Trelleborgs kommun har nu infört radikala metoder för snabba upp dödligheten hos de allra svagaste kommuninvånarna; de gamla och dementa. Istället för lagad mat på kvällen får de fil och gröt, korv med bröd, ostkaka med saftsås och annan skräpmat. Till råga på allt måste de betala fullt pris för den näringsfattiga snabbmaten. Kommunens motiv: att spara tre miljoner kronor.

Kommunen har egna kockar som lagar mat till skolorna och äldreomsorgen. Matsedeln är varierad och vittnar om fantasi och omtanke. Men räksmörgås, köttfärssås, grönpepparbiff och annat som står på matsedeln gäller inte de gamla och dementa invånarna, som behöver näringsrik mat för att inte försämras i sin demenssjukdom.

På Östergården i Trelleborgs kommun får de gamla istället näringsfattig och undermålig kost med högt innehåll av socker, det vill säga tomma kolhydrater som påskyndar deras sjukdomsförlopp. Kommunen ger sig med berått mod på de allra svagaste i samhället, de som inte kan föra sin egen talan och inte protestera.

I torsdagens SVT Rapport (tidskod ca 5:07) visades ett inslag om den tidigare barnskötaren Siri Martinsson, som är 85 år och har Alzheimer. Hon betalar fullt pris, 43 kr, för en tallrik fil eller en kvarts korv, en bit Hönökaka och en portion gröt. Värdet är högst en femma.

Dottern Alvina Martinsson har förgäves protesterat mot den nya mathållningen. Ingen har velat lyssna. Något svar från kommunen har hon inte fått.

”Man är bara jobbig.”

För att spara in de tre miljonerna lagar personalen på Östergården själva kvällsmaten, och då blir det enkelt och billigt: korv med bröd, olika sorters gröt eller filmjölk med kanel och socker till middag. Eller ostkaka med saftsås. Som dryck serveras blandsaft.

Alltså skräpkost med höga halter av socker och tomma kolhydrater men fattig på näringsämnen. Raka motsatsen till vad de gamla behöver.

Det är naturligtvis enklast att spara på dem som inte kan protestera, de som inte har starka lobbygrupper som står på gator och torg och gastar om allas lika värde.

Trelleborgs kommun ser genomförandet av undernäring på Östergården som ett pilotprojekt och vill spara tre miljoner kronor på att införa samma skräpmat på alla övriga äldreboenden i kommunen.

Bakom beslutet står socialnämndens ordförande, Lennart Höckert (s). Han framträder i Rapport, och det blir här uppenbart för tittarna att han själv absolut inte lider av undernäring.

”Vi har inte råd att betala helheten för det här” säger han.

I klartext står ett socialdemokratiskt kommunalråd i SVT och säger att Trelleborgs kommun inte har råd med fullvärdig kost åt de invånare som har byggt upp välfärden genom decennier av hårt arbete. Här gäller ingen värdegrund om allas lika värde. Här finns ingen respekt eller vördnad för de gamla som med sitt arbete har sett till att göda sådana pseudosocialdemokratiska nollor som Lennart Höckert.

”Är det rättvist att den som bara får gröt ska tvingas betala lika mycket som den som får kallskuren kalkon med mimosasallad, grönsaker och kokt potatis?” frågar reportern Pär Lärka i Rapportinslaget.

Lennart Höckert tycker inte om frågan. Det är uppenbart att han för länge sedan har slutat se dem det handlar om som människor. Överraskad över frågan (han kunde aldrig föreställa sig att någon ens skulle ställa den) letar han efter orden:

”Självklart sker det en individuell anpassning i maten …

”Men är det rimligt?” vidhåller reportern.

Nu blir Lennart Höckert irriterad. Han låter undslippa sig ett irriterat ljud, för att visa att nu räcker det med ifrågasättande. Varför ska han behöva stå till svars för ett alldeles självklart sparbeslut som drabbar människor som inte själva kan protestera och ändå snart ska dö?

Sedan får han ur sig det bästa han kan komma på:

”Svaret är att så ser lagen ut när det gäller att ta betalt för dom här. Vi kan inte tillämpa olika priser för verksamheten.”

Med andra ord: om man kan behandla människor svinaktigt med lagen bakom ryggen, då gör man det utan att besväras av något samvete. Samvete och öppna hjärtan har ingen plats i Trelleborgs socialbudget. I varje fall inte när det gäller gamla och dementa.

Pressad och utan att kunna dölja sin irritation säger Lennart Höckert att han ”ska ta med sig frågan till sin förvaltningschef”. En typisk kommentar från en typisk feg politiker som det går femton på dussinet av och som är för feg för att säga det han tänker: att han inte ens för en sekund överväger att ge de gamla riktig mat.

”Förmodligen blir det dock ingen ändring utifrån den kritik som nu kommit. Istället funderar man på att införa systemet på fler ställen, även om inga beslut är fattade” skriver Trelleborgs Allehanda.

Och jag sitter kvar i min fåtölj och kokar av raseri över maktens hycklare och de falska profeter som står på sina inavlade frälsningsmöten och vältrar sig i ändlösa floskler om alla människors lika värde utan att mena ett skit med det. Därefter dunkar de varandra i ryggen och går hem med godhetsglorian skinande ovanpå huvudsvålen. De enda de möjligen lurar är sig själva, men inte ens det är troligt.

För både en trappa ner, där hjärtat ska sitta, och under huvudsvålen är det tomt. Stora hålrum gapar där hjärta och hjärna borde ha funnits. Vi är allt fler som inser att den politiska omtanken, de öppna hjärtana och allas lika värde enbart gäller den importerade valboskapen, de som förväntas hålla hycklarna kvar vid makten.

För den svenska urbefolkningen som byggt detta land är hycklarnas huvuden tomma och hjärtat försatt i permafrost.

Jag vill starkt rekommendera Lennart Höckert att använda julen till tre dagars fasta under strikt avskildhet och djupgående kontemplation över alla människors lika värde.

Det enda han ska ta med sig in i avskildheten är papper och penna. Öva på två ord precis så många tusen gånger att de bankas in för liv och evighet.

Det första ordet är: SKAM.
SKAM SKAM SKAM!
Det andra är: EMPATI.
Om nu Lennart Höckert klarar att stava till det.