18
apr
Seneste opdatering: 20/11-12 kl. 0429
Ingen kommentar - Tryk for at kommentere!

LUM – ArkivetLUM – Lunds universitet meddelar – nr 1 2000

Förr reste antropologerna ut i vÀrlden för att pÄ plats studera olika folkstammar. Aje Carlbom behövde bara resa tvÄ mil.

Hans forskningsmĂ„l var inte mindre exotiskt Ă€n Papua och Trobrianderna -men svĂ„rare att prata om, Ă„tminstone inom forskarvĂ€rlden.I tre Ă„r bodde Aje Carlbom och hans familj i ett hyreshus pĂ„ HĂ„rds vĂ€g,pĂ„ “flyktingsidan” av RosengĂ„rd i Malmö. Han och hustrun Sara Johnsdotter, ocksĂ„antropolog, gjorde fĂ€ltstudier hĂ€r för sina doktorsavhandlingar. BĂ„da deltar iden nya seminarieserien “KĂ€nsliga Ă€mnen” pĂ„ sociologiska institutionen.Aje Carlbom studerade svenskar och flyktingar, frĂ€mst muslimer, och relationerna mellan dem. Han förmedlar en dyster bild:

– Klyftan vĂ€xer mellan det ideala mĂ„ngkulturella samhĂ€lle somofficiellt omhuldas och den vardag som flyktingarna och mĂ„nga svenskar pĂ„ RosengĂ„rd upplever. Aje Carlbom ser tvĂ„ underklasser vĂ€xa fram: en med muslimskaarabiska och somaliska flyktingar, isolerade frĂ„n det svenska majoritetssamhĂ€llet, och en med fattiga, arbetslösa,bidragsberoende svenskar, djupt besvikna pĂ„ samhĂ€llet och politikerna. Koncentrationen av muslimska flyktingar har ökat extremt i RosengĂ„rd de senaste tio Ă„ren av skĂ€l som flyktingarna sjĂ€lva inte rĂ„der över. Bristen pĂ„ jobb och en plats i majoritetssamhĂ€llet, har drivit dem samman i det “ghetto för annorlundahet” som RosengĂ„rd blivit, menar Aje Carlbom.

RosengÄrd alternativ

Flyktingfamiljerna bodde frÄn början utspridda. Men arbetslösheten gjorde att dörren till ett normalt liv var stÀngd.Familjerna blev allt mer socialt isolerade, de riskerade att splittras.FörÀldrar oroade sig för att förlora sina barn in i nÄgot som de sjÀlva inte hade tillgÄng till.- I det lÀget framstod RosengÄrd och de mÄnga muslimska flyktingar som redan bodde dÀr som ett alternativ. Islam erbjöd ett skydd. I religionen kunde de kÀnna en stolthet och en styrka. Samtidigt hade den en social funktion. Med sina regler för hur man kan leva, hÄlla ihop sig sjÀlv och familjen blev den ett sÀtt att organisera en utsatt tillvaro.

I RosengĂ„rd kan flyktingar leva nĂ€stan helt utan kontakt medsvenskar och t ex svenska medier. Det finns arabiska tidningar, parabolerna tar in arabisk teve etc. HĂ€r kan de kĂ€nna sig “normala” – ingen höjer pĂ„ ögonbrynen nĂ€r en kvinna bĂ€r slöja. Samtidigt har mĂ„nga gett upp hoppet om att bli delaktiga i det svenska samhĂ€llet. De har inga jobb, deras barn lĂ€r sig inte ens svenska. Framtidshoppet har slĂ€ckts och mĂ„nga kĂ€nner en djup förtvivlan och desperation, menar Aje Carlbom.

– Detta Ă€r kĂ€nslor som ocksĂ„ delas av mĂ„nga svenskar i RosengĂ„rd. Flertalet Ă€r arbetslösa, bidragsberoende. De kĂ€nner sig liksom flyktingarna bortglömda, utestĂ€ngda. Ingen för deras talan. De Ă€r glödande nationalister och vĂ€nder sin vrede bl a mot invandringspolitiken. MotsĂ€ttningarna kommer inte att gĂ„ över av sig sjĂ€lva tror Aje Carlbom.

Men loppet Àr ÀndÄ inte kört, som han sÀger.- Jag tror att det gÄr att göra nÄgot bra av det hÀr och verkligen Ästadkomma en integration. Men dÄ mÄste samhÀllet erkÀnna problemen, och det sker inte i dag, varken inom politiken eller vetenskapen.
Bland islam-forskare verkar finnas en överenskommelse om att den form av islam som finns i Sverige Àr försvenskad, normaliserad, hÀvdar Aje Carlbom. De flesta vill inte befatta sig, sÀger han, med pÄstÄenden om att det t ex skulle finnas en muslimsk fundamentalism i Sverige, dvs mÀnniskor för vilka islam Àr ett politiskt projekt.-

Jag har stött pĂ„ sĂ„dan fundamentalism – segregationen bĂ€r ansvar för att den har en grogrund och vĂ€xer. Men Ă€mnet Ă€r kĂ€nsligt, och först under senare tid har samtalet öppnats upp och det har blivit möjligt att diskutera detta – i media vill sĂ€ga. ForskarsamhĂ€llet Ă€r fortfarande avvisande.

