26
feb
Seneste opdatering: 27/2-15 kl. 2134
5 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Umiddelbart er historien fuldstændig luft på svenske nyheder, mens mange engelsksprogede har den. Det står ikke engang i de lokale VF eller NWT, så jeg ved ikke, hvor verdenspressen har det fra. Jeg leder efter en nærmere begrundelse på steder som Muslimiska Studenter vid Karlstad Universitet og hvor det kan tænkes. De studenter mener forresten, at “ISIS er en sionistisk idé.” Det var på det universitet, Vilks blev angrebet i 2012. (Opdatering: Et døgn senere har DN “nyheden.”)

Van Gogh 2.11.2014, II 027

A Swedish university has declined to host a lecture by an artist who caricatured the Prophet Muhammad after a gunman attacked a similar event in Copenhagen. Karlstad University spokesman Joachim Gustafssson says the event with Lars Vilks was turned down because “we cannot guarantee security.”

A local foreign policy association had invited Vilks to talk on March 17 about freedom of expression following the Charlie Hebdo attack in Paris.Organizer Paula Holst called the university’s decision “a victory for extremism and terrorism,” but said she believed the event would go ahead at another venue in Karlstad. AP og FOX 4

Mario Vargas Llosa: Lykken, ha, ha

Översättning: Stig Carlsson från La felicidad, ja, ja

I Danmark, ett av världens mest civiliserade länder, är säkerheten oviss och ingen kan där gå helt säker från risken att bli mördad på grund av den våg av fanatism, som sprider sig över världen.

Samtidigt som jag förberedde mig att skriva den här artikeln, läste jag någonstans om en världsomspännande enkät, där man hade kommit fram till att Danmark var det lyckligaste landet på jorden. Då kom jag att tänka på en novellsamling med titeln “La felicidad.. ja..ja (Lyckan..ja..ja), skriven av min vän Alfredo Bryce. Titeln passade, som hand i handske för mitt syfte – nämligen att förlöjliga enkäten – under tiden inträffade det dubbla attentatet i Köpenhamn, där två danskar fick sätta livet till. En regissör och en judisk vakt vid en synagoga. Tre poliser sårades.

Kan man tänka sig en tydligare demonstration, att det inte finns, aldrig har funnits, inte heller kommer att finnas “lyckliga länder.” Lyckan är inte kollektiv, utan individuell och privat – det som gör en person lycklig kan göra många andra olyckliga och viceversa – och historien är full av exempel, som visar att alla försök att skapa lyckliga samhällen – att ta ner paradiset på jorden – har frambringat verkliga helveten. Världens regeringar bör ha som målsättning att garantera frihet och rättvisa, utbildning och hälsovård, skapa jämlika möjligheter och social rörlighet, reducera korruptionen till ett minimum, men inte lägga sig i ämnen som lycka, kallelser, kärlek, frälsning eller trosövertygelser som tillhör den privata sfären, där lyckosam variationsrikedom bör råda. Denna skall respekteras, ty alla försök att styra den har alltid varit en källa till olycka och frustration.

Danmark är ett av världens mest civiliserade länder med en väl fungerande demokrati – genom sitt välstånd och sin kultur. Det räcker att se den magnifika TV-serien Borgen för att inse detta. Avståndet mellan de som har mycket och de som har lite är inte så svindlande stort som låt oss säga i Spanien eller i Peru. Fram till nu har åtminstone invandringspolitiken ansträngt sig att integrera invandrarna och på samma gång respektera deras tro och traditioner. Trots att den varit avancerad har den olyckligtvis, liksom i övriga europeiska länder, varit föga framgångsrik. Men danskarnas lycka eller olycka ligger utom räckvidd för ytliga mätningar och statistikers sammanfattande benämningar. Man skulle vara tvungen att snoka i varenda hem i detta vackra land, och förmodligen skulle den här närgångna utforskningen av danskarnas privatliv visa att måttet av lycka, tillfredsställelse, frustration eller förtvivlan i det här samhället är så växlande, och har så många olika nyanser, att varje generalisering blir godtycklig och vilseledande. Å andra sidan räcker det att granska de yttringar av smärta, villrådighet, förvirring och vånda i vilket det sista attentatet har försatt det danska folket, för att lägga märke till, att liksom i alla jordens länder, från de mest rika till de mest fattiga, från de friaste till de mest förtryckta, så är också Danmark numera osäkert.Ingen där kan gå helt säker från risken att bli mördad – eller halshuggen – på grund av den våg av fanatism, som fortsätter att spridas över världen. Precis som pesten under medeltiden tycktes drabba människorna, som ett straff från Gud.

