23
mar
Seneste opdatering: 23/3-14 kl. 0303
38 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Av Julia Caesar:

Copyright Julia Caesar, Snaphanen och HRS. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!

1-husdrommar_start

Vem äger våra drömmar? Vi själva naturligtvis. Du har copyright på dina drömmar, vare sig du förverkligar dem eller inte. Jag tänker ibland att den grövsta förbrytelse politiker kan begå mot sin befolkning är att beröva dem deras drömmar. De kan frånta oss vår sinnesfrid, vår tillförsikt och vår framtidstro, och gudarna ska veta att de gör det. Men de får aldrig ta våra drömmar. Drömmar kan vara hur orealistiska som helst. Men det är drömmarna som håller oss uppe under kriser och svåra livsperioder. Fattig drömmer om att bli rik. Ful drömmer om att bli vacker. Den som är sjuk har bara en dröm. Utan drömmar dör vi.

Att förverkliga sina drömmar – en klassfråga

I åtta program  har SVT öppnat ett kikhål till den välbärgade medelklassens drömmar. Åtta par, sexton personer mellan 28 och 52 år, förverkligar sina drömboenden, och tv-tittarna får följa projektens gång. Det här är en tv-serie om den blanka sidan av dagens Sverige, om skikt av befolkningen där miljonerna bekymmerslöst rullar både ut och in, och den verkligt svåra frågan är vilket kakel man ska ha i badrummet. Samhällsproblem är mycket långt borta. Att förverkliga sina drömmar är mer än någonsin en klassfråga.

Vänner rapporterar att de sitter fullkomligt fascinerade och ser program efter program. De kan inte sluta titta. Inte jag heller. Här radar drömmarna upp sig, men också kriserna, sprickorna, konkurserna, skilsmässorna. Det handlar inte bara om att bygga hus. Det handlar om själva livet.

1-husdrommar1

De bygger en låda på 600 kvadratmeter

Har man erfarenhet både av liv och att bygga hus vet man att det sällan blir som man tänkt sig. Man vet också att drömmar är personliga och att andras drömmar kan vara omöjliga att förstå. Obegripligheten visar sig omedelbart i det första programmet när inredaren Fredrika Törnström, 40, och snickaren Tommy Karlsöen, 43, bygger en låda på 600 kvadratmeter med tio rum och swimmingpool (se översta bilden) i Malevik i Göteborgs skärgård åt sig och sina två små barn. Varför 600 kvadratmeter? Paret har redan byggt ett drömhus på några hundra kvadratmeter, men nu vill de ha “mer lyx” och “mer Hollywood”.

Hollywoodfru i ett annat hus?

Ursäkta om jag är outhärdligt trivial, men som luttrad husmor har jag svårt att se det lyxiga i att städa 600 kvadratmeter. Och de gigantiska glasväggarna, vem ska stå på stege och tvätta dem när de blir långrandiga av regn och smuts? Så enorma glasytor måste putsas med hjälp av kranlift. Jag undrar om byggentusiasterna har tänkt på den detaljen.

Mitt i byggandet har Fredrika och Tommy planerat att gifta sig. Men det blir inget bröllop. Förhållandet spricker. Fredrika kommer inte att bli den Hollywoodfru hon har tänkt sig, inte i det här huset åtminstone. Hennes pappa blir sjuk och dör. Tommy lyckas sälja huset på ritning för 12,3 miljoner och fortsätter bygga det färdigt. Fredrika har snart träffat “en underbart härlig människa”, så det blir kanske Hollywood i ett annat hus.

För fem av åtta par är drömmen en låda

För fem av de åtta paren är drömmen en låda. En gigantisk fyrkantig bunker med enorma glasytor. Under överinseende av arkitekt Gert Wingårdh, 62, som bara vill bygga lådor, sätter paren stövelklacken hårt på svensk byggnadstradition med beprövade planlösningar, måttfulla proportioner och naturliga material. Det ska vara en låda modell XL, det ska vara ultrafunktionalism och minimalism – rationellt och avskalat.

Reminiscenser från 1930-talet som inte känns helt fräscha i dag, men som är den konfession arkitekter samfällt bekänner sig till. Kanske är den fyrkantiga asketismen arkitekternas motsvarighet till journalisternas politiska korrekthet? Att värna om en nationell byggnadskultur och bygga eller renovera hus enligt gammal svensk tradition – räknas det som fascism i dag?

Drömmarna är storvulna, miljonerna rullar

Paren bygger sina kök som sterila laboratorier i betong, rostfri plåt och svart granit, givetvis med vinkyl. Alla bygger enorma ytor. Det ska finnas plats för fester med 70 gäster. I de här drömprojekten handlar det inte om vanliga simpla sovrum, badrum och klädkammare. Det heter “master bedroom”, “master bathroom” och “walk in closet” – som inte har någonting med toalett att göra utan är en klädkammare som man kan gå in i. 

