23
okt
Seneste opdatering: 19/3-10 kl. 0336
Ingen kommentar - Tryk for at kommentere!

“Fogh lytter til¬† folkestemningen ”¬†¬† (citat:Naser Khader, der gir¬ī Fogh f√łrste chance¬† som kongelig unders√łger, – hvis han “leverer varen”. Hvilken¬† vare? Jo, “s√łdere mod afviste asylans√łgere”. Det er jo¬†altid noget at g√• til valg p√• , nu vi ikke ved s√• meget andet, end at DF skal s√¶ttes udenfor indflydelse. Dr√łm videre, senest stod DF p√• 14 %, og da de¬† altid er¬† underrapporterede, er det¬† mindst 16 % .)

Bookmaker: Fogh er storfavorit

Pia K.: Udlændinge, EU-traktat og velfærd bliver temaer

Gallup: Regeringen står til sejr (og post-post-post- kommunisterne  ryger ud, med  18 års forsinkelse. )

Indvandring √łger ulighed i Danmark (L√•gutbildade danskar de st√∂rsta f√∂rlorarna p√• invandringen)

Da Danmark ikke har noget nationalkonservativt¬† parti (hallo, K i Gentofte, Vedb√¶k ¬†og Gl.Haalte¬†!) , er valget ikke¬† s√• sv√¶rt: V eller ny-semi-sosserne ¬†DF. L√¶gger man v√¶gt p√• udl√¶ndinge¬† og EU, m√• det blive¬† DF.¬†¬†Alt tyder¬† p√• at den danske¬† befolkning¬† stadig¬† vil v√¶re et europ√¶isk, demokratisk forebillede i deres¬† valg. Jeg er ikke partimedlem nogen¬† steder, men peger blot p√• de to partier. Her p√• bloggen b√¶res der nag mod selvgode, bedrevidende¬† samfunds√łdel√¶ggere,¬† fejge akademikere, ¬†der er kosmopolitter¬† i egen indbildning, men hvis provinsielle¬† sindelag og ¬†√łdel√¶ggelse er rigeligere dokumenteret for hvert √•r der g√•r.¬†I den henseende er jeg ingen god kristen.

Behandlingen af det danske valg 2007, vil i Sverige¬†blive mindre agitatorisk og l√łgnagtig end i 2001 – ganske enkelt¬† fordi SD er¬† p√• vej ind i Riksdagen, og skriverne, flokdyrerne, de 18.000¬† h√łjtl√łnnede konformister, der er medlemmer af Journalistforbundet, ¬†vil have l√¶rt¬† at beherske¬†sig. De¬† vil √¶re¬† Bergman, og¬†¬†“observera st√∂rsta m√∂jliga tystnad”. Danmark vil blive¬† et ikke-land. Vi vil skabe¬† overskrifter i¬†DN, AB, SvD, ¬†¬†IHT¬†, Guardian, FN, EU¬†og¬† arabiske medier¬†som “xenofober”¬†. PBUT – ¬†Peace be unto them. Danskerne¬† ville alligevel ikke¬† – efter 25 √•rs¬† t√¶nkepause –¬† koloniseres fra Mogadishu og Islamabad.¬† Sent, sent¬†– men¬†muligvis tidsnok til at undg√• den sk√¶bne, der bliver¬† England, Sverige , Holland , Belgien og Frankrig til del. Skam f√• danskerne. N√¶vn dem ikke.

Men da¬† antallet¬† af¬† unge (“utilpassede”)¬†indvandrere i Danmark, vil tre-dobles¬† i l√łbet af de¬† n√¶ste¬† 15 √•r, kan man forvente¬† at den danske venstrefl√łj vil g√•r over¬† i historien som rene¬† fantaster og¬†hasardspillere med¬† landet. Om ikke det, der er v√¶rre. SR-tidens bombe under Danmark¬† er s√•¬†langtfra eksploderet endnu.

