Den lĂ„g dĂ€r hela min barndom, hela min uppvĂ€xt, mitt liv, parken vi kallade Pildammarna. DĂ€r fanns allt vi behövde, sommar som vinter. Om vintern med kĂ€lken nedför Himlabacken â Ă„h, detta namn pĂ„ en jordhög! â och de riktigt kalla vintrarna pĂ„ skridskor pĂ„ en av de större dammarna nĂ€rmast sjukhusomrĂ„det. Om sommaren, Tallriken, den stora runda öppna platsen dĂ€r vi spelade boll, eller senare i livet satt pĂ„ filtar med fika, och dĂ€r senare Folkfesten som jag varit med och initierat i Slottsparken 1971, flyttats för musik, poesi och umgĂ€nge.
Och överallt dessa planteringar, de vackra och lummiga omrÄdena med trÀd, eller de slottsliknande paradgÄngarna fram till Margaretapaviljongen som byggts för den stora Baltiska utstÀllningen 1914.
Denna park dÀr vi i Gula huset för första gÄngen kunde hÄngla med flickorna, oskyldigt men dÄ sÄ kittlande och storslaget, det vi ocksÄ gjorde vid Gamla vattentornet pÄ andra sidan parken.
Pildammarna dÀr idag kÄkstÀder byggs inne i de lummiga avsnitten av parken för att husera de rumÀnska zigenarna som kommit för att tigga, kÄkstÀder fulla av skrÀp, avföring, urin, matrester, med tvÀttlinor som strypsnaror mellan trÀden, kÄkstÀder som i min barndom ingen ens skulle ha vÄgat planera, Àn mindre pÄbörja bygget av, men som idag, i en större menings namn, inte bara tillÄts utan ocksÄ av kommunledningen tycks ha fÄtt carte blanche.
Liksom vi femtiotalsbarn kom ocksÄ vÄra barn, de som föddes pÄ 1970-talet, att Àlska Pildammarna. Det finns en sÄ stark frihetskÀnsla dÀr. Det finns rymd och liv. Det finns en rik nÀrvaro av fÄglar, alltid villiga att lÄta sig matas av barnen.
Och för oss som pÄ högstadiet gick pÄ Kronborgsskolan kunde de ocksÄ symbolisera nÄgot annat: den vardagliga cykelvÀgen utmed parken till skolsalarna dÀr kunskapen förmedlades. DÄ ocksÄ cykelvÀgen frÄn skolan till Malmö stadion dÀr vi hade gymnastiklektioner sommartid. SÄ lÄngt ifrÄn en kÄkstad man kunde komma, dÀr och dÄ i Folkhemmet Malmö.
Af Thomas Nydahl, fra kommende eringsdringbog om MalmĂž
Det Àr konstigt att EU-migranter har frikort till sÄdana hÀr lÀger i Sverige. Svensk lag gÀller tydligen inte för dem, för dÄ kommer rasistkortet fram.
Ja, det er sgu sÞrgeligt at se hvordan alting gÄr til grunde i bundlÞst naive intentioner. NÄr man ser kontrasten mellem svenske bÞrn, der leger under opsyn, mens romafamilier og andre indvandrede grupper har slÄet sig ned i interimistiske skraldebunker, sÄ undrer man sig sgu. Hvorfor vil man ÞdelÊgge et ordenligt samfund? Tror man seriÞst man hjÊlper nogen?
Hvis dette skete i SĂžndermarken eller FĂŠlledparken, ville der lyde et ramaskrig..!
Indvandrere skal redde Europas fremtid
http://www.dr.dk/radio/ondemand/p1/p1-morgen-2015-03-24#!/
07:53
I Danmark har regeringen lige lanceret en plan for bedre integration af
indvandrere og flygtninge. I Frankrig har vĂŠlgerne ved lokalvalg i
weekenden givet hÞjreflÞjen en solid sejr. 32 % stemte pÄ Centrum-HÞjre
og 25 % pĂ„ Front Nationale – og partiets modstand mod indvandrere.
Medvirkende: Steffen Gram – international korrespondent her i DR.
De har lukket ubrugelige muslimske 3. verdensborgere ind i vores lande fordi de ikke anede noget om verden.
Er det ikke pinligt Ellemann, Lykketoft og alle I andre fra den venstre-intellektuelle elite? Fordi I ikke anede noget om verden..!
SĂ„ kan I sgu kalde os andre lige hvad I vil – men vi har opdaget det..!
Ja, det Ă€r ta mej fan sĂ„ man kan grĂ„ta. Min mormor bodde pĂ„ Anneberg ett stenkast dĂ€rifrĂ„n. Minns nĂ€r man var dĂ€r som liten, och hur hon som sparsamheten sjĂ€lv hon var, och 95 Ă„r gammal fortfarande Ă€r, inte lĂ€t nĂ„got förfaras dĂ„ hon skar upp gammalt bröd i tĂ€rningar. DĂ„ visste man att vi skulle gĂ„; hon, vĂ€rldens bĂ€sta mormor, och jag “Ă„ mata ankorna i parken”. SĂ„ med en pĂ„se brödbitar styrde vi kosan mot Pildammarna, och att mata fĂ„glarna var natuligtvis jĂ€ttekul. Folk strövade runt, vissa lĂ„g och solade. Fiket vid gamla vattentornet dĂ€r det kunde… Read more »