1-husdrommar_hav

Drömmarna är storvulna, och miljonerna rullar. Priset för en sjötomt är inget problem, för här handlar det om unga, friska, starka och högavlönade människor i medelklassen, 30+-are som utgår ifrån att de alltid kommer att vara om inte unga, så friska, starka och högavlönade. Bara två tillhör LO-kollektivet; personliga assistenten Åsa Kumlien, 28, i program 2 som halkar in i ett byggprojekt när hon träffar arkitekten Johannes Igelström, 32, via nätet och anläggningsarbetaren William “Bill” Nylander, 42, i program 7. 

Det är kvinnorna som driver byggprojekten

Alla utom en bygger trappor. Det är god byggnadsekonomi, och när man är 30+ tror man att man alltid kommer att kunna gå i trappor. Men trappor är den faktor som tvingar flest människor att flytta från sina hem när benen på grund av sjukdom eller olycka inte längre bär. Några som inte ännu har barn bygger en livsfarlig balkong där klättrande barn riskerar att ramla ner och slå ihjäl sig. Och ingen har som sagt en tanke på vem som ska städa alla hundratals kvadratmetrar. Vem tvättar de gigantiska glasytorna efter pollensäsongen?

Feminister som ser den här programserien borde känna sig väldigt nöjda. Det är nämligen kvinnorna som driver byggprojekten. Hårt och målmedvetet driver de sina män. Kvinnor Kan. Kvinnorna är spontana, impulsiva och vill ha. Kvinnorna pekar och visar, skrattar och lägger huvudet på sned och får som de vill. I några av fallen blinkar ADHD-varningar rött. Männen hänger med, betalar och sliter halvt ihjäl sig för att deras kvinnor ska få det som de vill ha det. I sju familjer av åtta är det männen som förverkligar kvinnornas drömmar, ända in i kaklet.

Vägen till byggarens hjärta

Alla som någon gång har gett sig in i ett byggprojekt vet hur det är. Man måste sätta allt annat i sitt liv på vänt och gå in i projektet med hull och hår. Stiga upp 05.30 varje morgon och slänga i sig frukost innan byggarna kommer. Vänta på hantverkare som inte kommer när de har sagt att de ska komma och materialleveranser som blir försenade. Att leva i en störtflod av fakturor. Att ständigt vara beredd med kaffe och hembakat bröd, eftersom vägen till byggarnas hjärta går genom magen. Att stå i ljuset från byggstrålkastare och måla lister, socklar och foder till midnatt, natt efter natt. Att böna och be i banken när byggnadskreditivet inte räcker.

Men livet är obönhörligt. Det låter sig inte sättas på vänt. Saker händer. Människor blir sjuka och dör. Byggföretag går i konkurs. Man skiljer sig. Allt detta händer paren i “Husdrömmar”.

1-husdrommar2

Byggaren går i konkurs – igen

Inköpschefen Magnus Leydner, 42, och hans fru Ann Leydner, försäljare, 38, har byggt hus tidigare. Då gick allt åt pipan. De lade ner stor möda på att välja kakel men kontrollerade inte byggarna. Byggföretaget gick i konkurs med elände som följd. Nu tänker de ge sig på det igen och bygga ett stort hus i Täby – en låda – till sig och sina fyra pojkar.

Byggprojektet drar ut på tiden, och familjen tvingas flytta runt mellan olika tillfälliga boenden under ett års tid. De flyttar in – sex personer varav fyra vildsinta grabbar – hos Anns måttligt förtjusta föräldrar i Vallentuna. Över sommaren bor familjen i sitt fritidshus på Rindö med utedass som ska säljas för att delfinansiera lådbygget. När sommaren är slut har byggaren gått i konkurs, och huset är inte färdigt. Än en gång flyttar fyrabarnsfamiljen hem till Anns föräldrar. Hur mycket kan gamla föräldrar förväntas ställa upp när deras 30+-barn har tagit sig vatten över huvudet – igen? Det här är familjen Hej & Hå. Ann skrattar oavbrutet. Det SKA gå!

Här är det han som bestämmer

Arkitekten Johannes Igelström, 32, är redan i gång med att planera Sveriges första nollenergivilla – en låda – utanför Lund när han via nätet träffar Åsa Kumlien, 28, som arbetar som personlig assistent. Hon är född i och bor i Malmö, har aldrig tänkt bo någon annanstans och hamnar i tårfylld kris vid blotta tanken på att flytta från myllret på Möllevången. Nollenergilådan ute på åkern är Johannes’ vision, den är hans dröm. Bland de åtta paren sticker han ut, här är det han som bestämmer var lådan ska stå. När han börjar bygga är han och Åsa nyförälskade, de har känt varandra i åtta månader. En av hennes vänner säger: “Några som är mer omaka finns inte.”