Mens¬† vi venter p√• det, taler Margrethe¬†Vestager¬† om milj√łet (sic!).¬† Det minder¬† om svenske politikeres¬† mantra: skol, v√•rd och omsorg. “Don¬īt mention the war”.¬† SR og venstrefl√łjen er¬† publikum her:

Det hændte på et teater, at der gik ild i kulisserne. Bajads kom for at underrette publikum derom.  Man troede, det var en vittighed og applauderede; han gentog det; man jublede endnu mere.  Således tænker jeg, at verden vil gå til grunde under almindelig jubel af vittige hoveder, der tror, at det er en vits. 
– S√łren Kierkegaard, 1843

Vil danskerne stemme p√• dokumenterede¬†fantaster, der har p√•f√łrt os √•rlige¬†milliardudgifter,¬† vores¬† b√łrn mulig terror og balkaniserende, etniske¬† konflikter ? Er¬† glemslen fremskreden nok til at vi allerede vil stemme hasardspillere.¬†? Er de tilgivet allerede inden deres skadevolderi har udfoldet sig helt ? N√¶ppe endu, men med tiden, m√•ske. Som det ser¬† ud nu, kan Helle Thorning¬† lige s√• godt gens√łge sit¬† gamle EU job, hvis hun vil frem i verden, tjene penge¬† og have succes.¬†Ingen har torpederet¬† dansk¬†velf√¶rd og¬† solidaritet¬†mere¬† end hendes¬† parti. Uden succes, m√• man tilf√łje, hvilket¬†har adskillige grunde.Syv, unge¬† blanke v√¶lgergenerationer er kommet¬† til siden 2001. Hvad vil de¬† stemme ? Hvad er deres¬† hverdagserfaringer ? Vi kan¬† blive¬† overraskede, n√•r de¬† oms√¶tter deres virkelighed til krydser.

(se også Hedegaard: Ung med de unge)

…den fremmeste internationale sociologiske forskning underbygger Dansk Folkepartis advarsler om det multikulturelle samfund.

Mads Qvortrup, Politiken den 23. august 2007

largeclick_Finanslov2.jpg

Anders Fogh Rasmussen g√•r til valg p√• √łkonomisk ansvarlighed og stram udl√¶ndingepolitik

– jamen, s√•¬†¬†lad¬† da g√•¬†.¬† De st√•r godt til hug¬† nu:. Et kronisk demineraliseret socialdemokrati – selv uden Frank Jensen –¬† , en Asmaa-kompromitteret venstrefl√łj, en Khader¬†– heppet p√• af svenske medier – hinkende p√•¬† venstrebenet, en S√łvndahl, overladt til ¬†¬†sin Struer¬īske¬†“karisma” og de billige¬† Enhedsliste points, en ¬†not-in-my-backyard- Vestager¬† under den lyser√łde t√łrrehjelm hos Jean Leonard¬īs pudelfris√łr i K√łbmagergade. Kort sagt, en¬†kompromitteret opposition der har v√¶ret¬† for l√¶nge ude¬† i kulden , som fryser¬† men ikke meget¬†andet. Tage dem til n√•de¬† og tilgive dem ? No way. Husk dem !¬†¬†Lad ske, hvad der ikke kan forhindres, go for it, DR og T√łger, som jeg ellers¬†kun ¬†er p√• fornavn med ved¬† h√łjtidelige¬† anledninger:

I de islandske sagaer fortælles om en vikingekonge, der pludselig i et hyggeligt selskab trak sit sværd og klippede en rar gammel mand i to stykker, fra  isse til hæl. Kongens folk spurgte lidt overrasket, hvorfor den gamle mand skulle lade livet, og de fik det enkle svar:

¬ĽHan stod s√• godt for hug¬ę.

¬ĽInvandrare i Europa¬ę

(overs√¶ttelse af “Fremmed I Europa”¬† – af R√§knenissen. Sverige¬† m√• stadig¬† forlade sig p√• overs√¶ttelse af¬†importeret kvalitetsjournalistik. Ingen svenske journalister er mig bekendt¬†g√•et¬†om bag facaden af¬†dette stykke¬†Franco Fratinni- bestillingsarbejde, som Danmarks¬† Radio frejdigt og¬†vedholdende¬† kaldte “uvildigt”.¬† Da danskere¬† ikke l√¶ngere¬† forst√•r svensk – eller tysk – og¬† svenskerne¬† ikke¬† forst√•r¬† dansk, har vi heldigvis¬† stadigv√¶k Nissen. Hvorfor ingen p√• begge sider af den mentale Berlin-mur- √ėresund, der desv√¶rre ogs√•¬†indbefatter Hven, ¬†– ¬†forst√•r noget som helst, det er en helt¬†anden og¬† tredie¬†historie. Hvem det er v√¶rst for, skal jeg ikke lige¬† kunne¬† afg√łre:)

Weekendavisen 19 oktober 2007, sektion 1, sidan 5

Integrationsindex.

Danmark är bättre än Sverige på att få invandrare i arbete, men Sverige framställs som bäst på integration i internationell undersökning, där Institutet för Mänskliga Rättigheter ger dansk integrationslagstiftning underbetyg.

