21
jul
Seneste opdatering: 21/7-15 kl. 0458
7 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Av Thomas Nydahl

Indspilning i fuld skærm 21-07-2015 044646

2011 skrev socialantropologen Aje Carlbom en artikel med rubriken ”Ett samhälle vid sidan om samhället” där han utifrån exemplet Malmö resonerade om etniska enklaver.

”I min doktorsavhandling som publicerades 2003 påstår jag att den etniska segregationen har ändrat karaktär. Under arbetskraftsinvandringens dagar handlade det primärt om att invandrare med europeisk bakgrund bodde avskilt från infödda svenskar. De senaste tjugo åren präglas dock av att det håller på att växa fram etniska parallellsamhällen i de städer där det bor många invandrare. I avhandlingen kallar jag de här samhällena i samhället för etniska enklaver för att hålla isär dem från idén att segregation bara handlar om boende.”

Han menar i artikeln att den förändring som ägt rum är det faktum att man nu i städer som Malmö kan skapa sociala nätverk och sammanhang helt utanför det svenska samhället. Förr kallade jag detta fenomen för gettoisering, Carlbom talar om etniska enklaver. Vad utmärker dessa? För det första visar de att det är fullt möjligt att leva ett parallellt liv i dem. Man behöver inte kunna svenska för att leva i Malmö. Med arabiskan kan du, med hjälp av etniska och religiösa institutioner, klara dig lika bra.

”Många är omgivna av arabiska vänner, familj och släktingar. De kan göra sina dagliga inköp hos arabiska handlare. De har tillgång till flera olika moskéer, ett par skolor och även daghem. Den kommunala skolan erbjuder också undervisning på arabiska i vissa skolor. Arabiska är det näst största modersmålet i staden. Det parallella livet förstärks av att det är enkelt att få tag i arabisk media. Ett tjugotal arabiska tevekanaler är tillgängliga via de parabolantenner som kommit att symbolisera de samtida förorterna. Dagstidningar finns tillgängliga i närheten av hemmet eller via nätet som också tillhandahåller religiös service på valfritt språk.” skriver Carlbom.

Han pekar på en annan faktor som sätter fingret på skillnaden mellan dåtidens arbetskraftsinvandring – den jag på fabrikerna lärde känna på 1970-talet – och dagens anhörig- och flyktinginvandring.

”I en avindustrialiserad stad som Malmö saknas också den typen av okvalificerade arbeten som kan absorbera ett stort antal invandrade personer.”

Dagens etniska enklaver, som saknar det självklara umgänget med svenskar på fabrikerna, får en förödande effekt på kommande generationer:

”Jag har träffat en del barn i Rosengård som är födda och uppväxta i Sverige som knappt talat ett ord svenska när de börjat skolan. Jag har även haft att göra med unga människor i 20-årsåldern som växt upp i Rosengård och passerat genom det svenska skolsystemet som visat mycket bristfälliga färdigheter i svenska. Risken är, med andra ord, att parallellsamhällen också bidrar till att permanenta en ny klasstruktur med etniska förtecken.”

Aje Carlbom sätter fingret på vad det verkligen handlar om. De som drömmer om smältdegeln, eller det som idag kallas ”mångkulturen” får stå där med lång näsa inför en verklighet som talar ett helt annat språk, nämligen etnifieringens, gettoiseringens och det parallella samhällets språk. Carlbom själv framhäver: ”Min forskning bygger på insikter från Malmö, en stad där närmare 40 procent av befolkningen har någon form av utländsk bakgrund.”

Det skrev han 2011. Hur ser det då ut idag 2015? Det finns väldigt motsägelsefulla uppgifter, beroende på vilken källa man går till. Malmö kommun uppger 43% i redovisningen för 2014. Affes statistikblogg säger 51,2% för år 2013, Gatestone Institute anger 42% för 2015. Så någon entydig procentandel går inte att fastställa. Men myten om att danskar skulle vara den nationalitet som höjer andelen utrikesfödda radikalt kan avfärdas. Den i särklass största gruppen är de arabisktalande.

”Mer än hälften av eleverna i Malmö har utländsk bakgrund men andelen varierar mycket mellan olika stadsdelar. I vissa områden har 75%-100% av eleverna utländsk bakgrund. Skolan ställs därför inför kravet att utveckla nya metoder och arbetssätt för att möta elever med olika etnisk, språklig och social bakgrund. En av de största språkgrupperna är den arabisktalande. Flera skolor i Malmö har påbörjat utveckling av arbetssätt som innefattar olika former av tvåspråkig undervisning på svenska och arabiska.”

Så skrev man i forskningsprojektet Olika modeller för tvåspråkig undervisning på arabiska och svenska – förutsättningar och konsekvenser, vid Malmö Högskola redan 2006.

***

Sara Assarsson skriver i Sydsvenskan 17 juli 2015 under rubriken ”Det går inte att leva som jude i Europa”.

“I Malmö decimeras den judiska församlingen − och de som bor kvar får allt svårare att hålla liv i sina traditioner.”

Assarsson söker upp judar som flyttat från Malmö till Israel och hon speglar deras situation i det de kvarvarande skånska judarna lever i. En kvinna i reportaget heter Shirley Tsubarah, och är 25 år ung. Hon låter som en äkta Malmöbo, uppgiven efter att ha tvingats lämna sin hemstad, när hon säger:

”I Malmö är jag hatad. Jag är ledsen, men så är det.”

