8
apr
Seneste opdatering: 10/4-15 kl. 0351
16 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Av HANS RUSTAD

Når Danmark politisk er et annet land enn Norge er det av to grunner: Danskene hegner mer om sin historie og kultur. Og: De har noen individer som tør å si sannheten selv om den er upopulær.

En av disse er Tina Magaard. Hun var sterkt fremme som faglig autoritet under karikaturkrisen. Magaard kom fra mange års studier, blant annet av islam, ved Sorbonne og gikk rett inn i den danske debatt. Hun våget å si at islam var annerledes enn kristendommen. Danmark hadde ikke akkurat flust med islamforskere som var kritiske. Magaard ble derfor omfavnet av høyrefløyen, noe hun ikke alltid var like glad for.

Magaard trakk seg fra den offentlige debatt. Men Krudttønden og terroren mot synagogen har fått henne til å stå frem igjen. Hun vil gjerne fortelle danskene om at IS og jihad er alvor, og, utrolig nok: Fortsatt er islamforskningen preget av tabuer.

Man lar politikere, imamer og medier stå og si at IS ikke har noe med islam å gjøre. Det er påviselig feil, sier Magaard, men forskerne tier om det.

»Situationen er alvorlig. Vi har lige oplevet terror på nært hold, og i Mellemøsten er Islamisk Stat i gang med kulturmord og storstilede massakrer. I Frankrig er debatten om disse emner i fuld gang, mens den i Danmark nærmest står stille, måske fordi man ikke som i Frankrig har forskere, der beskæftiger sig med feltet uden at være fedtet ind i de tabuer, der præger islamforskningsmiljøet,« siger hun.

Når det kommer til den voldelige variant af islamismen, mener Tina Magaard, at islamforskningen er præget af tabuer: »Den slags er jo altid komplekst, men hvorfor er det så svært at fortælle folk, at når de bevægelser her gør sådan, så er det blandt andet, fordi der står i Koranen og Hadith, at det er det rigtige at gøre?«.

Magaard er på samme side som folk som Ayaan Hirsi Ali og Hamed Abdel-Samad, som sier at islam må reformeres fra grunnen av, hvis man skal få stanset jihadismen.

Hun forteller om sine erfaringer fra Sorbonne og Paris på 90-tallet, dvs for tyve år siden. Allerede da merket man de problemer som vi står midt oppe i idag.

»I starten af nullerne tog jeg ph. d.-kurser i politisk filosofi på statskundskab. Fokus var på totalitære bevægelser som fascisme og nazisme.

En af vores lærere, Pierre André Taguieff, havde netop udgivet en bog om antisemitisme i muslimske miljøer, og levede derfor med hemmelig adresse og telefonnummer, på grund af trusler fra islamister. Han kunne ikke bevæge sig frit længere,« fortæller Magaard.

Det kom som et chok for Magaard. Taguieff nævnte blandt andre prædikanten Tariq Ramadan som inspirationskilde for flere af de unge muslimer, der truede ham. Magaard havde læst flere af hans bøger og opfattede ham ikke som aggressiv på nogen måde.

Det gjør man heller ikke i Norge, som en periode omfavnet Ramadan og ikke kunne få nok av ham. Han var stadig på besøk og holdt foredrag på Litteraturhuset. Bøkene hans ble oversatt til norsk. Ramadan ble fremstilt som representant for det nye euro-islam, beviset på at islam og demokrati kan forenes.

Foto: Tariq Ramadan er en meget forfengelig mann, som man kan se av dette bildet som er hentet fra hans egen hjemmeside. Det er slik han ser seg selv.

Det lå mange videoer ute på youtube og mange artikler som viste at Ramadan også hadde andre sider. At ordene hans kanskje ikke helt betød det norske tilhengere fremstilte dem som.

I Paris i 2003 overværede hun selv Ramadans optræden og fik syn for sagn.

»Salen var proppet til randen med skæggede mænd og tilslørede kvinder. Ramadan piskede en stemning op, og opfordrede til, at de fremmødte ikke skulle lade sig knægte af det sekulære samfunds pres på deres muslimske identitet. Det var meget dem-og-os og martyr-retorik, meget aggressivt,« fortæller Magaard.