Av FREDE VESTERGAARD

DANMARK är ett av de länder i Europa som är sämst på integrera invandrare från tredje världen-länder. Danmark ligger på en tredelad plats 21 av 28 länder, medan Sverige är bäst.
Så lät det hela måndagen i radionyheterna och tv-nyheterna fram till Deadline sist på kvällen Рmed hänvisning till en ny undersökning som offentliggjordes i Bryssel.
Det ska genast sägas att undersökningen Рi motsats till vad den elektroniska nyhetsförmedlingen gav intryck av Рi verkligheten inte säger någonting om vilka länder som är bäst på att integrera. Undersökningen handlar däremot om hur bra ramarna för integrationen, dvs integrationslagstiftningen, bedöms vara.

Unders√∂kningen har finansierats av EU-kommissionen och enligt justitiekommission√§ren Franco Frattini ska integrationsindexet och dess underindex fungera som “benchmark” – norm – och indikatorer f√∂r god integrationspolitik i Europa. Med andra ord ska det anv√§ndas till att rikta kritik mot de l√§nder vars lagstiftning inte √§r lika bra som de b√§sta l√§ndernas.

Undersökningen ifråga, Migrant Integration Policy Index 2006, kommer i framtiden att göras vartannat år. En mindre omfattande pilotundersökning gjordes för två år sedan.

British Councils Bryssel-avdelning och NGO-organisationen Migration Policy Group har koordinerat de 28 ländernas bidrag.

Undersökningen av Danmark har Institutet för Mänskliga Rättigheter, IMR, stått för. Det är också IMR som har bedömt den danska integrationspolitiken och därmed givit Danmark det betyg vilket som helhet placerar den danska lagstiftningens integrationsvänlighet på en delad 21-plats.

En oberoende expert, professor Jens Vedsted-Hansen, har därutöver bidragit till undersökningen genom att utvärdera IMR:s svar. Martin Lassen-Vernal, som är pressansvarig i IMR för den danska delen av undersökningen, lägger vikt vid att understryka att även om Institutet för Mänskliga Rättigheter har satt betyget Рvilket han i första omgången förnekar, men det framgår av undersökningens pressmaterial Рhar det skett inom de ramar som den europeiska undersökningen har ställt upp för betygssättandet.

Institutet för Mänskliga Rättigheter Рsom regeringen försökte lägga ner vid sitt tillträde år 2001 Рhar tidigare kritiserat flera av de förändringar som har gjorts på utlänningsområdet sedan 2002, speciellt reglerna på familjeåterföreningsområdet, men regeringen har varje gång avvisat kritiken som ogrundad. Med integrationsindexet upprepar IMR sin kritik.

Det är för övrigt påfallande att Holland, som också är känt för en stram invandringspolitik, av undersökningens holländske samarbetspartner har fått betyg vilket som helhet placerar Hollands integrationspolitik på en fjärdeplats bland undersökningens 28 länder.

Formalistisk undersökning

Integrationsindexet baseras på en mycket formalistisk undersökning. Integrationsindexet, som rangordnar 25 EU-länder plus Norge, Schweiz och Kanada, är ett genomsnitt av sex andra index som berör lagstiftningen för tillträde till arbetsmarknaden, rättighet till familjeåterförening, möjlighet till permanent uppehållstillstånd, möjlighet till medborgarskap, möjlighet till politiskt deltagande samt antidiskrimineringslagstiftningen.

På vart och ett av dessa sex enskilda områden tilldelas varje land en poäng från noll till hundra på grundval av en handfull andra indikatorer, som av personerna bakom undersökningen åsätts olika värden. Totalt ingår 140 indikatorer för varje land.

Danmark ligger som nämnt på delad 21-plats i helhetsindexet. När det gäller familjeåterförening ligger Danmark nästan i botten som nummer 26 av 28 länder.

H√§r √§r underindikatorerna ¬Ľm√∂jlighet¬ę till familje√•terf√∂rening, d√§r Danmark tilldelas noll po√§ng, ¬Ľvillkor f√∂r detta¬ę, t ex spr√•ktest och integrationsprov, d√§r Danmark tilldelas 47 po√§ng samt ¬Ľs√§kerhet f√∂r att f√• stanna¬ę och ¬Ľanknutna r√§ttigheter¬ę, som var och ett tilldelas 50 po√§ng. I genomsnitt ger det 36 po√§ng p√• omr√•det familje√•terf√∂rening av 100 m√∂jliga.

