1
sep
Seneste opdatering: 1/9-15 kl. 2031
17 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Han lyder udmattet, helt smadret faktisk. Han klager over at kronikken indeholdet hans tjenestemail og mobilnummer. Han kunne da slukke den eller skifte nummer, skulle man tro. Jeg bryder mig ikke om folks metoder, men jeg bryder mig endnu mindre om Orrenius’.

Jeg har en vis forståelse for folks vrede, for der er i forvejen en voldsom vrede blandt svenskere, hvad man også så omkring IKEA mordene. Det er uheldigt for Orrenius, han render ind i den stime, men på den anden side,  er det samfundsforhold, han har propaganderet journalistisk for i lang tid, så man kan vel sige, han stod skrevet op til det.

Det stadig giftigere samfundsklima i Sverige er ikke skabt af min kronikør eller andre indvandringskritikere. Det er kupartet bygget op af en lille klike gennem 40 år, og når det koger helt over inden alt for længe, vil de selvfølgelig skyde hele skylden på dem der advarede,

Jeg har aldrig specielt søgt magt og indflydelse, men jeg er alligevel nødt til at glæde mig over den smule magt alternative medier her har demonstreret over for et politisk journalistkorps, der har misbrugt sin magt så længe jeg kan huske. Der ryger nogle finker af panden, men det gør der, når magt skifter hænder helt  eller delvist som i dette tilfælde. Orrenius og Hamrud kommer til at lade min kronikør være i fred i fremtiden, er jeg vis på, og hvis jeg ikke var som jeg er, ville jeg hovere.

Orrenius fremstilling præges af lidet sandsynlige påstande. Hvis det er strømmet ind med mordtrusler på hans tjenestemobil, hvorfor han han så ikke slukket den til han fik et nyt nummer eller lånt en anden? Han påstår, at han ved sit andet uanmeldte besøg “tilfældigt befandt sig på egnen”. De få der kender kronikørens adresse ved, at det er så afsides, at ingen tilfældigvis kommer forbi der.

Hans kolleger tror på ham aftenens debat i Publicistklubben, der til dels handler om “Julia Caesar-affæren.” Den gamle kommunist, Åsa Linderborg karrikerer kronikørens fremstilling til, at “Orrenius ville slå hende ihjel.” Ingen højere? Jeg finder ham utroværdig. Han ville oute en politisk modstander, og han blev taget med hænderne i syltetøjskrukken af en stærkere vilje, der ligesom ham har en pøbelmob – Researchgruppen. Forskellen er, at kronikøren ikke samarbejder med sin og den er selvmobiliserende.. End of story.

Se også Samtiden: Problemet är journalisternas självbild. Chang Frick: Därför hatas du som journalist og sandelig også en usigneret leder, der klager over kronikørens anonymitet: Rasister och deras medlöpare. Imponerende! Endnu en provinsjournalist, som har læst Bat Ye’or’s vanskeligt tilgængelige bog. Så er der den om Bloggaren Julia Caesars nazistiska idevärld. Lars Bern skriver ikke overraskende langt den bedste artikel endnu. Därför sviker Den Tredje Statsmakten?, men han er heller ikke journalist.

Oisin Cantwell -som jeg også har mødt – kalder mig en av nätets rasistiska kloaksajter, og det er jo følsomt og opfindsomt. Annika Hamrud græder ud på store grædedag: Annika Hamrud om senaste dagarnas hot – och kärlek.  Hun græder hele to gange: ”Hetsar man mobben har man utdefinierat sig”. Jeg vil be’ jeg kærlighedsbombe hende, som var hun en moské. I gamle dage, var journalister nogle hårde hunde. I dag er de flæbende frøkener, der appelerer til “gårdvagten”, når de møder lidt modstand.

Det er altsammen temmelig tilspidset og hysterisk. Journalisternes indædthed skyldes, som Lars Bern skriver, at de har mistet den afgørende magt de havde for bare ti år  siden, da nettet var ungt. De står på en isflage, der bare skrumper. Alt er under afvikling og omfordeling, – også den politiske magt –  og de skal lade som om ingenting er hændt. Svenskernes kampvilje skyldes, at flere og flere har indset, at de nu kæmper for, hvad der er tilbage af deres land, som disse journalister endnu ikke har været med til at give bort.

Opinionsmagerne i Sverige er flokdyr. De synes nogenlunde det samme med de samme ord, de forveksler kritik med had, de er infantilt fornærmede når nogen mener noget andet, og de roser hinanden for deres bedrifter på Twitter som præpubertære tøser. De er som en hvilken som helst anden lukket loge.

Orrenius har fått pågang og ubehageligheter

Av HANS RUSTAD

DN-journalisten som har forsøkt å trenge seg inn til Julia Caesar, Niklas Orrenius, sier til Dagens Medier at han har fått tåle stor pågang og mange trusler siden Caesar offentliggjorde kronikken Mardrömmen. Men han innrømmer ingenting som kan passe med den beskrivelsen Caesar gir: Alle hjembesøk har vært høflige i formen.

