9
maj
Seneste opdatering: 9/5-16 kl. 2041
6 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Det var så idag, at den komplet inkompetente Åsa Romson trådte ud af regeringen. I MSM får hun megen ros, de har trods alt stemt på hende allesammen og i årtier undladt at granske Miljøpartiet kritisk overhovedet. I anledningen af censuren af Jan Lööfs børnebøger, spørger danskere, om der slet ikke er satirikere i Sverige. Svaret er, at der udenfor MSM næsten ikke er andet end satirikere. Mange svenskere agerer som polakkerne under kommunismen. Satiren findes i alle farver, men for det meste tenderende mod det ret sorte. Der er også analyser, der går stik imod MSM. Lars Bern skriver f.eks.:

Den nya religionen i Europa är godhetsreligionen. Den har väl sin grund i de kristna värderingarna, men har väl lämnat all verklighet bakom sig. Alla världens problem skall godhetsapostlarna ta på sig att lösa. Den som inte ställer upp och inordnar sig skall straffas. Det är inga påvliga bannbullor längre utan mycket mer sofistikerade angrepp via pressen och sociala media.

Om politikerna är den nya adeln, som tillskansat sig nya privilegier, så är pressen det nya prästerskapet, som predikar hur människor, som tillhör godhetsreligionen skall tycka och hur de skall stödja adelsmännens beslut. Almedalen är det nya kyrkomötet. Korruptionen i form av vänskapskorruption frodas. Utnämningar görs inte längre efter kompetens, utan det som meriterar är innehav av partibok.

Den nya bibeln är PK-pressen. Ett av de stora problemen är ju förstås, att vad man skall tycka ändras ju efterhand. Ena veckan skall man stå på Medborgarplatsen, när översteprästen predikar om att ha öppna gränser och välkomna flyktingar, några veckor senare skall man applådera en stängd Öresundsbro. Det kräver en stor insats av bibelskrivarna. Hela tiden måste de liksom på Orwells sanningsministerium ändra historieskrivningen, så den passar just nu. Med hjälp av dagens digitaliserade värld är det ju lätt att radera och ändra i historien. Just nu är ju sanningsministeriet överhopade med arbete, eftersom det visade sig den gamla sanningen var katastrofal och kunde leda till uppror (Se oponionsmätningarna). Googla exempelvis Expressens skriverier om Julia Ceasar där man raderat historien för att passa nutiden. Orwell måste ju vara synsk för att kunna så på pricken förutspå framtiden redan på fyrtiotalet, när han skrev böckerna.

Jag har dock inga illusioner, att politiken i Sverige, kommer att ändras i min livstid. Man måste vara försedd med en stor portion galghumor, för att man mentalt skall klara sig. I alla länder i världen, där man blandar samman religion med politik, får man stora problem med interna konflikter. Och med detta utvidgade religionsbegrepp är vi nu mitt inne i denna till synes olösliga kris. När till och med höga svenska politiker står upp i talarstolen i riksdagen och uttalar invektiv och ledamöter tillåts gå omkring med sådana på tröjan för att förnedra demokratiskt valda politiska motståndare, då har samhället fallit djupt ner i en misär, som blir mycket svårt att ta sig ur. Och Sverige är mycket splittrat. Jag känner ibland att jag har vuxit upp i en annan värld. En filosofisk betraktelse

Annoncer fra Danske Partner-Ads:


Donér engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

  • Hestehandleren

    Intet mindre end genialt ( Og hyle morsomt )… En miliard million LIKES herfra.. 🙂

    • snaphanen

      🙂 har stadig krampe

  • Tack för de underbar videon!

  • Niels Henriksen

    Lidt mere satire om de kønsfikserede svenske P3-Fi-typer 😉

    https://www.youtube.com/watch?v=uiQqb8TUuQI

    • snaphanen

      Landet hvor “de borgerlige” også er marxister ! Det er mest unge, som æder hjernevasken. Blandt de ældre går det ikke hjem, men de kan være bange for at gå ud med det

  • FelixKrull

    Med hjälp av dagens digitaliserade värld är det ju lätt att radera och ändra i historien.

    Det er lige omvendt. For tyve aar siden kunne en journalist lyve rimeligt frit fra leveren, for at kildechecke en historie var om ikke umuligt, saa enormt ressourcekraevende. Nu gaar der omkring tres sekunder fra han trykker ‘publish’ til hans artikel er debunked af een eller anden snotboblet noerd.

    Naar folk foeler at pressen i dag er et Ministry of Truth, er det jo netop fordi internettet har vist os hvor meget de lyver – det lagde man ikke maerke til i gamle dage.