Til sidst på mødet skete der to ting.

»En ung sort pige rejste sig op og sagde, at hun som kristen følte, at racismen kom fra muslimer.

Folk gik helt amok, de rasede mod hende, samlede sig om hende og stod og råbte hende ind i hovedet, indtil hun sank sammen på sin stol. Tariq Ramadan hjalp hende ikke, tværtimod. Han sad oppe på podiet, med et lille smil og spillende øjne.

Jeg var helt i chok,« fortæller hun.

»Da jeg efter showet gik hen til pigen for at trøste hende, rystede hun stadig så meget over hele kroppen, at hun ikke kunne sige en sammenhængende sætning. Alt imens tørklædeklædte kvinder triumferende gik forbi. Ikke én viste hende sympati,« siger hun.

»Den anden ting, der skete, var, at Ramadan til sidst på mødet talte om de ‘ såkaldt intellektuelle, som skulle bekæmpes’. Og der nævnte han min professor, Pierre-Andre Taguieff. Han sagde ikke direkte, at man skulle angribe Taguieff fysisk. Men han var med til at piske en stemning op, som kunne være med til at forklare, at Taguieff fik så mange trusler. Den aften blev det virkelig skåret ud i pap for mig, at der var nogle muslimer, der ville begrænse vores ytringsfrihed. Hele seancen mindede mig fuldstændig om det, som ældre italienere har fortalt mig kunne ske, når man til fascistiske folkeforsamlinger isolerede og chikanerede dem, der måtte komme med den mindste kritik,« fortæller Magaard.

Denne historien forteller mye: Den sier noe om hva Radaman og islamister virkelig står for. Det er en side vi bare har sett glimt av på Litteraturhuset. Der føler han seg hjemme, han vet han er blant venner. De er ikke ute etter å avsløre ham. De spiller hans spill.

Dernest sier historien noe om islamistenes forhold til kristne, og hvor vanskelig det er å bekjenne seg til kristendommen der hvor islam vinner frem. Tenk etter hvor fort utviklingen går: Dette skjedde i Frankrike, ikke Midtøsten, for 12 år siden.

Så er det noen lærdommer man kan trekke: Den trakassering jøder opplever vil også de kristne bli til del. Ikke de som tuter med ulvene og snakker dialog. Men de vil måtte legge seg stadig tettere inn mot islam. Men de som forsvarer og står opp for Kristus vil få det tøft.

Avkristning og jødehat

Når man ser ting på avstand ser vi en allianse og kollaborasjon mellom våre egne og islamistene: Avkristningen er ikke bare et humanitært sekulært prosjekt, det er også klart og bevisst antikristelig prosjekt, som er fiendtlig til kristendommen og ikke ønsker at vi skal kjenne troen innenfra.

Dette er noe nytt i Europa i fredstid. Det kommer som kulminasjon på en lang utvikling med kristendomsfiendtlighet og fiendtlighet til den jødiske staten. Mye av dette arbeidet har kunnet presenteres som “kamp mot mørkemenn” eller frihet for undertrykte. Men det har gått over i et nytt stadium. I fjor sommer viste jødehatet sitt heslige ansikt i Vest-Europa. Det eneste europeiske ledere har å sette imot er tomme ord og formaninger. Som med forebygging av radikalisering. De har ikke noe svar, fordi de selv er en del av problemet.

Islamisering, avkristningen og jødehat går hånd i hånd.

Man kan til nød snakke om jødehat, det er vanskelig å la være når jøder drepes på offentlig sted, qua jøder. Men ikke hvor det kommer fra. Venstresiden har lagt og fortsetter å legge et grunnlag for å utpeke Israel til særbehandling. Dette tar muslimer som tegn på at Israel er fritt vilt.

Men samtidig med jødehatet finnes hatet mot en kristendom som er forpliktet på sannhet og samvittighet.

Man kan ikke få Europa til å svikte jødene nok en gang uten å få Europa til å avsverge Kristus.