For ham er alle henvendelser “hat och hotsamtal”. Virkelig? At det har vært slike er utvilsomt. Men bare?

– Sent i lördags kväll började det att ringa. Det har varit två nätter med hat- och hotsamtal, säger Niklas Orrenius till Dagens Media.

Vilken typ av hot handlar det om?

– Det har varit mordhot och folk som sagt ”vi ska komma hem till dig, vi är 27 personer”. Min adress är överallt med uppmaningar att besöka mig i mitt hem.

 

Orrenius har ikke gjort noen feil. Han begrunner hvorfor han har forsøkt å trenge seg på Caesar:

Hans intresse för ”Julia Caesar” grundar sig dels i pseudonymens stora inflytande högerextrema kretsar och dels i det faktum att skribenten valt att vara anonym.

– Jag vill att hon ska berätta och höra hur hon har landat där hon har landat. Hon hetsar mot invandrare och hänger ut människor bakom anonymitetens skydd.

Her innrømmer Orrenius indirekte at han ønsker å avsløre hennes identitet. Er det for å gjøre tilværelsen ubehagelig for henne? Han opererer konsekvent med ordet “høyreekstrem” om nettsteder som snaphanen.dk, som publiserer hennes tekster, og mener hun “henger ut mennesker bak anonymitetens skydd”. Det er altså Orrenius’ mandat å avsløre mennesker som “misbruker” ytringsfriheten.

Men det streifer ikke Orrenius at han her åpent innrømmer at han beveger seg på tynn is. At det faktisk kan være ulovlig å trenge seg inn på mennesker og tvinge dem til en samtale som skal inkriminere dem selv.

Dagens Medier holder seg til samme virkelighetsbeskrivelse som Orrenius: Alt er høyreekstremt.

Det er denne journalistikken som gjør at Orrenius får så mange telefoner. Også av virkelige høyreekstreme.

Annoncer fra Danske Partner-Ads:






Donér engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

  • Bengt

    Peter Wolodarski har råd att anlita Expo Researchgruppen där Robert Aschberg och Mona Sahlin sitter i styrelsen..
    Orrenius är springpojken.

  • GOvSx

    Nok en god og avslørende reportasje av Gransning Sverige, som gir perspektiv på hvorfor Svenske PK media og journalister er et demokratisk problem – gjennom å avkle Orrenius som den hykleren han er.

    Boblen PK media lever i er så liten og så fjern fra hverdagslige problemer i kjølvannet av en uholdbar innvandring at jeg funderer på hva som skal til for å få dem til å åpne øynene? Det totale sammenbrudd av velferden? Det er meget trist det hele – å beskue et land som avvikler seg selv inn i kaos – og vite at Norge raskt er på vei i samme retning.

  • HermannSchultz

    Niklas Orrenius gör sig själv till offer i denna affären. Typiskt. Nu är det så att han är förövaren och angriparen. Han har inte uppsökt Julia Caesar i hennes hem utan han har snokat upp adressen, som inte är offentlig, till hennes ensligt belägna fritidshus och där bestämt sig för att göra sina besök. Fullt medveten om att inga besvärande grannar kommer dyka upp och det faktum att han “låser inne” JC när han belägrar hennes fritidshus och omöjliggör för JC att röra sig hemifrån.
    Orrenius är verkligen inget offer. Han är den högst medvetne skurken.

    • Intepkmen

      Niklas är “författare” bor segregerat i Malmö målar upp en falsk förskönad bild av “mångkultur” han själv flyr ifrån där han uppmanar till illegal invandring gråter sedan ut om “de osynliga” har inga lösningar ta in 100000 invandrare i landet vi ser konsekvenserna av.

      Julia Caesar är raka motsatsen därför denna hexjakt på de som har stort inflytande är ett hot mot den påtvingade mångkulturalismen som betyder parallella samhällen dela landet i utanförskap segregation

    • jasminum

      Han hørtes dritnervøs ut, ikke trett – og vet nok at han er på tynn is. Det at han og Hamrud utleverte Julia Ceasars adresse er en dum og farlig infantil handling. Det er merkelig at noen kan forsvare dette – men det forteller naturligvis hvor farlig og politisk betente venstrepøblene er. Orenius hører visst hjemme i de kretser om jeg forstår det rett. Via den sammenhengen demrer det for en.

      Hamrud og Orenius, samt disse nedrige avisredaktørene som står bak og hyller de to pøblene bærer framover på et stort ansvar. Spesielt Hamruds avsluttende hilsen med håp om fred (sic) for den hjertesyke Julia etter at denne pøbelgjengen av noen msm-ansatte har avslørt hennes identitet er så grov at man bakker. Kronikkskriverne som iler til med støtte til disse nevnte levnes heller ingen ære.

      Varm hilsen til en modig kvinne; Julia Caesar.

  • FlaviusBelisarios

    Skjutjärnet blir en enkel lipsill när han möter motstånd. Bra att veta.

