15
okt
Seneste opdatering: 15/10-14 kl. 1029
5 kommentarer - Tryk for at kommentere!

“Yes, I did change the world, the world is worse now than when I started,” siger tegneren Ralph Steadman, der er mest kendt for sit venskab og samarbejde med Hunter S. Thompson. Han ved med på Fear and Loathing in Las Vegas-turen og med Thompson i Zaire til Foreman-Ali-kampen i 1974. De havde fået billetter af Rolling Stone, hvordan det lykkedes dem alligevel ikke at overvære kampen, er en historie for sig selv. Hans tegninger er virtuose og voldsomt ekspressive, han begynder med en eksplosion og ser hvor tegningen tager ham hen. Jeg tænkte umiddelbart  på Georg Groz eller Francis Bacon.

Johnny Depp, der spillede Hunter Thompson på film i 1998, fungerer som samtalepartner, desuden medvirker Terry Gilliam, Hunter S. Thompson, Bill Murray og William S Borroughs. Filmen har angiveligt taget femten år at lave. Den har været vist på Copenhagen doxFor No Good Reason, 2012. – Hvis man er fanget ind i atmosfæren, kan man fortsætte til Fear and Loathing on the Road to Hollywood (1978). Journalistik i drømmeland.

Annoncer fra Danske Partner-Ads:


Donér engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

  • Angela

    Utifrån rubriken “You can’t say it, but you can draw it” måste jag skriva om ebolaläget och Turkiet – mellersta Östern. Idag kom det bistra budskapet från FN:s ebolasamordnare i Afrika: “ISOLERING”.

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5991250

    Jag letade efter ordet i texten och fann det naturligtvis inte. Lyssna i stället. Så sägs det som alla vanligt tänkande människor med ett vanligt sunt förnuft begriper. ISOLERA. Första åtgärden. Sedan får man ta hand om de som drabbats. Men först måste man stoppa spridningen. Men ingen får säga det för då haglar “rasism” som ett slagregn över en. Isolering är motsatsen till det heligförklarade ordet ÖPPENHET. Men varje förnuftigt tänkande varelse inser att det är både ock. Ibland öppnar man fönster och dörrar och ibland stänger och t o m låser man. Det gör alla. Av nödvändighet. Annars skulle inte vardagen fungera. Även etablissemanget. Och de är nog värst till att göra tvärtemot det de gapar om. Alla skall öppna plånböcker, hem, sina egna kroppar och hjärnor att exploateras av etablissemanget medan de själva stänger för att slippa vanligt folk. Etablissemanget släpper inte en djävel över bron. Då råder ingen öppenhet utan ISOLERING. De stänger in sig i välbevakade bunkrar långt från allt vad öppenhet heter . De låser, stänger och bankfacken är de extra noga med att gömma och låsa för all insyn.

    Turkiet är på väg att explodera. Ett annat typexempel på mångkulturens följder. Det är väl en tidsfråga innan det exploderar. Så har man lyckats starta ett nytt krig.

  • Angela

    Tack, steen, för dina två filmer och det fantastiska jobb du gör för att förse oss med material att tänka med och relatera till. Tack för att DU öppnar vägar mellan tänkande människor! Tack för att du håller din blogg öppen för ett utbyte av tankar och debatt. För kunskapsutbyte och kunskapstillväxt. Tack!

    • Selv tak, Angela. Jeg er nødt til at holde frikvareter for politik og verdens (u)løselige problemer, jeg er kun et menneske. Jeg rpøver at finde film, jeg selv synes om, og som er lidt af en sjældenhed. Denne passede, fordi vi er inde i en tegningstid med Dan Park, der forøvrigt er i Berlin, men kommer tilbage til KBH om 8 dage.


      Dan Park tilbage med socialrealisme

  • Ludvig

    Tack go´a Steen för denna pärla till film.Har aldrig sett på maken,och det säger jag som livslång filmentusiast.Man kan sitta i timmar med den(tack vare ett flitigt bruk av pausknappen),så rik är den på infallsvinklar.

    Ralph Steadman strör bons mots omkring sig sprungna ur hans livserfarenhet.Här är några:

    “Authority is the mask of violence”

    “The desire to shock is also a way of getting back at authority”

    “It doesn´t matter that I´m pleasant one minute,and then I´m suddenly vitriolic the next.They go together. That´s perfect”

    Ur det ändlöst rika flödet av situationer plockar jag en liten juvel:hans porträtt av sin hund – den svarta labradoren Beanie:

    Hunden sitter(på golvet)för porträttet och sedan på en stol där den först betraktar det färdiga verket och sedan oss(åskådarna)med en blick av förundran.
    Min egen reaktion var ett slags ur-förundran över hur saker och ting kan fogas samman till en helhet som är både be- och förundransvärd.

    P.S. Ser fram emot film nummer 2 sedan jag smält färdigt “For No Good Reason”

    • Selv tak, Ludvig, det glæder mig. Denne er også værd at se