1-husdrommar3

Porslinskatter mot Le Corbusier

Hur ska det gå för den piercade LO-kvinnan Åsa från Malmö att leva i lådan på landet tillsammans med Saco-mannen Johannes? När huset är färdigt blir det tydligt att det är Johannes som har bestämt allting; Le Corbusier-soffgruppen, den arkitektoniska minimalismen och asketismen. Det är världar som skiljer hans och Åsas smak. Vi får kanske tänka oss att hon lägger på en storblommig duk, hänger upp spetsgardiner och sätter några porslinskatter på den minimalistiska bokhyllan med hans arkitekturböcker. Kanske tar hon rentav bort nosringen?

“Det är lättare att få förlåtelse än tillåtelse”

Arkitekten Emma Richardsdotter, 32, och läkaren Lukas Toddlig, 31, är gifta men har aldrig haft ett gemensamt hem. De har hittat en vacker plats i Ljungskile i Bohuslän där det redan stod två gamla hus. Det ena rev de, det andra bygger de ihop med – ja gissa! – en ny låda med front av glas. Deras rollfördelning är klar: arkitekten Emma ritar och är byggledare för deras nya hem. Det är hon som fattar de flesta besluten, för “det är lättare att få förlåtelse än tillåtelse” säger hon.

1-husdrommar4

När Lukas och Emma träffades första gången på en fest korrigerade hon honom genast angående en tavla som de tittade på. På något sätt verkar den introduktionen ha kommit att prägla deras relation. Emma fortsätter att korrigera hur Lukas målar fönster och maskerar med tejp. Lukas arbetar som läkare i Nordnorge, där han tjänar mycket mer än i Sverige. Det är hans inkomster som gör bygget möjligt. Hans arbete i Nordnorge drar ut på tiden, och tills vidare skramlar Emma omkring ensam i den stora glaslådan i Ljungskile. Kommer Lukas att flytta in? Hur har deras relation påverkats av den långa separationen? Frågorna hopar sig, och dem får vi inte svar på i “Husdrömmar”.

“Svårt att få ihop åtta par”

Programledaren Pernilla Månsson Colt säger: 

“Det har varit tufft att få ihop åtta fall. Det skulle dels vara intressanta byggen som skulle fungera i tid. Men det skulle också vara människor som fungerar i tv, som tittarna vill följa under en timme. Det räcker inte bara med att det är ett fräckt hus, det måste finnas några bra personer där också.”

“Från början tänkte vi att det till stor del var just ett byggprogram men det blev också ett relationsprogram. Vi förstod nog inte riktigt vilken känsloresa det skulle bli för de här familjerna.”

“Marie är komplett galen”

1-husdrommar5En av de mest omskakande känsloresorna gör Marie Olsson Nylander, 39, och hennes man William “Bill” Nylander, 42, i Höganäs.  Marie är stylist och besatt av inredning, hon lever i “The World of Interiors” med häftiga uttryck, svulstiga former, förgyllningar, stora speglar och skulpturer. Bill är asfaltläggare på NCC och hemmasnickare. Tillsammans har Bill och Marie renoverat fyra hus på tio år och under samma tid fått tre barn.

För 5,6 miljoner köper de “Hamnkaptenens hus” i Höganäs, ett 1800-talshus på 230 kvadratmeter fördelade på fyra våningsplan. Huset ska bli deras femte projekt tillsammans. Bill säger att deras styrkor är hennes spontanitet och hans eftertänksamhet:

“Marie är komplett galen som forcerar fram och inte ser några hinder eller några problem.”

Marie säger att för henne är allting möjligt: “Jag hatar nej. Allting för mig är ja.”

Förkastligt ur energisynpunkt

Enligt den kinesiska läran Fengshui borde Hamnkaptenens hus vara behängt med stora varningsskyltar. Det är ett vackert gammalt hus, men det är en solitär som står helt utan stöd från omgivande byggnader. Förkastligt ur energisynpunkt, enligt Fengshui.

Marie drivs av sin spontanitet. Hon vill åka till Indien. Hon åker till Indien. Hon kommer hem och meddelar Bill att hon vill skilja sig. Hon får bröstcancer och ber Bill att stanna kvar. Hon åker på mässa i Paris och shoppar loss. Bill flyttar ut men fortsätter att renovera huset som han inte ska bo i. Hela hans liv har gått i kras. Marie bor ensam kvar med barnen i Hamnkaptenens hus på 230 kvadratmeter.

“Jag är grymt lyckligt lottad”

Journalisten Kamilla Kreffe, 52, blev änka för ett år sedan. Nu har hon hittat sin drömlägenhet, en vindsvåning på 157 kvm för 4,5 miljoner på Drottninggatan i centrala Helsingborg, med utsikt över Öresund. Hon köper lägenheten och kallar den “Casa d’amour”, för hon har träffat en ny man, snickaren Johan Asmundsson, 50.