Rom

Med avkristningen forsvinner våre historiske og kulturelle røtter. Det er som Jeppe Juhl skrev: “Hvis det ikke finnes troende jøder i Europa vil heller ikke de sekulære kunne leve her. Presis det samme gjelder for goyim. Uten troen vil heller ikke de sekulære, sosialister og humanister ha rom til sine “friheter”.

Fascistisk slektskap

Det er interessant at Magaard ser parallellen til fascismen, for den er relevant. Islamismen er influert av og minner sterkt og fascismen. Venstresiden og politisk korrekte nekter å se denne siden. De forsøker heller å beskytte islam og islamismen mot kritikk for å kunne integrere islam og muslimer inn i det norske. Men det blir i stedet vi som integreres inn i “dem”.

Når man står overfor så komplekse og store fenomen er det lurt å bruke fornuften:

»Jeg havde på statskundskab fået et helt begrebsapparat til at analysere og forstå fascismen. Det skete bare rigtig tit, at jeg stødte ind i begivenheder, hvor islamismen præsenterede forstyrrende ligheder med fascismen. Den passede punkt for punkt. Både i synet på kvinder, på anderledes tænkende og brugen af vold som politisk middel. Det var fortrinsvis gennem kontakten med mellemøstlige kunstnere, ateister, zoroastrer, baha’ier og kristne, jeg fik informationerne, men også af og til fra islamisterne selv.”

Under den kalde krigen var det dissidenter som fortalte oss den virkelige sannheten om kommunismen. Nå er det stemmer fra den muslimske verden som forsøker å fortelle og advare. Men vi lytter ikke, selv om de bor midt iblant oss.

Fra intervju med Tina Magaard av Søren Villemoes i Weekendavisen.

Annoncer fra Danske Partner-Ads:


Donér engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

  • Goscarsson

    Jag tror vi är på villospår när man jämför islamismen med fascism. Det räcker gott med att man inom en religion “tror” riktigt kraftigt. Och där har vi avkristnade människor i de protestantiska länderna, här uppe i det nordvästra hörnet av Europa, ett problem. Vi vet helt enkelt inte vad riktig tro är för något. Och detta gäller också för de som i princip är “troende kristna”. För några hundra år sedan så hade vi också inom kristendomen riktiga “fire eaters”, vilka i historiens ljus är helt obegripliga (alltså för oss, men inte för islamister). Fram till för några tiotal år sedan så trodde väl många av oss att islam skulle genomgå samma modernisering/relativisering som kristendomen. Men så verkar inte bli fallet. Vi får alltså den märkliga situationen där i samma huvud en irrationell och kraftfull tro samsas med ett accepterande och en aktiv kunskap om “vetenskapens värld”. Personligen trodde jag att en allt djupare kunskap om världen skulle ge allt mindre utrymme för gud, men tydligen inte. Den stora frågan blir: Vad är det i muhammedanismen som immuniserar mot kunskap?

    • Ole Burde

      Imun-effekten ligger i sammenkædningen mellem islam som trossystem og slams funktion i fastfrysningen af en middelalderkultur som på nogle måder kan sammenlignes med vikingernes klanbaserede æreskultur . Det Muhammed (eller hans efterfølgere) gjorde , var at opfinde en Anti-virus mod den fremstormende kristendoms pacificerende og kultiverende indflydelse . Dette blev opnået ved at stjæle kristendommens stærkeste symbolværdier og koppiere dem med omvendt fortegn…tænk hvis en genial viking havde startet en ny variation af ”kristendommen” hvor THOR tog pladsen som guds søn , skrevet i runesprog og anvendt til at forene alle de skandinaviske stammer i en helt ny klasse af erobringstog…

      • Skåning

        Dålig jämförelse. Det finns inget jihad-koncept inom asatron. Faktum är att jag skulle säga att asarna och vanerna var betydligt mer godartade gudar än YHWH, som kräver strikt tro till honom och ingen annan. Oden skänkte runorna till människorna utan motprestation och Tor var mänsklighetens beskyddare mot jättar, utan att avundsjukt kräva exklusivitet. De så kallade tre stora monoteistiska religionerna, är förmodligen det värsta som hänt mänskligheten.