Resultatet av den formalistiska indexkonstruktionen är för det första att det är de enskilda ländernas invandrar- och integrationslagstiftning som jämförs. Inte hur integrationspolitiken fungerar i praktiken.

Att Danmark enligt undersökningens egna siffror är bättre på att få invandrare i arbete än Sverige Рen ytterst central integrationsfaktor Рhar därför ingen betydelse för betygssättningen.

Enligt undersökningen, som använder EU-statistik, var sysselsättningsfrekvensen år 2006 för icke EU-medborgare i Sverige 46,4 procent, mot 74,0 procent för etniska svenskar. Motsvarande siffror i Danmark var respektive 65,0 och 77,3 procent. En tre veckor gammal undersökning från den svenska Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, visade för övrigt att om invandrarnas sysselsättningsgrad var lika hög som svenskarnas skulle 150 000 fler invandrare vara i arbete.

(Frågan är dock om Danmark verkligen placerar sig så mycket bättre än Sverige. Siffrorna kommer från EU:s arbetskraftsundersökning 2006, men enligt Danmarks Statistiks registerbaserade siffror ligger icke västerländska invandrares sysselsättningsfrekvens på 50 procent. Fortfarande bättre än i Sverige, men inte så mycket bättre.)

För det andra betyder undersökningens konstruktion att ländernas placering sker utifrån betygssättarnas politiska uppfattning om hur lagstiftningen borde vara.

Betygssättarna gör sig därmed till överdomare för vad som är bra integrationspolitik. Undersökningen tar alltså inte hänsyn till, att det exempelvis kan finnas olika åsikter om familjeåterföreningens betydelse för om det är möjligt att uppnå en lyckad integration. Den utgår från att lyckad integration förutsätter obehindrad möjlighet till familjeåterförening, däribland bildande av nya familjer.

I Danmark har en bred politisk majoritet ‚Äď mot bakgrund av en rad unders√∂kningar – kommit fram till att det tv√§rtom hindrar integrationen av invandrare om unga m√§nniskor med r√∂tter i l√§nder d√§r arrangerade √§ktenskap √§r en tradition, i en mycket ung √•lder h√§mtar eller pressas till att h√§mta en partner i familjens hemland.

Så länge det finns denna diskrepans mellan vad undersökningens upphovsmän anser är de rätta familjeåterföreningsreglerna och vad danska forskare och politiker anser om samma sak, kommer Danmark att fortsätta att få en bottenplacering på detta område.

Ett annat exempel är kravet på en viss kunskap i det nya landets språk som alltfler europeiska länder ställer som villkor för familjeåterförening. Detta krav betraktas i undersökningen som ett hinder mot integration och drar ned betyget för familjeåterföreningsreglerna, trots att integrationen i realiteten måste vara lättare när den familjeåterförenade har en viss kunskap i det nya landets språk.

Ett tredje exempel √§r m√∂jligheten till dubbelt medborgarskap som en rad l√§nder avvisar. Detta l√•ter m√§nniskorna bakom unders√∂kningen dra ner betyget f√∂r ¬Ľm√∂jlighet till medborgarskap¬ę. Men man skulle naturligtvis lika g√§rna kunna v√§nda upp och ner p√• argumentet och p√•st√• att en person som inte √§r villig att fr√•ns√§ga sig sitt gamla medborgarskap inte √§r intresserad av att bli fullt integrerad. Det ena syns√§ttet √§r inte riktigare √§n det andra. Men i unders√∂kningen betraktas bristande m√∂jlighet till dubbelt medborgarskap som ett integrationshinder.

Många länder stramar åt

Som sagt handlar det om en mycket formalistisk undersökning. Den innehåller ingen beskrivning av tendenserna i de europeiska ländernas invandringspolitik.

Oavsett vad undersökningens skapare anser vara god integrationspolitik stramar en rad EU-lande för närvarande åt reglerna för invandring från tredje [världen] länder. Speciellt stramas det åt på familjeåterföreningsområdet. I gengäld underlättar man för invandring av kvalificerad arbetskraft som genast kan träda in på arbetsmarknaden.

Belgien är det mest aktuella exemplet. Första punkten i det nya belgiska regeringsunderlaget som de två kommande regeringspartierna Рkristdemokraterna och liberalerna Рi förra veckan kunde enas om, fyra månader efter valet, var en kraftig åtstramning av den belgiska utlänningspolitiken. Speciellt vid familjeåterförening. Samtidigt införs ett green card system för personer som behövs på den belgiska arbetsmarknaden.