1-BALKONGEN

“Jag är grymt lyckligt lottad som trillar in i en ny relation. Som att vinna på Lotto. Det är ganska osannolikt egentligen.”

Tillsammans ska de renovera den gamla vindsvåningen med master bedroom för Kamilla och Johan och tre gästrum för hennes och före detta makens vuxna barn. En annan exman, Bill, hjälper till att måla. Alla är som en enda stor familj, och det är så Kamilla vill ha det. Hon är impulsiv och skrattar mycket, väver in både sig själv och andra med stress. Efter några minuter som åskådare till Kamillas framfart är man ganska matt. Men Kamilla får alltid som hon vill.

De har noga tänkt igenom allting

Det mest jordnära paret i serien är Jörgen och Monika Nilsson, 47 och 51 år. Han är civilekonom, hon healingterapeut. Tillsammans med sonen Kasper, 17 år, flyttar de 140 mil från Skellefteå för att de har förälskat sig i en plats nära havet på skånska Österlen och vill bygga sitt ekologiska drömhus där. Inte en låda utan ett hus som är anpassat till gammal skånsk arkitektur.

1-husdrommar7

Det här är ett par som vet vad de vill och noga har tänkt igenom allting, från fönsterplacering och uppvärmning till miljövänlig avloppslösning med urin- och fekalieseparering. De återanvänder byggmaterial som de får tag i, gamla spegeldörrar och bräder från ett träd som får bli fönsterbräder. Jörgen är hela tiden med och arbetar på bygget tillsammans med byggnadsarbetarna, någonting som enligt arkitekt Gert Wingårdh sänker byggkostnaderna med omkring 20 procent. Allting går som på räls. Ingen dör, ingen konkurs, ingen skilsmässa. Tv-tittarna kan tillfälligt andas ut.

Konkurs och graviditet

Entreprenören Åsa Lundberg, 43, bor med sin dotter i ett litet pittoreskt gatuhus på 58 kvadratmeter i Limhamn, Malmö. Hon träffar Magnus Äng, 41, som också är entreprenör och har en son.

1-husdrommar8

Åsa och Magnus vill flytta ihop, men Åsa kan inte tänka sig att flytta ifrån sitt älskade lilla gathus. Lösningen blir att bygga ut huset med 45 kvadratmeter på baksidan, ända ut till tomtgränsen. Det blir ingen trädgård kvar, utom en liten plätt på framsidan. Märkligt nog ger byggnadsnämnden bygglov för utbyggnaden i den mycket känsliga miljön.

När man börjar gräva kring det gamla huset håller både husets egna och grannarnas väggar på att rasa. Åsa säger: “Nu litar jag på att de (byggnadsarbetarna) gör det de ska.” Men utbyggnaden drar ut på tiden, byggaren går i konkurs och mitt i alltihop blir Åsa gravid. När Åsas och Magnus dotter föds är huset fortfarande inte färdigt. När dottern närmar sig ettårsdagen är huset fortfarande inte färdigt.

Jag tar min tillflykt till Husmors filmer

När jag har sett alla åtta programmen är jag ganska matt. För vad är det vi får se? Medelklassens inte särskilt diskreta charm utan snarare dess storhetsvansinne. Medan allt fler svenskar drabbas av nedskärningar på alla samhällsområden pågår en miljonrullning av sällan skådat slag. Varför kommer jag att tänka på orkestern som spelade ombord på det sjunkande Titanic?

Jag tar min tillflykt till Husmors filmer. För många nu levande svenskar var Husmors filmer den allra första upplevelsen av rörliga bilder. De producerades 1952-1976 och sågs av mellan 300 000 och 500 000 åskådare varje år. Filmvisningarna var gratis. Här handlar det om Drömköket i 1953 års upplaga. Se filmen, njut av det skrälliga ljudet och de högtravande replikerna på 1950-talssvenska! De kommer från en annan tid, ett annat land – Sverige för drygt 60 år sedan. Hemmen skulle präglas av “de tre t-na” trevnad, trygghet och tillväxt.

Det är lättavtorkad Perstorpsplatta överallt

Hemmens Forskningsinstitut har räknat ut att i ett planlöst omodernt kök tar husmor 1 150 steg när hon lagar en måltid av köttbullar, potatis, spenat och saftsoppa. Med ett förnuftigt planerat kök tar hon bara 350 steg. Hon kan alltså spara 800 steg. Här kan vi tala kvinnofrigörelse!

1-bild_husmorsfilmer

I ett modernt kök behövs heller inget hyllpapper. Det är lättavtorkad Perstorpsplatta överallt. Det här är den epok när vedspisen är på väg ut och elspisarna är på väg in. Kylskåp är en nymodighet. Ett Electrolux kylskåp på 63 liter anses lagom för fyra personer. Paret som vill bygga om sitt kök går till banken och ber att få låna 1 200 kronor. Resten har de sparat ihop.