Terroristen Omar Abdel Hamid El Hussein, en ung man på 22 år, med palestinskt ursprung men född och utbildad i Danmark, var inte enligt vittnesmål från lärare och kamrater en marginaliserad halvanalfabet full av bitterhet mot samhället, från vilket han kände sig utesluten, utan – vilket inte är ovanligt bland de senaste europeiska jihadisterna – var intelligent, flitig, trevlig och ” med en vilja att ställa upp för andra” enligt de som kände honom. Emellertid var han också medlem i gäng, och hade suttit i fängelse för rån och våldsbrottslighet.

I något skede blev den här “goda människan” en brottsling och fanatiker. Innan han begick sina brott offentliggjorde han propagandavideos för Islamska Staten – förmodligen samtidigt som den här Staten halshögg 21 kopter – vars enda brott var att de inte var muslimer. Detta och liknande dåd filmades med perversa detaljer och följdes av haranger av antisemitism. Allt tyder på att den modige Dan Uzan genom att offra sitt liv hindrade terroristen från att tränga in i synagogan och genomföra ett blodbad, där en grupp ungdomar firade konfirmation.

Hans första mål, när han attackerade Kulturcentet och hindrades av tre poliser var Lars Vilks, en svensk karikatyrtecknare. Sverige är liksom Danmark ett av världens mest civiliserade och demokratiska länder. Vilks har förföljts av islamska fanatiker sedan 2007 då han tecknade Muhammed med hundkropp. Lars Vilks – en sympatisk man, inget av provokatör – har förklarat, att hans syfte inte har varit att kränka någons religiösa tro, utan för att utöva en frihet, som betraktar fräck och bitande satir som en oundgänglig rättighet. Detta har han dyrt fått betala. Han har redan varit utsatt för attentat två gånger. Någon har tänt eld på hans hus och han måste ha livvakt dygnet runt. Al Quaeda erbjuder 100 000 dollar till den som dödar honom ( och 50 000 till den som “halshugger” Ulf Johansson, en ansvarig utgivare, som publicerade teckningarna)

Fallet Lars Vilks är intressant, eftersom det visar den islamska fanatismens allomfattande maktlystnad. Den eftersträvar inte bara att återställa den primitiva fundamentalismen i religionen hos sina troende, utan också att intervenera i de områden, där islam ännu inte existerar eller är i minoritet, och att påtvinga icke muslimer bakåtsträvande förbud och tabun. Det liberala och demokratiska Västerlandet, som har slutat att betrakta kvinnan som en efterbliven varelse, som ett objekt i männens händer, som har gjort religionen till en privatsak, som respekterar kritik och meningsskiljaktigheter, och praktiserar tolerans och samexistens i mångfalden är dess fiende och allt oftare målet för deras barbariska operationer.

Det är uppenbart att det här hotet inte kommer att ha framgång, inte heller att förstöra Västerlandet. Faran är att en del regeringar på grund av försiktighet, men även på grund av övertygelse börjar att göra eftergifter och självpåtagna begränsningar på kritikens och yttrandefriheten område med det mångkulturella argumentet att andras tro och traditioner måste respekteras. (även om man måste avstå från den egna kulturen?) Om de här kriterierna kommer att råda kommer islamisterna att vinna matchen och den frihetliga kulturen kommer att gå in i en process, som kan sluta med dess undergång. Går vi den här vägen ger vi upp alla de stora demokratiska erövringarna, från politisk pluralism, jämlikhet mellan män och kvinnor till rättigheten att kritisera, vilket naturligtvis inkluderar kränkning. Då har vi undertecknat vår egen dödsdom. Nu har man på några platser i Europa tillåtit användandet av den muslimska slöjan, tydlig symbol som förödmjukar och diskriminerar. Offret är kvinnan i en del muslimska länder. Även eftergifter som kommunala swimming-pooler med könsuppdelning, tolerans mot tvångsäktenskap och rituell kastrering av tonåringar för att garantera deras mödom. Undfallenhet på det här området tjänar ingenting till. Den släcker inte fanatikernas törst; tvärtom, den gör dom modigare och mera övertygade om att fienden retirerar, är rädd och redan vet att den kommer att förlora.

I sin hyllning till sina mördade landsmän påminde den danska statsministern, Helle Thorning – Schmidt om att flertalet offer för den islamska fanatismen är de egna muslimerna. Fanatikerna mördar och torterar tusentals människor i Mellanöstern och Afrika. Därför måste vi komma ihåg, att människor som Lars Vilks, som modigt tar sig an terrorn utmaningar, kämpar för att rädda oss från barbariet inte bara i Europa och Västerlandet, utan det är en kamp för hela mänskligheten.

Översättning: Stig Carlsson

Annoncer fra Danske Partner-Ads:


Donér engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?