        Och nej, judarna vara inte först med monoteism. Denna höggs i sten vid den babyloniska fångenskapen på 600-talet BC, varinnan israeliterna dyrkade flera gudar. Då hade zoroastrianismen redan funnits i minst tusen år och praktiseras fortfarande. Hade de en högre moral? Såväl Konfucius som Siddharta Gautama hade formulerat den gyllene regeln, när judarna kodifierade Leviticus. Vem är mest moralisk? Sedan kom Jesus och lånade dessa österländska idéer, men uppfann samtidigt helvetet som ett straff för den som inte ville tro på just honom eller hans far i den märkliga treenigheten.

        Nej, jag tror Europa hade varit en mer civiliserad kontinent under hedendom.

        • Peter Buch

          http://da.wikipedia.org/wiki/Krigen_mellem_aser_og_vaner
          Krig som vigtig begivenhed, som centralt element minder noget om nogles tolkning af jihad.
          Fortællingen om krigerne der kæmper, dør og genopstår for at fortsætte kamp efter hvil og forfra igen, har i sig andet der minder om den evige cyklus for det der ses som det rette.

        • TheReligiousCynic

          Spørsmålet om Europa hadde vært mer eller mindre civilisert under hedendommen har vi allerede fått svar på. Det som populært kalles for vikingtiden var hverken mer eller mindre den gamle hedendommens fall.
          Den virkelige hedendommen må vi søke i tiden før de voldsomme herjingene i vikingtiden – tilbake til folkevandringstiden og tidligere.

          Hedendommen har hatt sin tid, liksom Kristendommen har hatt sin.

      • Goscarsson

        Intressant formulering: “en antivirus mot den framstormende kristendoms pacificerende og kultiverende indflytelse”. Såg det ut så? Stod Persien och Indien i tur?
        När du skriver “fastfrysning af en midelalderkultur” så är det samma budskap som Bernard Lewis har i sin bok “What went wrong?” Men ej heller han förmår förklara VARFÖR islam visar denna starka förmåga att försvara sig mot den rationalism som burit oss mot allt större framgångar, intellektuellt och moraliskt.

        • Ole Burde

          Hvis evolutionen af kulturer kan sammenlignes med den genetiske evolutuion , så er svaret på ”varfør” også af samme slags . Hvorfor har en giraf udviklet lang hals ? ..det har den selvfølgelig fordi det gav den et forspring i en givet ecologisk niche , og det samme kan så være rigtigt om islam : i en givet katagori af historiske sammenhænge har islaams resistens mod rationelle reformer givet den et forspring i konkurencen med andre slags kulturer …..det overraskende er at vi nu IGEN er i en af disse TILSYNELADENDE temmelig snæver definerede sammenhænge !

        • Torben Snarup Hansen

          “Middelalder” betyder “mellem to perioder” i Europas historie – fra ca. år 500 til ca. år 1500. Betegnelsen kom fra digteren Petrarca og er ganske upræcis, fordi Europa blev forvandlet til ukendelighed i de 1000 år. Forandringen medførte, at overdreven gudstro – divinitas – blev afløst af overdreven menneskedyrkelse – humanitas. Processen foregik på tænkningens område, og som en anden digter – Johannes V. Jensen – skrev: “hvad hånden former, er åndens spor”. Islams ånd – altså selvkritik og nysgerrighed – døde i samme periode. To gode bøger analyserer fænomenet: Robert R. Reillys “The Closing of The Muslim Mind” og Tilman Nagels “Die Festung des Glaubens”.

        • Peter Buch

          På området kamp, kampen for det rette, kan der agumenteres for der er sammenhænge mellem asatro og islam. Islam lover som mål jomfruer og paradis, asatro en evig kamp for visse til Ragnarok.

    • Peter Zichau

      Noget af forklaringen på hvorfor islam ikke udvikler sig skal vel findes i frasen “Who benefits?”
      Hvis du kan tage fire koner og eks antal slaver, underkaste anderledestænkende osv. – hvorfor skulle du så lade lidt evolution komme i vejen for det..?