Av någon anledning blir jag alldeles lugn när jag ser Husmors film om 1953 års drömkök. Efter 2014 års Husdrömmar känns Perstorpsplatta, spenat, saftsoppa och ett 63 liters kylskåp väldigt rogivande.

Av Julia Caesar

Tidligere kronikker af samme forfatter

0 0 votes
Article Rating


Donér engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

Subscribe
Notify of
guest

38 Comments
Most Voted
Newest Oldest
Inline Feedbacks
View all comments
joffe
joffe
9 years ago

G´day Julia ! De veckor du inte skriver en krönika mår jag dåligt! En söndag utan Julia Caesars krönika är plågsamt för en gammal själ som lever med i nuet och ser hur politiker och journalister förstör mitt gamla hemland Sverige. Eg.flyttade vi därifrån 1982 av just poliska skäl och numera är vi inte ens svenska medborgare men följer med intresse utvecklingen i det mest fantastiska vackraste land i världen om man besökt 78 andra länder och jobbat i några i världen och jämfört. VARFÖR har Sveriges politiker och journalister blivit så sinnessjuka att de nu skänker bort landet fritt… Read more »

Savannah
Savannah
9 years ago

Jag blir glad då jag läser din krönika. Att se på husbyggarprogrammen ger mig en känsla av utanförskap, jag är liksom inte med på resan. Allt det storvulna blir utmattande och jag undrar om jag är är alldeles eljest. Jag ryser och vill inte någonsin ha det de alla eftersträvar. Det känns som jakten på en diamant som ska lösa alla problem men som istället fokuserar på alla möjliga och omöjliga problem. Dina reflektioner över detta känns så lindrande.

Savannah
Savannah
9 years ago

Jag blir glad då jag läser din krönika. Att se på husbyggarprogrammen ger mig en känsla av utanförskap, jag är liksom inte med på resan. Allt det storvulna blir utmattande och jag undrar om jag är är alldeles eljest. Jag ryser och vill inte någonsin ha det de alla eftersträvar. Det känns som jakten på en diamant som ska lösa alla problem men som istället fokuserar på alla möjliga och omöjliga problem. Dina reflektioner över detta känns så lindrande.

jdlaöcj
jdlaöcj
10 years ago

Svenska Filminstitutets vd Anna Serner är en riktig skata. Censurerar och förbjuder men finansierar skitfilmer som snabba cash!

Farbror Pelle
Farbror Pelle
10 years ago

Tack kära Julia för en som vanligt mycket bra krönika. Ytterligare en spegling av samhällets raska färd ner i avgrunden – som vanligt skall man alltid ställa sig frågan varför just sådana här serier visas, på bästa sändningstid.
Svaret kan bara bli ett: “Bröd och skådespel”
Hellre visa sådant här elände än att ta upp de frågor som verkligen behöver belysas: Invandringen, korruptionen, svågerväldet inom offentliga sektorn, bidragsfuskandet, skattefusket……………ja, vad F-n som helst.

Bjovulf
Bjovulf
10 years ago

Mange tak – ja, og lidt underligt, at man kan læse hele reportagen,
selv om det er fra JPs Premium-sektion.

Bjovulf
Bjovulf
10 years ago

Frankrigs reaktionære ungdomsoprør http://www.jyllands-posten.dk/premium/indblik/International/ECE6580847/frankrigs-reaktionaere-ungdomsoproer/ 23.03.14 kl. 03:00 De utilfredse unge: Frankrig står over for et kulturelt og politisk højresving, og ungdommen står i forreste geled i kampen om at få lov til at definere fremtidens Frankrig. Gruppen Generation Identitaire har givet en platform til Frankrigs højreradikale ungdom. AF Inor Dale | Cecile Smetana (foto), Jyllands-Postens udsendte medarbejdere LYON »Vi er 25 pct. arbejdsløshed, gæld og multikulturelt kollaps. [!!!] Vi er ødelagte familier og unge franske soldater, der dør i Afghanistan. I kan ikke købe os med jeres nedsættende blikke, et statsbetalt job og et klap på skulderen. Vi har ikke… Read more »

Bjovulf
Bjovulf
10 years ago

Et meget interessant program fra DR2s Deadline 2. Sektion med den kendte svenske forfatter og journalist Göran Rosenberg, selv om man er vildt uenig med ham ( det er altså næsten umenneskeligt svært at holde sin kæft under dette program, Steen 😉 ), og det rent faktisk er hans egen flok af “elitære” naivister, gloriepudsende humanister (på andres bekostning!) og alle de frådende EU-fantaster med deres demokratiundergravende planer, der er allermest grund til at være på vagt over for. Her får svenskerne endelig den sandhed / sanning at vide, som deres egne politikere ikke vover / vågar at fortælle /… Read more »

Bjovulf
Bjovulf
10 years ago
Reply to  steen

Ja, jeg forstår dig skam godt 😉

Bjovulf
Bjovulf
10 years ago
Reply to  steen

Hmm, gjorde jeg da ikke det?

