs-ut-for-sin-kr itik/

    Dekanus anser, att “utlåtandet från Vetenskapsrådet återges utan sakliga skäl på ett fullständigt onödigt sätt” – varför Arnason utgör en ”belastning för den psykosociala arbetsmiljön”.

    Förstummad. Vad hände sedan?

  • FEMEN er ret sjove. Deres Dominique Venner aktion var imidlertid usmagelig og idiotisk.

    Dog forekommer det mig, at den flammende protest er aftaget noget i sin glød og den egentlige drivkraft (lysten til at fremvise patværket) står stadig mere nøgen tilbage. Men ingen klager herfra.

    • noget af det sjoveste findes desværre ikke på video.

      Möt FEMEN – stockholmpride.org 2013
      31/07/2013 – Vi möter FEMEN Sverige i en kritisk diskussion om kroppar, nakenhet, taktik och … Kulturhuset & Stockholms stadsteater, Sergels torg 3.

      http://www.stockholmpride.org/Join-Pride/Gor-ditt-eget-Program/Bara-kr oppar/Mot-FEMEN/

      Det ville jeg godt have overværet. Deres “islamofobi” chockerede den stockholmske, cafe latte-queer crowd 🙂 Et kultsammenstød som desværre kun Svenska Dagbladet gav tilpas opmærksomhed.

      Det kan dog ikke nægtes, at noget af den kamp de kmæper virker temmelig bedaget i Vestueropa. Vi forstår til gengæld ikke – når vi frejdigt fordømmer Putins homolov – at østeuropæere og russere har befundet sig i en kulturel dybfryser i 70 år.

      • Skåning

        FEMEN, FEMEN, FEMEN…

        Jag vet inte hur jag ska tolka denna grupp. Jag är imponerad deras orädlsa inför alla religioner. Visa pattarna och så skrämmer vi skiten ur prällarna. De agerar dessutom konsekvent på samma sätt mot imamer. Me Like.

        Å andra sidan kan jag inte respektera att de hugger ner ett minnesmärke över Stalins dödsoffer i Ukraina, bara för att det har formet av ett kors. Det är minst lika illa som att stjäla skjylten i Auschwitz “Arbeit macht frei”..

        Jag fattar inte heller deras senaste utspel. Samma sak där. De visar pattarna MOT prostitution, och för en lag som kriminaliserar män som köper. Därmed har man omyndighetförklarat hela det kvinnligs släktet och sagt att de inte kan avgöra detta.

        • jeg har som bekendt heller ikke meget tilovers for prostitutionsbekæmperne, det var fotografierne jeg faldt for

      • Jannik

        “Vi forstår til gengæld ikke – når vi frejdigt fordømmer Putins homolov – at østeuropæere og russere har befundet sig i en kulturel dybfryser i 70 år.”

        Nej det er vesteuropa der er gået i en kulturmarxistisk retning i specielt efterkrigstiden. Østeuropæerne har kastet kommunismens åg fra sig, og har i stedet fundet tilbage til deres konservativt ortodokse rødder. Det er denne sunde “kulturelle dybfryser” som du her omtaler.

        Om man kan lide det eller ej, så er homopropaganda, masseindvandring og normopløsning et led i venstreorienteret progressiv politik. Og FEMEN er blot et redskab i denne politiske transformation.

        Så al støtte til de reaktionære kræfter i østeuropa herfra.

  • emeritus

    Overgår Boulevard de Clichy (ved Rue Lepic) i dag Rue Mouffetard bag det gamle latinerkvarter?

    Med venlig hilsen

  • emeritus

    Jeg har selv været indlogeret på hotel Caulaincourt (Montmartre) for nogle år siden. Dengang var Rue Mouffetard den uovertrufne madgade i næsten hele sin længde.

    Med venlig hilsen

  • Skåning

    Angående Det postdemokratiska samhället. Jens Stilhoff Sörensen ägnar sig som vanligt åt akademiskt snobberi och har inte fattat vad J.S. Mill verkligen menar. För det första så är det naturligtvis synd om grekerna som måste ta direktiv från ovan och utsätta sin ungdomsgeneration för en grotesk arbetslöshet. Men är det värre än hur det är för tyskar, holländare och österrikare som måste betala för kalaset, när de har misskött sin ekonomi? Min känsla är att de är ganska trötta på att betala för greker som inte kan sköta sin ekonomi.

    För det andra. Det är knappast bara akademin som lever under detta hot om avsked om de säger vad de tycker. Detta är akademiskt snobberi. Andra offentliga verksamheter, såsom sjukvården, migrationsverket och inte minst polisen, är belagda med munkavle om vad de ser och upplever. Ett ännu större demokratiskt problem, om du frågar mig. Att sedan Jens Stilhoff Sörensen inte kan skilja mellan “hatbrott” och “HMF”säger väl en del om hans skyddade verkstad. Vanligt folk ska inte få säga vad de tycker om andra folk som folk som koloniserar landet. Har någon “migga” vågat gå ut med namn och ålder på någon “ensamkommande” där vederbörande var 30 och daddas som ett barn.

    Men det stora problemet är att vår grundlag är FEL. Vi tillåts inte kritisera etniska minoriteter, trots att de må vara aggressiva och 1,5 miljarder människor globalt.Det drabbar inte primärt akademiker. Det drabbar alla. Vilken vårdpersonal eller polis som helst, hade kunnat förse medierna med hutlösa fakta, men det gör de inte.

    Där har du det verkliga hotet mot yttrandefriheten. Jens Stilhoff Sörensen levererar bara från sitt lilla perspektiv, från sin lilla kammare… som akademiker! John Stuart Mill har han aldrig riktigt fattat, rgrntligen…

  • HH

    Ensamkommande barn… Kontentan av ovan sagda – de är inte barn. Men varför bara ordet barn? De är ju gossar allesammans. Min nästa fråga. Var är töserna? De ensamkommande flickorna? Aldrig, aldrig hör jag någonting om dem. Försvann de på vägen? Blev de bortgifta som små flickor, eller vad? Om svar anhålles!

    Sen alysanterna. Det är ju fruktansvärt det som händer, men konstigt nog har jag inte förrän nu fått höra en analys från “högre håll” om varför dessa människor flyr sina länder. Eritrea? Men skickar vi inte pengar dit?

    Sen fruktansvärda reportage från Kongo Kinshasa som verkar vara rena helvetet. Grupper som slåss mot varandra och där ingen verkar kunna ta den slutliga makten. Våldtäkter, stympningar, dråp och förföljelser av andra minoriteter. Ska det här aldrig ta slut? Vad är detta för människor? Ja, ja, vi har andra världskriget i minnet. Trettioåriga kriget också. Men vi har ju lärt oss någonting, förhoppningsvis.

    Vad ska vi göra? FN? EU? Kan man ÖVERHUVUDTAGET få någon ordning på dessa mordiska länder?

    Samtidigt slirar det på högsta kristna håll i vårt Sverige. En rakryggad person vid namn Eva Hamberg avtågar från de kristna cirklarna. Hon står inte ut med islamiseringen av det kristna budskapet. NEJ! Den kristna tron har inte den MINSTA likhet med Islam!

    Vi vet vilka falskmyntarna är…