Argument i infekterad debatt

Aje Carlbom kan förstĂ„ oviljan att avhandla dessa frĂ„gor i vetenskapens relativa offentlighet. Det finns risker: man kan som forskare bli stĂ€mplad som rasist och – vilket Ă€r allvarligare – forskningsresultaten kan ryckta ur sitt sammanhang bli argument i en infekterad debatt och kanske leda till konflikter mellan grupper.- Men om offentlighet och öppen diskussion Ă€r enda chansen att hitta en riktig lösning, dĂ„ Ă€r det en risk vi mĂ„ste ta!VetenskapsmĂ€nnen mĂ„ste gĂ„ in och sĂ€ga vad som hĂ€nder i stĂ€llet för att moralisera, menar Aje Carlbom

I dag försöker bĂ„de politiker och akademiker hĂ„lla ihop en hoppfull bild av det mĂ„ngkulturella samhĂ€llet, medan verkligheten Ă€r pĂ„ vĂ€g att krackelera. Segregationen, som i sig, menar han, inte bottnar i etniska utan snarare sociala och ekonomiska klyftor, underblĂ„ser motsĂ€ttningar. Den driver fram ocksĂ„ en annan fundamentalism – nĂ€mligen svensk nationali

– En gruppindelad underklass dĂ€r grupperna slĂ„r mot varandra – det Ă€r en grogrund för rasism. Delat samhĂ€lle Aje Carlbom beskriver ett delat samhĂ€lle. Men Ă€r hans bild av “vi och dom” korrekt? Finns inte en risk att överdrivet fokus pĂ„ “kulturer” leder till att skillnader mellan mĂ€nniskor betonas pĂ„ bekostnad av likheter? Underskattar han inte de processer som helatiden förĂ€ndrar kulturer, relationer, grupptillhörig

Visst kan det vara sĂ„, medger Aje Carlbom.- Samtidigt Ă€r den allvarligaste klyftan inte den mellan flyktingarna och de fattiga svenskarna, utan mellan samhĂ€llseliten – dit forskarna rĂ€knas – och underklassen. Konflikterna inom underklassen spĂ€s hela tiden pĂ„ av att eliten inte vill erkĂ€nna att det finns en hotbild. Och mina studier visar ocksĂ„ pĂ„ likheter, begripliga försvarsmönster, hos bĂ„de flyktingar och svenskar.
Flyttade hem

Precis som de muslimska flyktingarna nĂ€r de levde utspridda var rĂ€dda att utplĂ„nas, förlora sina barn in i en för dem otillgĂ€nglig svensk “kultur”, sĂ„ kĂ€nner sig svenskarna i RosengĂ„rd som invandrare, en minoritet rĂ€dd att skymmas av denmĂ„ngkulturella majoriteten, menar Aje Carlbom. Detta Ă€r kĂ€nslor som han delvis förstĂ„r. För drygt ett Ă„r sedan flyttade han och familjen frĂ„n RosengĂ„rd, tillbaka till det akademiska Lund.
– Ett skĂ€l var att vĂ„rt Ă€ldsta barn skulle börja skolan. Vi ville atthan skulle ha en bra skolmiljö. Det hade han inte fĂ„tt i RosengĂ„rd, inte sprĂ„kligt sett. Som förĂ€lder kĂ€ndes det otillfredsstĂ€llande – vi ville ge barnen sĂ„ bra förutsĂ€ttningar som möjligt.
Trivdes bra

Hur trivdes annars han och hans familj i RosengÄrd? Mycket bra, blir svaret. Den kriminalitet som bl a massmedia beskriver mötte han inget av:- Inom RosengÄrd rÄder lag och ordning. De allt mer hÄrdföra bostadsbolagen bidrar pÄ sitt sÀtt. Det Àr förbjudet att sÀlja frukt och grönsaker pÄ gatorna och att hÀnga tvÀtt pÄ balkongerna. TvÀttstugorna Àr som operationssalar! Men ordningen Àr ytlig. Bakom finns ett utanförskap, en hopplöshet och en psykisk misÀr.
Arbete enda chansen

De pengar som skyfflas in i omrĂ„det förĂ€ndrar inte detta. De Ă€r ett slags konstgjord andning, som upprĂ€tthĂ„ller segregationen, istĂ€llet för att bryta den, menar han.Det enda som i grunden kan förĂ€ndra situationen pĂ„ RosengĂ„rd Ă€r arbete – det Ă€r Aje Carlboms övertygelse:- IstĂ€llet för att pumpa in pengar i olika projekt som aldrig kan ge den trygghet och kontinuitet som behövs för ett normalt vardagsliv – borde man skapa jobb Ă„t mĂ€nniskor, svenskar som invandrare. Det Ă€r nödvĂ€ndigt att sĂ€tta in Ă„tgĂ€rder för hela denhĂ€r underklassen.


DonĂ©r engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?


Comments are closed.