Ann-Marie
Ann-Marie
10 years ago

Mer opium för folket! Fördumningen av svensken är total!

Nils
Nils
10 years ago

Hvordan folk vil indrette sig, og om de vil stille op på fjantsyn og blotte sig selv ind til de bare knogler, det MÅ de da for pokker selv om. At foragte andres dårlige smag er det egentlig ikke dårlig smag? Uden den dårlige smag var den gode ikke mulig, så smag i det hele taget har altid en vis ja, afsmag af nedvurdering af andre på billig baggrund. En interessant adfærd hos det moderne menneske eller homo sapiens ma non troppo er en konstant optagethed af at arrangere mere eller mindre kunstige situationer, hvor hannerne i et ubehageligt miljø… Read more »

Ludvig
Ludvig
10 years ago

O, dessa fantastiska byggarboys och girls i sin paranta medelålder, som Julia visar upp.
Vad heter deras sjukdom?
Fortifikationselefantiasis?
Tror dom sig vara trygga?

Hur skulle dom kunna veta något om den tsunami som håller på att vinna momentum bortom deras tomtgräns?
Avpolitiserade och robotiserade tack vare den skönmålning av landet de sugit i sig via sina PK-medier, ligger det som sker med Sverige bortom deras horisont.

Men under ytan,den yta som för dem är allt,skvallrar deras byggen om att allt inte står rätt till.

Bunker, bunker på tomten där
säg oss vem som räddast i landet är.

Angela
Angela
10 years ago
Reply to  Ludvig

Tack för den! 🙂 Den var bra. Och mycket träffande!

Västerhus
Västerhus
10 years ago

“Oh, Kronblom, Du ursvenska serie
så välgörande fri
från flåsig amerikansk action
vilsam som en novembertisdag
i Västmanland
med köksklockan tickande
Flitiga Lisa
kammaren
tigerkaka
Kockumspis
vedbon
Stilla,stilla, stilla
Vadå Zenbuddhism…”

Lasse Åberg

Hans K Nilsson
Hans K Nilsson
10 years ago

Dessa mångmiljonbyggen hålls inte i beboligt skick av fastighetsägarna utan det är RUT avdragen och ALLA VI som Inte utnyttjar systemet som fixar detta. De stora matvarukedjorna fixar veckomatkassarna och systembolaget fixar drickat. Jag var egen företagare i krogbranchen under 90talskrisen så jag vet vad det innebär när smällen kommer. Den kommer var så säkra. 2015 är mitt bud.

Invandrare1957
Invandrare1957
10 years ago
Reply to  Hans K Nilsson

Det som håller det uppe är det man inte får diskutera invandringen. Den skapar en efterfrågan som inte hade funnits annars. Sen storkapitalet att dom lånar ut pengar. Stoppa invandringen så går Sverige in i en lågkonjunktur som inte vi har skådat. När bostadsbubblan faller ut. Eller skulle Sverige gå in i en internationell djup lågkonjunktur då faller också bostadsbubblan ut inte lika allvarligt som att Sverige skulle gå in i en riktig högkonjunktur så räntorna höjs en 3% då börjar också folk få flytta ifrån sina hus. Så jag håller med dig inom ett par års tid då är… Read more »

Utlandssvensk
Utlandssvensk
10 years ago

“minister som ser den här programserien borde känna sig väldigt nöjda. Det är nämligen kvinnorna som driver byggprojekten. Hårt och målmedvetet driver de sina män. Kvinnor Kan. Kvinnorna är spontana, impulsiva och vill ha. Kvinnorna pekar och visar, skrattar och lägger huvudet på sned och får som de vill. I några av fallen blinkar ADHD-varningar rött. Männen hänger med, betalar och sliter halvt ihjäl sig för att deras kvinnor ska få det som de vill ha det. I sju familjer av åtta är det männen som förverkligar kvinnornas drömmar, ända in i kaklet.” Ja, det är väl en bra beskriving… Read more »

Bernt
Bernt
10 years ago
Reply to  Utlandssvensk

Om feminiseringen av Sverige hörde jag en analys gjord av Anu Koivunen, professor i filmvetenskap, visserligen jämförde hon med Finland men torde ju gälla generellt. Det var flera år sedan. Det vore ett tacksamt ämne för en sociolog också – dom brukar ju bevisa vad som redan de flesta andra redan vet.