Hon växte upp på Möllevången och där behöver man inte ens vara malmöitisk jude för att avvika. Det räcker att vara vem som helst som inte är arab och/eller muslim.

Möllans och kanske hela Malmös arabiska befolkning lever i det Aje Carlbom kallar etniska enklaver. För en arab som bara tar del av arabiska nyheter och bara talar hemlandets språk blir Israel/Palestina-konflikten en del av vardagen. Det kommer till uttryck i just judehat/antisemitism och riktar sig mot de få judar som ännu lever kvar i Malmö. Assarsson:

”När samtalet kommer in på Frans Suellsgymnasiet i Malmö blir hon plötsligtallvarlig. Nästan varje dag var det någon som skrek jävla judehora efter mig i korridoren, säger hon. Min bror blev misshandlad på Malmöfestivalen. De frågade honom om han var stolt över att vara jude. Vad svarar man då?”

Så ser det ut när man lämnar den akademiska situationen och ger sig ut i Malmös vardag. Det är förstås ingen tillfällighet att 27.000 judar flyttade till Israel under 2014. Av dessa var hela 16.000 franska judar. Det som förenar en Malmöjude med en fransk, är att de båda får känna av det arabiska judehatet. I Frankrike har det tagit sig betydligt våldsammare uttryck men till sin karaktär är det likadant som det i Malmö. Gamla judiska familjer som levt i Skåne sedan slutet av 1800-talet får lämna staden för att de trakasseras av relativt nyanlända arabiska judehatare. Det borde ha väckt ett ramaskri, men det gör det förstås inte. Från Sydsvenskanreportaget avslutar jag med detta från Shirley Tsubarah, som känner si tryggare i det krigspräglade Israel än i det antisemitiska Malmö:

”Hon ser en ökad antisemitism och islamsk radikalisering, både i Sverige och i resten av Europa. − Det skrämmer mig att det finns imamer som står och säger att judar ska utrotas!”

Om inte annat finns det historieböcker där man kan lära sig allt om hur det slutade förra gången någon sa att judar skulle utrotas. Och vi kan utifrån kunskapen om Förintelsen också söka oss längre tillbaka och se hur pogromer och massmord kantat det judiska folkets historia. En vän säger att dessa kommer i relativt regelbundna cykler, med dryga 60 år mellan utbrotten. Jag tror att han har rätt.

0 0 votes
Article Rating


Donér engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

Subscribe
Notify of
guest

7 Comments
Most Voted
Newest Oldest
Inline Feedbacks
View all comments
Arbeideren
Arbeideren
8 years ago

Man får bare gratulere storsvensken med å ha skapt et samfunn like suksessfullt som Bosnia.

Observant55
Observant55
8 years ago

Det är onekligen svåra tider för den judiska minoriteten i Sverige just nu. Förutom den antisemitism som visar sitt fula tryne i Malmö så har Sverigedemokraterna som vill förbjuda import av koscherslaktat kött och omskärelse av nyfödda pojkar stora framgångar i opinionsundersökningarna. Om Sverigedemokraterna skulle få igenom dessa förslag så skulle det bli omöjligt för religiösa judar att bo i Sverige! Till det kommer att en av partiets främsta företrädare i år hamnade på Simon Wiesenthal centrets lista över personer som gjort de grövsta antisemitiska utfallen under 2014, något som inte hindrar honom att fortsätta att representera partiet i riksdagen.… Read more »

Armadillo
Armadillo
8 years ago

Lite OT, men är det bara jag där undrar sig över bristen på opinionsundersökningar här i juli månad, vad jag ser på ( http://status.st/ ) finns det bara en från Demoskop.
Kan det vara så illa att man helt enkelt låter bli offentliggöra juli-undersökningar på grund av att SD har växt bortom skräckgränsen?
Samma tid förra året fanns fem opinionsundersökningar att tillgå.

Armadillo
Armadillo
8 years ago
Reply to  snaphanen

Sentio idag: SD 23.3%!
Nog lär de sju allierade partier vara ganska rädda för vad som komma skal.

niklasr
niklasr
8 years ago

Enda gången smältdegelprincipen fungerar är när det finns en kultur att uppgå i. Som i USA, där fungerade det hyfsat eftersom kulturen man skulle uppgå i var den västerländska, kristna, kulturen.
I Sverige så skulle det bli den svenska, kristna, kulturen. Så smältdegeln är bara ett annat ord för assimilering. Så fort personer i USA inte ville bli en del av smältdegeln så blev det problem, kravaller och upplopp.

I Sovjetunionen och andra diktaturer så fungerar det på samma sätt, alla skall acceptera och leva enligt statens påbud, inte så som deras egna kulturer påvisar.

invandrare1957
invandrare1957
8 years ago

Att inte våra politiker lyssnar o lär är väldigt konstigt. Fortfarande träffar jag finländare som har kommit hit på sextiotalet som inte klarar sig på svenskan. Det var så mycket finländare i Södertälje att kravet på förmännen på Scania var att dom kunde finska. Gick man till läkare tog man en vän som kunde tolka. Morsan brukar säga hade jag tagit betalt för varje gång så hade jag varit miljonär. Så det här inget konstigt utan ett tecken på en felaktig invandring. Man kan inte vara en human stormakt utan det är förstörande för Sverige. Man skapar ett otäckt samhälle… Read more »

7
0
Would love your thoughts, please comment.x
()
x