  • Hans Und

    OT
    DA er ved at gå ud af sit gode skind over, hvor godt det går i Sverige. Naturligvis ikke et ord om invasionen…

    http://da.dk/bilag/Veje%20til%20at%20%F8ge%20besk%E6ftigelsen%20i%20Da nmark.pdf

  • Niels Henriksen

    Desperationen begynder så småt at brede sig i den svenske venstre- & PK-presse – færre og færre svenskere ønsker at betale for – og læse – ren og skær multi-kulti-propaganda og anden hjernevask, så nu skal de altså tvinges til at betale for det over skatterne i endnu højere grad end tidligere – hvad enten de vil eller ej 😉

    Så ska regeringen bromsa tidningsdöden

    http://www.friatider.se/s-ska-regeringen-bromsa-tidningsd-den

    Publicerad 5 mars 2015 kl 11.58

    Media.Regeringen har i dag beslutat att tillsätta en särskild utredare som ska analysera behovet av nya “mediepolitiska insatser” som ska komplettera [!!!] det nuvarande presstödssystemet. Ambitionen är att med hjälp av skattemedel bromsa en utveckling där allt färre svenskar vill betala för att ta del av de traditionella mediernas material.

    I en debattartikel i Göteborgs-Posten skriver ministern att det är “ett stort problem” för “demokratin” [?!?!] att 120 lokala tidningsredaktioner har tvingats lägga ned de senaste tio åren på grund av bristande intresse från konsumenternas sida. [!!!]

    Regeringens nya mediepolitiska utredning ska främja “journalistik som präglas av mångfald, allsidig nyhetsförmedling, kvalitet och fördjupning” [ Och när kommer vi att få se det då? :o) ] – bland annat genom att omforma det statliga presstödet.

  • Lars Åhlin

    Vi är många som ser sambanden mellan jihadism och koranen, hadither och sunnah, och som försöker varna för islam samtidigt som vi visar vår respekt för de ofta inte särskilt teologiskt insatta muslimer som kommer hit för att få skydd mot (verklig) hot och förföljelse. Som medlem av svenska statskyrkan med en levande tro (på Gud, inte på statskyrkan) är jag undrande inför att Rustad ger en beskrivning av kristendomen/kyrkan som en bundsförvant i kampen mot islam. Erfarenheten från Sverige är ju tvärtom att statskyrkan är en av de krafter som mest aktivt bistår imamer och företrädare för “islamska civilsamhället”. Största problemet i Sverige är,känns det som, att få svenska kyrkan att förstå att islam är dess fiende och måste motarbetas.

    • GustaWasa

      Mina tankar i det du funderar över. Det är rätt mycket att läsa..

      Vi vet väl så väl numera att kyrkan har knutits ännu närmare den politiska ideologin kulturmarxism eller även vänsterliberalismen kan man säga. Själva verket så är det ateismen som i Sverige har hyllat islam för att islam gör det smutsiga jobbet” med att angripa och bränna kristna historiska arv. Men jag kan tänka mig att den politiska ideologin och ateisterna fick sig en käftsmäll när Arabförbundet fördömde på det grövsta den ideologiska marxismen som Margot Wallström presenterade. De kommer att finna att islam behöver inga otrogna inom islam för att islam skall kriga mot Europa och världen de är tillräckligt många själva ändå. Det som har försvagat denna kontinent är att det är en ideologi som har sin bas inom kommunismen, maoism, kulturmarxism mm. Det är detta som har sett till att försvaga hela kontinenten. Det är denna ideologi som medvetet genom att utnyttja demokratin för egna syften och använda envägsyttrandefrihet. Makten ger order och folket skall bara hålla tyst. Men ideologin skulle inte ha den makt som de uppbär om de inte hade “nyttiga personer”. Det är ateismen som i decennier nu inte har gjort annat än att förpesta luften med svordomar gällande hur dålig kristna och kristendomen har varit. Denna svordom bygger på ett hat mot Jesus och en icke förståelse över Muhammed. Muhammed kan ju inte tävla med den ateistiska godheten men Jesus får de svårt att finna dåliga ord om. Därför så måste de vanhelga “templet” om man säger så. De måste i sin van helgelse även därmed vanhelga Sveriges och Europas kristna historia som är mer än tusen år. Varför? Hur skulle det se ut om det fanns någon godare än dem själva…? Jag tänker här på Jesus. Därmed så har ideologin lyckat få detta så att de kan använda ateister som är Sverigevänner att spy galla för att sedan i sin kranka blekhet sitta därpå och skriva på sajter att vi “måste rädda Sverige”.

