Socialdemokratiet, det Radikale Venstre og Ny Alliance vil skrue tiden tilbage til 2001. Hvis de to partier genvinder regeringsmagten efter valget den 13. november, bliver VKOâs flygtninge- og indvandringspolitik erstattet af ukontrolleret massetilstrĂžmning fra den muslimske verden, hvor befolkningen vokser i rekordfart. Hvert Ă„r har Ăgypten et netto-overskud pĂ„ halvanden million. Det samme gĂŠlder Tyrkiet. Magtfulde og pengestĂŠrke aktĂžrer â eksempelvis Asmaa Abdol Hamids Muslimske Broderskab og Saudiarabien – er i gang med at kolonisere Vesten med dette befolkningsoverskud.
Helle Thorning Schmidt og Margrethe Vestager Ăžnsker at stĂžtte dette initiativ, som allerede aftegnes markant i kriminalitetsopgĂžrelsen og belaster social- og sundhedsbudgetterne i bĂ„de Danmark og andre europĂŠiske stater. De forbereder den politik, der i Sverige har Ă„bnet op for en sand folkevandring fra Vestasien, Kosovo og Nordafrika. SĂ„dan formuleres det ikke offentligt af de to partier. Hvis man lĂŠser Socialdemokratiets hjemmeside, finder man intet om âindvandringâ eller âflygtningeâ – http://socialdemokraterne.dk/default.aspx?func=article.view&id=66042. Men lĂŠs den lĂžbeseddel, socialdemokraten Christel Schaldemose lader uddele pĂ„ gaden i den aktuelle valgkamp. Her stĂ„r der eksempelvis:
“Udsyn og menneskerespekt eller intolerance og fremmedfrygt?”
Vi lever i en globaliseret verden. Det lyder lidt floskelagtigt, men det er en kendsgerning. Derfor har vi brug for, at vi gÞr danskerne bedre i stand til at hÄndtere den verden. Gennem mere uddannelse, gennem mere viden om andre lande og kulturer, gennem mere debat om fx EU og igennem skabelsen af et tolerant samfund. Regeringen har systematisk gjort det modsatte. Lukket grÊnserne, skabt frygt for omverdenen og lagt en modbydelig linje md en hÄrd tone overfor mennesker med en anden kultur end vores. Det skal slutte nu. Den danske kultur er god og stÊrk. Den bliver endnu bedre og stÊrkere ved at vi tÞr Äbne os for omverdenen. Vi har brug for anstÊndighed i udlÊndigepolitikken og vi har brug for en Äbenhed for verden omkring os. Vi har brug for udsyn og respekt for andre.
Bliver dansk kultur bedre af at importere mĂŠnd, der myrder deres dĂžtre, hvis de vĂŠlger en forkert kĂŠreste? Eller mĂŠnd, der Ăžnsker sharia i stedet for de vantros lovgivning. MĂŠnd, der forlanger officiel godkendelse af ĂŠgteskab med flere koner?
Gorm Strandvang.
Unga invandrare gör gatorna osÀkra
(oversÊttelse fra Nyhedsavisen til Êre for svenske lÊsere)
Knivöverfall, gaturÄn och slumpmÀssigt vÄld har blivit till vardag i de danska stÀderna. Och allt för ofta Àr förövarna barn och unga med annan etnisk bakgrund Àn dansk. Mycket tyder pÄ att problemet vÀxer mÄnad för mÄnad.
Den unge killen pÄ cykeln Àr bara en av de mÄnga oturliga, oskyldiga och slumpmÀssiga.Fredligt tar han sig hemÄt i nattmörkret efter ett sent stadsbesök. Ned för den mörkgrÄ Nordre Fasanvej i det yttre Frederiksberg.
Klockan Àr lite efter tre, dÄ han passerar husnummer 140. Armen med jÀrnröret flyger plötsligt fram frÄn kretsen av unga mÀn pÄ trottoaren. Det trÀffar honom i huvudet. TvÄ hetsiga hÀnder knuffar av honom frÄn cykeln, och knivhuggen haglar över honom.
FÄ sekunder efter Àr det över. Den unge mannen ligger svÄrt sÄrad kvar pÄ den blodiga asfalten. Hans pengar Àr borta. De försvann med bödlarna i natten.
Senare pÄ morgonen hÀnder det igen. TvÄ gÄnger, och i nÀrheten. Med rundspark och knivar, jÀrnrör och teleskopbatonger.
Sammanlagt blir tre unga mÀn offer för meningslösa överfall natten till den 28 oktober. Redan dagen efter Àr polisen pÄ spÄret av tvÄ av gÀrningsmÀnnen.De Àr 22 Är. Bor i Köpenhamn. Och sÄ Àr de av annan etnisk hÀrkomst Àn dansk.
Det Àr de ofta, överfallsmÀnnen i de danska stÀderna.
“Det Ă€r jĂ€kligt synd. Och djupt bekymrande”, sĂ€ger mordrotelschefen Ove Dahl frĂ„n Köpenhamnspolisen.