  • Niels Henriksen

    Er det bare et helt tilfældigt sammentræf, at den svenske Publicist-Klubben selv
    forkorter sit navn til initialerne PK … eller findes der mon en dybereliggende årsag? 🙂

    http://www.publicistklubben.se/

    PK-SEMINARIUM: [!!!] Mångfald & Representation

    11 maj 2015

    PK SÖDRA SEMINARIUM, den 18 maj

    Journalistiken var länge en grabbarnas lekstuga. De infödda grabbarnas. [!!!]
    Det duger förstås inte i ett modernt, jämställt, mångkulturellt samhälle. En
    breddad rekrytering kan ses som en direkt rättvisefråga, där man slutar kvotera
    in vita män. [!!!!!]

    [ Hmm, og hvad skal alle de HVIDE MANDLIGE PK-tosser i journalistbranchen
    som fx. Niklas Orrenius så foretage sig fremover? Det her var vist ikke lige med
    i deres planer … ]

    Men kanske också som ett sätt att få bättre journalistik. Ska vi räkna huvuden?

    Vad ska vi i så fall räkna: kön, efternamn, klassbakgrund, sexuell läggning?
    Och spelar det egentligen någon roll för det som sedan publiceras?

    [ Problemer, problemer – og så endda alle dem man selv opfinder oveni … ;o) ]

  • Armadillo

    Jag vet inte hur Sverige under de närmsta kanske 8-10 år kommer klara sig, ifall dagens utveckling inte på något sätt stävjas och börjar riktas åt rätt håll.
    Jag pratade idag med en person jag nästan har bott granne med för 15 år sedan, en man på cirka 45 år med egen familj, skog och odlingar..
    Såklart jagar denna person båda älg och annat på sina ägor, bra att ha i frysen eller rökt under vinden på kåken.
    Han sover i dubbelsängen till vardags med sin ‘hagelbrakare’ en tolva med djurhagel, direkt under den sidan han ligger i!
    Man kan fråga sig hur en i botten rekorderlig människa hamnar där?
    Kanske utländska bilar på hans enskilda väg med tre fyra män, har fått han att vilja säkra hemmet?
    Sånt här är inget unikt, men kan hända lite varstans och om det blir intrång, kan konsekvenserna bli ödesdigra, båda för hemmansägaren och för de där tar en chans.

    Jag bor i ‘byn’ med ett par tusen huvuden, varav kanske 30% idag är det man i Sverige kallar ‘utrikesfödda’, människor, män för merparten, där kommer från olika krigshärdar och dessutom oftast är dåligt förberedda att klara sig i livet i Sverige, skola, utbildning med mera, lyser med sin frånvaro.

    Känner jag mig trygg? Nej det gör jag inte överhuvudet, vi har ingen polis, annat än några timmar i veckan, annars är det kanske +35 minuter till insats!

    Kan jag skydda mig, mitt hem och min egendom?
    Till viss del; har fönsterlås och dubbelt lås på dörren, samtidigt som jag överlag i alla väder aldrig har under en halvmeter till något användbart.

    Jag hade ALDRIG trott att jag; nu 65 år gammal, där har jobbat och skattad sedan 1966, skulle uppleva sådant här på min ålders höst.

    Jag vill med denna, kanske lite känslosamma text, att tänka till inför vad vi i Norden står inför, jag kommer säkert att kola vippen innan Ragnarök, men vad med våras barn och barnbarn?

    • OlofdeGothia

      Att få tillbaka vårt gamla trygga Sverige går. Om bara viljan finns..

      • Armadillo

        Jag kan se det, även jag inte ens är svensk, men räkna med mig den dagen det blir aktuellt…

        • OlofdeGothia

          Svensk eller ej spelar ingen roll. Huvudsaken är att man har förståelse för hur vi karga svenskar tänker. Då också hur vi uppskattar vårt land med fyra olika årstider och vår speciella kultur.
          Jag har det senaste engagerat mig i Hanna Gadbans öden. Läs gärna boken Min Jihad.
          Den går ut på att vi bör skydda de som inser vilka värden vi har i Sverige. Då gentemot mörka muslimska onda krafter som endast vill ha makt över andra. då speciellt kvinnor.

        • Armadillo

          Hanna Gadban är illa ute, det med tanke på vilka hon har på sig.
          Ska läsa boken, den verkar vara ett viktigt tidsdokument.

  • Thorkil Høgsbro

    Orrenius’ papirlapper til Julia Cesar udstiller en bevidstløs journalist der i kraft af sin bevidstløshed ikke fatter hvor intimiderende hans fremfærd er. Eller så er han en løgner der udmærket ved, hvilken effekt det har at opsøge en person på hjemmeadressen, særlig med tanke på den måde Julia Cesar bliver beskrevet på af ham selv, nærmest som et ‘interessant tilfælde’, en slags ‘entartete snåling’. Enten er han idiot eller åndsforbryder. Jeg ved snart ikke hvad der er værst. Kønt er det ikke at se på.