      Därmed så finns det en ideologi som nog hade tänkt sig att få med islam på denna sak men som genom Arabförbundets uttalande mot Margot Wallström och “ideologin” så kom de att lida nederlag. Ateismen som har sett hur islam har haft huggsexa på kristendomen i Mellanöstern har sett islam som ett bra verktyg för sin sak. Men nu är det betydligt mörkare bild som man kan påvisa för dem. Det har tagits hit islam, och det har hyllats över islam så länge de var i Mellanöstern. Men nu är den “historiske dräparen” här mitt bland oss. Inbjuden och hyllad. Inte så konstigt att islam känner sig ha gott självförtroende. Det finns mer att skriva i detta ämne, men.. “Herren skall komma som en tjuv om natten”, och genomborra dem när de sover kanske det menas. Och ge dem vetskap om sina kommande öden under deras sömn, och för att på morgonen vakna till “Verkligheten” som kommer att påtalas för dem. Hur kunde ni hata er egen historia så mycket? Hur kunde ideologin tro att de kunde tävla mot en diktatur som har över 1400 år på nacken? Ja, frågan kommer att ställas dem som utsatt folket med dåraktiga och egoistiska tankar om sig själv och sig själva.

      Men i öster så hade de levt under kommunismens ok och hållit kristendomen vid sin barm. Hur mycket än den kommunistsocialistiska “kroppen” försökt att utradera kristendomen. I öster så finns bataljoner efter bataljoner som inte kommer att ge sig varken för islam och ej heller ett Bryssel EU som påminner om gamla Sovjet. Våra förfäders skulle skämmas ögonen ur sig om de sett detta egoistiska fördärv i Europa och Norden (Sverige). Genom det ortodoxa bältet så kommer denna kontinent att snart få sitt “reningsbad” där försvarslösa människor springer runt och ropar “men vi lever ju på tjugohundra talet”. Dårar skall man säga till dem. I sitt humanistiska luftslott och en diktaturs lek med demokratin så skall islam få dem att visa vilka de egentligen är. Det är kanske dags för att se hur ateisten och ideologin knäböjer sig inför “Verkligheten” som befinner sig nu på denna kontinent. Islam kommer att visa dem som säger sig inte tro på “sagoböcker” och befinna sig nära en “historisk diktator” av stora mått. Den som går genom enklaver en kulen afton och som inte ber en bön när de kommit därifrån. Den är en dåre eller så en lögnare.

  • snøfte

    Dette er vel ikke helt sant; har Rustad vært på Sunnmøre på den norske nordvestkysten noen gang?
    Flere ihuga norske nasjonalister på Nordvestlandet er villige til å forlate Norge for å opprette en ny nasjonalstat for å kjdempe å kjempe og dø for sitt fedrelands kultur og selvstendighet finner du ikke!

  • snøfte

    Dette stemmer vel ikke helt? På Sunnmøre, på det norske nordvestland, lever drømmen om norsk kultur, demokrati, frihet og selvstendighet som en nerve i det daglige liv. De norske vestlendingene og sunnmøringene tenker mer og mer på tanken om å opprette et nytt Vest-Norge, uavhengig av Øst-Norges kvelende multikultur som ingen i vest lenger ønsker å finansiere eller betale for. Norsk økonomi utvikles i og vokser i Vest- og Nord-Norge, ikke i Oslo-området med sin fatale muslimsk/afrikanske understøttede innvandring som er et tapsprosjekt ingen kan eller vil betale for. Multikulturelle Oslo går med dundrende underskudd, som finansieres fra vest og nord! La Oslo og Østlandet betale for sin elendighet selv om de har penger!