elwee
elwee
10 years ago

Kul betraktelse Julia. Jo det där med att bygga eller bygga om i ett hus som man samtidigt bor i har sina sidor … Nu har jag aldrig behövt vänta på byggjobbare eftersom jag gör alla ombyggnader, och om det behövs, vissa möbler själv. Det var iofs tufft att först vara koncentrerad på jobbet i 8h och sedan efter en snabb bit mat sätta igång med snickerier, betongarbete, vvs- eller el-arbete när man kom hem. Fast jag är aldrig beroende av någon och det kostar bara materialkostnaden. Sedan kan man ju förstås låtsas vara “ensamkommande barn” och, som i Kungsbacka,… Read more »

Invandrare1957
Invandrare1957
10 years ago

Fantastiskt Julia. Min lyckligaste tid var när vi bodde i arbetarkåken med 8 lägenheter. Toalett i varje lägenhet 2 badrum som 8 familjer delade på. Tanterna satt ute och fikade på eftermiddagen när man kom hem från skolan. Väldigt tjatter i trädgården. Ungarna satt ute eller sprang och busade. Gubbarna kom hem från sågen middagen var fixad. Sen gick alla ut på kvällen med fika korgen och det var pilkastning eller något annat roligt. Det var precis innan svensken blev en skatteko åt staten som aldrig sinar. Sen man slutade att ta hand om sina barn och lät staten ta… Read more »

Stefan Borg
Stefan Borg
10 years ago

Tack Julia, för dina reportage om romarrikets nedgång och fall (panem et circensis), de hjälper mig att se verkligheten med humorns livräddande ande! Rätta mig om jag har fel, men visst är det Torbjörn Fälldin (med hustru får man förmoda) vi kan se på sista bilden — en gång partiledare för samma parti som Annie Lööf i dag. Är inte det humor, så säg…

Ramona Fransson
10 years ago

Hej Julia Caesar!

Som vanligt har du skrivit en söndagskrönika som är både välskriven och intressant. Nu har jag inte sett ett enda av de program du beskriver, men efter din beskrivning vet jag att jag inte missat något. Har faktiskt mer eller mindre helt slutat att titta på svenskproducerade program. De saknar stil, finess, underhållning och ger mig inte energi, snarare tvärtom. Min favoritkanal är BBC Entertainment, med allt vad den erbjuder av humor och utbildning på ett förnämligt och underhållande sätt. Läser också gärna en bok eller intressanta inlägg på nätet.

Regimkritiker
Regimkritiker
10 years ago

Bakom den svenska fasaden av sund rationalitet och modernitet finns det en massiv dysfunktionell dårskap i nationalkaraktären. Utlänningar från andra västländer (“expats”, inte “invandrare”) som bor i Sverige ser denna dårskap som svenskarna är hemmablinda för och de bara rullar med ögonen. Det är en enorm hybris att tro att man utan erfarenhet och utbildning kan designa ett hus – utan att veta något om den visdom som byggare och arkitekter har ackumulerat under sekler. Lägg sen till att svenska trendarkitekter medvetet struntar i denna visdom och driver någon sorts ideologiskt korståg mot “kitch”, vilket är den traditionella hemtrevliga byggstil… Read more »

Angela
Angela
10 years ago
Reply to  Regimkritiker

Ja, ännu fler sanna ögonblicksbilder ur verkligheten. Nog många som retat sig på det. Tvärtemot den vurm som nu råder med energibesparing. Förr kunde man stänga dörren och dra ner på värmen i de rum man inte vistades och hur gör man idag när dårfinkarna tagit bort fungerande glödlampor som gav både ett bra lyse och värme till livsfarliga glödlampor med kvicksilver där “rummet” skall vädras ut i minst en halvtimme sedan kvicksilverbomberna exploderat med en knall och noggrann städning påbjudes av myndigheterna. De andra utan kvicksilver är cancerframkallande. Inte lätt utan dörrar. Finns många olägenheter eftersom design prioriteras före… Read more »

Maja Dacke
Maja Dacke
10 years ago
Reply to  Regimkritiker

Ursäkta, Regimkritiker … vilket jag själv också är! Du skriver “Men eftersom svensken är patologiskt beroende av att vara cool och trendig …” Fel! Nu är det så att alla svenskar inte bor i Stockholm – fastän alltför många tycks tro det – och inte eftersträvar att vara coola och trendiga. Dock har vi “ute i spenaten” nästan aldrig någon talan, och många låter sig indoktrineras att vi måste tycka och tänka precis som huvudstadsborna göra. Jag vägrar! Jag vill inte vara trendig, och cool kan jag vara utan att falla i den stockholmska fällan. Jag vägrar! Jag tycker inte… Read more »

Maja Dacke
Maja Dacke
10 years ago
Reply to  Regimkritiker

Ursäkta, Regimkritiker … vilket jag själv också är! Du skriver “Men eftersom svensken är patologiskt beroende av att vara cool och trendig …” Fel! Nu är det så att alla svenskar inte bor i Stockholm – fastän alltför många tycks tro det – och inte eftersträvar att vara coola och trendiga. Dock har vi “ute i spenaten” nästan aldrig någon talan, och många låter sig indoktrineras att vi måste tycka och tänka precis som huvudstadsborna göra. Jag vägrar! Jag vill inte vara trendig, och cool kan jag vara utan att falla i den stockholmska fällan. Jag vägrar! Jag tycker inte… Read more »

