10
maj
Seneste opdatering: 10/5-05 kl. 2324
Ingen kommentar - Tryk for at kommentere!

var til den Ăžjeblik det berĂžrer dem selv – SÅ slutter den pĂ„ sekundet. Ingen yderligere karakteristik herfra.
(“Det lykkelige arabien” spelar pĂ„ Thorkild Hansens boktitel om 17 tals forskaren Carsten Niebuhr.)
DÀrför blev integrationen en plats i lyckliga Arabien
Politiken 10 maj 2005, sektion 2.
Av Henrik Gade Jensen, mag.art. i filosofi
Den danska medelklassens reaktion pĂ„ den stora invandringen sedan 1980-talet Ă€r lustig att iaktta. Nu kan effekterna avlĂ€sas över hela landet och den teknokratiska lösningen pĂ„ integrationsproblem, mantrat ‘spridning av invandrare’, var bara en övergĂ„ng. För mĂ€nniskor flyttar och söker sig samman. Och fler kommer till. Ghetton uppstĂ„r. Varmed integration blir en plats i lyckliga Arabien.
Lars Olsen har i sin bok ‘Det delade Danmark’ föreslagit att man ska bryta ghettoiseringen genom att se till att tre-fyra invandrarbarn flyttas in i varje klass i den lokala resursstarka grundskolan för att bryta bildandet av subkulturella invandrarmiljöer. Samma sak ska Köpenhamns Kommun försöka i de fĂ„ resterande ‘vita’ grundskolorna i storstaden. Ett helt vanligt förslag som har praktiserats i Ă„rtionden i vĂ€stlĂ€nder.
TvÄngsintegration av skolbarn pÄbörjades i sydstaterna i USA pÄ 1950-talet. PÄ den tiden satte man in nationalgardet eftersom förÀldrarna protesterade. De ansÄg att det var en konstitutionell rÀtt att sjÀlv vÀlja skola. Det ansÄg Högsta domstolen i USA inte i en dom 1954. Den pÄbjöd myndigheter att integrera skolorna. De som inte ville lÄta sina barn integreras har allt sedan dess framstÄtt som de vÀrsta rasister.
Nu har problemet nÄtt Danmark. PÄ grund av stor invandring sedan 1980-talet har landet blivit delat. Och uppdelningen kommer att fortsÀtta och fördjupas om det inte integreras.
Men hur reagerar medelklassen? Inte alls! Integration Àr ett politiskt problem som staten ska fixa. Det Àr fint med invandrare och invandrarbutiker och litet multikulti för att sÀtta fÀrg pÄ den bleka danska kulturen, men de ska inte gÄ i skolan tillsammans med mina barn. SÄ lÄter det frÄn sociologen Henrik Dahl. Det Àr staten som har missat och det Àr dÀrför staten som mÄste lösa problemet.
Nu Àr det bara det speciella med integration att den inte kan utspelas enbart bland invandrare. Om invandrare ska integreras i det danska samhÀllet mÄste de trÀffa danskar och gÄ i skolan tillsammans med danskar.
Staten kan inte integrera invandrare i det danska samhÀllet utan att danskarna blir indragna. Precis som staten inte kan ge mÀnniskor en ny njure, lever eller hjÀrta om inte nÄgon vill donera. NÄgon mÄste offra nÄgonting.
MĂ„nga som sedan 1980-talet har kritiserat invandringen har just gjort det med tanke pĂ„ de konsekvenser som först nu mĂ€rks personligen bland mĂ„nga danskar. Och det sades och skrevs sĂ„ att alla borde ha kunnat förstĂ„ det. Redan 1992 fanns det nĂ€stan bara invandrarelever pĂ„ GasverksvĂ€gens Skola i Köpenhamn, och lĂ€rarna försökte slĂ„ larm till myndigheterna. ‘Vita’ förĂ€ldrar i omrĂ„det sökte sig till andra skolor med en mer tillfredsstĂ€llande etnisk sammansĂ€ttning. Samtidigt fortsatte invandringen. Alla som var vakna kunde inse konsekvenserna.
Jag har alltid trott att invandringsdebatten var en frÄga om attityd. Vilket Danmark vill danskarna ha? MÄnga sÄg det multikulturella samhÀllet som ett ideal. Trodde jag. I dag mÄste konflikten tillskrivas en stor portion intellektuell okunskap. Av det sÀrskilda slag som inte beror pÄ bristande IQ eller akademiska titlar utan pÄ sjÀlvvald blindhet och önsketÀnkande. FörestÀllningen om att det kan finnas invandring till det danska samhÀllet och att vi kan leva vidare som hittills utan nÄgra störningar, Àr tydligen den som dominerar. De egna barnen ska inte utlÀmnas till multikulti i skolor och pÄ dagis. Det Àr statens uppgift att göra de dÀr konstiga invandrarna till danskar. Ute i townshipen. Det betalar vi skatt för. Punkt.
Det pÄminner om George Orwells kritik av sin samtids socialister pÄ 1930-talet som svÀrmade för revolution och det klasslösa samhÀllet, men inte hade nÄgon aning om vad det betydde för dem sjÀlva.
»Man mĂ„ste se det i ögonen att detta att avskaffa klassamhĂ€llet betyder att avskaffa nĂ„got av sig sjĂ€lv … Det Ă€r vĂ€ldigt lĂ€tt för mig att sĂ€ga att jag vill fĂ„ bort klasskillnaderna, men nĂ€stan allt vad jag tĂ€nker och gör Ă€r ett resultat av klasskillnader … För att övervinna det onda som Ă€r förknippat med klassen mĂ„ste jag undertrycka inte bara mitt snobberi utan ocksĂ„ de flesta av mina Ă„sikter och fördomar. Jag mĂ„ste förĂ€ndra mig sĂ„ fullstĂ€ndigt att det till slut knappt Ă€r möjligt att kĂ€nna igen mig sjĂ€lv som samma mĂ€nniska«.
Att i dag förÀndra ett danskt samhÀlle till ett multikulturellt samhÀlle dÀr varje etnicitet Àr likaberÀttigad krÀver mycket mer Àn vad de flesta danskar kan tÀnka sig. Det handlar inte bara om invandrarrestauranger. DÀrför har invandringsdebatten i Danmark sedan 1980-talet varit sÄ förljugen, eftersom endast fÄ vÄgade se och Àn fÀrre formulera vad som höll pÄ att hÀnda. GasverksvÀgens Skola tvingades öppna ögonen, men de flesta valde den moraliska autopiloten. Inte se, inte röra. Och Àn i dag fantiseras det om integration som nÄgonting som staten ska ordna. DÀrinne pÄ Christiansborg [ungefÀr Rosenbad].
Man mÄste ge den rÀttframme exförbundskanslern Helmut Schmidt rÀtt nÀr han nyligen sade:
»Multikulturalism Àr den politiska och kulturella överklassens Àlsklingsleksak som de leker med utan att sjÀlva kÀnna till verkligheten bakom eftersom de bor i omrÄden utan invandrare och deras barn gÄr i privatskolor utan beröring med det multikulturella«.
Varningarna om invandringens konsekvenser för det danska samhÀllet har hela tiden förts fram. Det enda nya Àr att det nu blir verklighet ocksÄ för medelklassen norr om Köpenhamn: HÄll de smÄ invandrarbarnen borta frÄn oss. Dem ska staten integrera.


DonĂ©r engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?


Comments are closed.