27
maj
Seneste opdatering: 27/5-05 kl. 1212
Ingen kommentar - Tryk for at kommentere!


Fhv. DN chefredakt√łr Hans Bergstr√∂m er en af establishmentets f√• systemkritikere. De andre der findes udenfor – og har altid v√¶ret udenfor. I dagens SvD Br√§nnpunkt revser han landets politiske kultur – og mediernes forfald i sladder og vulgaritet. Kritikken er rigtig i hele hovedsagen, den er pinligt grundl√¶ggende, men afleveret p√• hans s√¶rligt noble m√•de som f√•r √©n til at undre om manden har noget temperament ?
Vad skapar tystnadens zoner i ett land som Sverige?
Den stora risken √§r inte lagar som begr√§nsar yttrandefriheten – d√§r √§r vi liberalast i v√§rlden – utan oskrivna h√§nsyn som h√§mmar yttrandeviljan.Detta har att g√∂ra med tv√• strukturella omst√§ndigheter:dels att vi har ett statsb√§rande parti vars perspektiv och maktbaser har varit pr√§glande p√• det svenska samh√§llet under generationer;dels att vi √§r ett konsensussamh√§lle, d√§r r√§dslan f√∂r social utst√∂tning √§r stark. Det v√§rsta som kan drabba en svensk √§r att f√• st√§mpeln “tillh√∂r ej l√§ngre gruppen”.
Det statsbärande partiet.

Tesen om tystnad kan synas m√§rklig med tanke p√• mediernas “avsl√∂janden” p√• senare tid. Ingen √§r befriad fr√•n “aff√§rer” i dagens mediemilj√∂. Vad jag avser √§r n√•got mer djupg√•ende, n√§mligen att det l√•ngvariga maktinnehavet f√∂r ett parti (88 procent av tiden sedan 1932) tenderar att bygga vanor, strukturer och anpassningar som underst√∂djer de perspektiv p√• samh√§llet som pr√§glar makten.H√∂gre bidrag √§r b√§ttre √§n l√§gre. Mer utj√§mning √§r √§dlare √§n bel√∂ning f√∂r utbildning. Myndigheter b√§rs alltid av en h√∂gre moral n√§r de granskar friskolor och v√•rdentrepren√∂rer. FN √§r heligt.
I skolan beh√∂vs kuratorer snarare √§n disciplin. Den som har kommit till Sverige i namn av “flykting” kan knappast vara yrkeskriminell eller terrorist. Etcetera. √Ąven n√§r formen kan vara kritisk, kommer perspektivet att underst√∂dja den makt√§gande v√§nsterns.Tystnadszoner och tabun f√∂r vissa perspektiv skapas p√• flera grunder. En √§r att en stor majoritet inom journalistk√•ren sj√§lv befinner sig till v√§nster…………………………………………….vidare
http://www.svd.se/dynamiskt/brannpunkt/did_9817931.asp
nogle h√•rdt HMF bestraffede, ville nok s√¶tte sp√łrgsm√•ltegn ved denne s√¶tning: “Den stora risken √§r inte lagar som begr√§nsar yttrandefriheten – d√§r √§r vi liberalast i v√§rlden – utan oskrivna h√§nsyn som h√§mmar yttrandeviljan.”
i god forlængelse af Bergström, ligger dagens leder fra Sydsvenskan:
Polikraterna
Maktens megafoner
De svenska ämbetsverken ägnar allt mer tid åt att få människor att tycka och tänka rätt. Att sprida politiskt korrekta budskap har blivit den huvudsakliga uppgiften för många myndigheter. Istället för en ordning där staten tycker som folket skall folket förmås att tycka som staten.
Det √§r onekligen bakv√§nt. I spetsen f√∂r de ideologiproducerande myndigheterna sitter ofta s-m√§rkta generaldirekt√∂rer som hellre skriver debattartiklar √§n √§gnar sig √•t den egna verksamheten. Socialdemokraternas l√•nga maktinnehav har f√•tt dem att b√∂rja betrakta staten som en f√∂rl√§ngning av det egna partiet. Men staten √§r inte en del av partilivet. Statliga tj√§ns-tem√§n skall verkst√§lla politiska beslut, inte sj√§lva bedriva politik. Det allvarliga med nyordningen √§r att den undergr√§ver demokratin…………………………………………

…..√Ąven universiteten uts√§tts f√∂r en allt starkare politisk styrning. M√•nga tj√§nster och stora resurser tilldelas forskning som ligger i linje med den officiella problembeskrivningen. Forskare med f√∂r regeringen besv√§rande resultat hamnar d√§remot l√§tt i kylan. Nedl√§ggningen av Expertgruppen f√∂r offentlig ekonomi, ESO var ett tydligt exempel p√• detta.
http://sydsvenskan.se/opinion/ledare/article106299.ece


Don√©r engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?


Comments are closed.