Angela
Angela
10 years ago

Tack, Julia Caesar för ännu en lysande ögonblicksbild av globaliseringens effekter i ett mikroperspektiv. Tittytainment all over the world. I medieimperiernas rike går solen aldrig ner. De bilder som sänds ut behärskar drömmarna och drömmarna bestämmer handlingarna. Om alla människor på jorden fick bestämma i en folkomröstning vilket liv de ville ha skulle de röstat för en medelklasstillvaro i stil med den bild TV formerar i stil med en glassig förort till San Francisco och en allmän välfärd som den såg ut i Sverige före globalisering med EU-inträdet. En luxuös förening av en villa i Karibien och ett svenskt socialförsäkringssystem… Read more »

Rune
Rune
10 years ago

“men som luttrad husmor har jag svårt att se det lyxiga i att städa 600 kvadratmeter.”
————————————–
Men om det är glest med möbler borde det åtminstone vara lätt att dammsuga?

“Att värna om en nationell byggnadskultur och bygga eller renovera hus enligt gammal svensk tradition – räknas det som fascism i dag?”
—————————
Det är väl snudd på? Vedhuggning är ju fascism eller ligger väldigt nära fascismen fick vi ju läsa för några månader sedan. Den som är kunnig med sökmotorerna kan googla om detta.

Carl Ericsson
Carl Ericsson
10 years ago

Tack för intressant läsning och förmodligen mitt i prick av Peter S

mvh
Carl

Peter S
Peter S
10 years ago

Ekonombloggaren Cornucopia har skriver titt som tätt om husbubblan. Han trodde att den skulle spricka redan för ett par år sedan, men i stället har priserna bara fortsätt uppåt och uppåt och … Ja, det gäller förstås inte överallt i Sverige men ändå. Den prisstegring som vi såg från början till slutet av åttiotalet är inget mot den som vi har sett under de senaste tjugo åren. Det som hänt med fastighetsmarknaden i länder som USA, Spanien och Danmark kommer att hända i Sverige. Det börjar redan knaka rejält i fogarna, åtminstone för dem som köpt nyproducerade bostadsrätter. För det… Read more »

Machiavelli
Machiavelli
10 years ago

Ja udviklingen er mageløs. For 20-25 år siden skrev jeg en tre fire kronikker på Politiken, Berlingske Tidende og Fyens Stifstidende. Her skrev jeg i store træk, hvad indvandringen ville udvikle sig til. De kan jo endnu hentes på bladene. På samme tide skrev politikerne og kultureliten, at det hele var forkert. Idag kan vi se, at det ikke var forkert. Det var derfor jeg nedfældede disse kronikker og blogindlæg i min bog. Bogen er beviset. I dag kan jeg ikke i pressen skrive det samme, Jeg har forsøgt, men kronikkerne bliver afvist og bogen bliver ikke anmeldt, fordi den… Read more »

XY
XY
10 years ago

Helt makalöst! Jag har gett upp tanken om en ny krönika, men gör på vinst och förlust ändå en ny sajtsökning efter pass 3 på natten; voilà, JC igen! Denna krönika överträffar det mesta. Den tillsynes skiftar sedvanligt fokus och rammar hjärtegropen på den lystna medelklassen och av bävan den åskådande Spara (visavi Slösa). Jag är förbluffad, perplex. Inte bara slår denna krönika ner som en överraskande sent nattlig krönika, men utgör en knivskarp påminnelse om de lättjefulla, storvulna svenska konsumenternas uppblåsta anspråk. Det behöver inte ses paralleller, det är sprängstoff nog som stilstudier av karaktärer eller tendenser i samhället,… Read more »

Robin Shadowes
Robin Shadowes
10 years ago

Urk! Precis sådana människor som jag inte står ut med. Skulle inte kunna tänka mig se denna dokusåpa. Det både räcker och blir över att lära känna dom i denna krönika. Närmare än så vill jag inte komma. Har fått nog av all ytlighet och galenskap. Dom illustrerar perfekt den gamla materialistiska synen att hen som har mest prylar när hen dör har vunnit.

Tomas
Tomas
10 years ago

kork- eller linoleummatta i köket var också väldigt förnuftigt. Mera lättstädat än brädgolv. Elspisen hade inbyggd äggklocka. Jag vill minnas att de nya mjölkpaketen från tetrapak inte passade särskil bra i kylen, och de var svåra att hälla ur:-) Det är med stor saknad jag minns det gamla Sverige.

38
0
Would love your thoughts, please comment.x
()
x