En undersökning från Antwerpens Universitet har visat att två av tre unga personer med marockansk eller turkisk bakgrund hämtar sina partners i familjens hemland.

Nya familjeåterförenade ska genomgår ett språktest och i viss utsträckning kunna tala ett av Belgiens tre officiella språk, och dessutom kommer de endast att kunna få familjeåterförening om personen i Belgien är självförsörjande. Medborgarskap kan i framtiden först erhållas efter fem års oavbruten vistelse. Hittills har sex månaders äktenskap varit tillräckligt. Den hittills mycket långsamma asylprocessen ska göras snabbare och ansökare som får avslag ska skickas hem.

√Ąven det franska parlamentet har just sk√§rpt invandringsreglerna. Mest omtalat har ett DNA-test av biologisk sl√§ktskap blivit, men det √§r frivilligt. Det st√§lls d√§remot f√∂rs√∂rjningskrav och liksom flera andra l√§nder kr√§ver Frankrike i framtiden avl√§ggande av ett spr√•ktest i hemlandet samt ett prov i ¬Ľfranska v√§rden¬ę.

I Schweiz står utlänningspolitiken också på dagordningen. Inför valet på söndag har en valaffisch från det största partiet, Schweiziska Folkpartiet, SVP, skapat debatt med den schweiziska flaggan i bakgrunden och tre vita får som jagar ett svart (dvs. kriminellt) får ut över gränsen.

Vårt grannland Sverige har inte skärpt reglerna för invandring, även om politikerna bekymrar sig över den stora inströmningen av asylsökande från särskilt Irak med tillhörande ansökningar om familjeåterförening.

Det svenska migrationsverket väntar i år ca 20 000 asylsökande enbart från Irak, och hittills har 95 procent av alla irakier fått uppehållstillstånd. Under första halvåret var det totala antalet asylsökande 17 700, varav 9 330 var irakier. Till detta kommer familjemedlemmar. Mer än hälften av alla irakier som flyr till ett EU-land, söker sig till Sverige.

Socialdemokraterna, d√§ribland Malm√∂s kommunalr√•dsordf√∂rande, Ilmar Reepalu, har kr√§vt att de asyls√∂kande ska spridas eftersom de stora st√§derna inte kan klara att ta emot fler, men regeringen avvisar att ¬Ľst√§nga in¬ę dem i mindre st√§der och kommuner.

En aktuell intressant fråga är att skolminister Jan Björklund i måndags tillkännagav att den egentliga undervisningen på religiösa friskolor ska vara konfessionslös. Ett krav som socialdemokraterna för övrigt hade framfört några dagar tidigare. Typiskt nog för den försiktiga svenska bevakningen av integrationsproblem sades det eller skrevs inte många rader om muslimska skolor i det sammanhanget. Men de illustrerande bilderna, även i TV, visade barn med bakgrund i Mellanöstern.

Det tycks finnas en latent skepsis mot muslimer, som inte till kommer till uttryck till vardags i medierna eller i den chattande klassen.

För ett par veckor sedan visade detta års upplaga av den så kallade mångfaldsbarometern från Uppsala Universitet att 50 procent av svenskarna anser att det borde vara förbjudet att bära huvudduk i skolan och på arbetet, medan 82 procent anser att invandrare är skyldiga att anpassa sig till svenska vanor.

En färsk opinionsmätning om olika aspekter av livskvalitet, utförd på EU-kommissionens uppdrag, säger likaså något om attityder som inte uttrycks i vardagslivet.

Unders√∂kningen visade att Stockholm √§r den huvudstad i EU som enligt staden egna inv√•nare √§r s√§mst p√• att integrera invandrare. √Ąnnu v√§rre √§r det i Malm√∂. De tv√• st√§derna l√•g i absoluta botten bland 75 st√§der fr√•n alla EU-l√§nderna samt Kroatien och Turkiet. 78 procent av stockholmarna och 83 procent av malm√∂borna sade nej till p√•st√•endet ¬Ľutl√§nningarna i staden √§r v√§lintegrerade¬ę, medan endast respektive.13 och 12 procent sade ja.

De danska städerna i undersökningen var Köpenhamn och Aalborg. Här svarade respektive 48 och 38 procent nej till att stadens utlänningar är välintegrerade, medan respektive 44 och 47 procent sade ja. Därmed låg de två danska städerna ungefär i mitten bland alla de 75 städerna i undersökningen.


Don√©r engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?


Comments are closed.