Han har varit polisman i 36 Är. NÀr Ove Dahl Àr oroad, Àr det nÄgot att vara orolig över.
“Det oroar mig, att man Ă€nnu inte har kunnat göra nĂ„gonting Ă„t det, för det hĂ€r Ă€r ju inget nytt fenomen. Men faktum Ă€r, att de unga invandrarna fortfarande tillför alltför mycket i vĂ„rt arbete. De Ă€r inblandade i för mĂ„nga saker och Ă€r överrepresenterade i statistiken”, sĂ€ger han.
DĂ„lig tendens
Siffrorna ger honom rÀtt.
· I Köpenhamn har tvÄ av tre, 62 procent, av de unga under 18 Är, som hittills i 2007 har stÀllts inför rÀtta för rÄn eller vÄld, annan etnisk bakgrund Àn dansk.
· I Gjellerup Parken i à rhus har 16 procent, fler Àn var sjÀtte, av pojkarna mellan 10 och 17 Är varit Ätalade för övertrÀdelse av straffeloven för rÄn, vÄld, vandalisering eller stöld. Antalet Ätal mot omrÄdets unga har fördubblats frÄn 2005 till 2006. 85 procent av omrÄdets invÄnare Àr nydanskar frÄn huvudsakligen lÀnder i Nordafrika och Mellanöstern.
· I Fyns Amt har medborgarna sedan Ärsskiftet hittills upplevt 200 gaturÄn. Under hela 2006 var antalet endast 169. Enligt polisen i Odense Àr en stor andel utförda av invandrargÀng frÄn Vollsmose-omrÄdet.
· HĂ€lften av de unga, som döms till sĂ„ kallad ungdomssanktion â ett behandlingsförlopp för unga kriminella, Ă€r av annan etnisk hĂ€rkomst Ă€n dansk.
· PÄ nationell nivÄ har antalet gaturÄn stigit med 10 procent pÄ ett Är och Àr nu pÄ sin högsta nivÄ pÄ fem Är. Polisen i à rhus, Odense och Köpenhamn förmodar att invandrargÀng stÄr bakom en förhÄllandevis stor andel av dem.
BĂ„de pojkar och flickor
Det Àr inte enbart i storstÀderna, som invandrarna tar stor plats i statistiken.
I Slagelse pÄ SjÀlland har slumpmÀssigt utvalda unga i nattlivet och svaga hemlösa pÄ den sista tiden blivit omotiverat överfallna och slagna. Brandbilar och polisbilar har mötts av projektiler i form av flaskor och stenar, nÀr de har vÄgat sig ut i de socialt belastade omrÄdena i Nordbyen. Den lokala polisen har siktet instÀllt pÄ 15 ungdomar av bÄde dansk och utlÀndsk bakgrund.
Och i Sönderborg i Sönderjylland har grupper av unga med annan etnisk bakgrund Àn dansk i loppet av de senaste par mÄnaderna begÄtt rÄnöverfall och startat brÀnder i stadsdelen Ulkeböl, som Àr ett omrÄde med stora sociala problem. Precis som pÄ mÄnga andra platser i landet har förövarna vid flera tillfÀllen varit vÀldigt unga flickor med invandrarbakgrund.
“De delar ut knytnĂ€vsslag och rĂ„nar kontanter och mobiltelefoner frĂ„n andra unga”, sĂ€ger Peter Baum, som Ă€r polisinspektör hos Syd- och Sönderjyllands polis.
“Men vi upplever vĂ€l bara samma sak, som alla andra danska stĂ€der av Sönderborgs storlek gör nu för tiden. Det Ă€r ett tilltagande problem med ungdomskriminaliteten. Och det Ă€r övervĂ€gande unga utlĂ€nningar och invandrare som utgör problemet”, sĂ€ger Peter Baum.
HÀrjar köpcentrum
Under vÄren blev de nordsjÀllÀndska stÀderna NivÄ och Kokkedal skakade av en rad upptÄg, dÀr unga med invandrarbakgrund satte polisbilar i brand, hÀrjade en kringresande cirkus och skrÀmde bort kunderna frÄn det lokala köpcentrat med hotfullt beteende och smÀllare.
Ăven andra köpcentrum i Storköpenhamn Ă€r i ungdomsgĂ€ngens vĂ„ld. I Ballerup Centret vĂ€ster om huvudstaden har man kontinuerligt ökande problem med unga av annan etnisk bakgrund Ă€n dansk.
“Det har blivit vĂ„ldsammare i loppet av de senaste par Ă„ren. Hos har har det inte varit sĂ„ illa sedan 1970-talet. De yngsta av brĂ„kmakarna Ă€r ner till 14-15 Ă„r, medan gĂ€ngledarna vanligtvis Ă€r i mitten av tjugoĂ„rsĂ„ldern”, sĂ€ger Torben Andersen, som Ă€r centerdirektĂžr.
I köpcentrat Fisketorvet pÄ Vesterbro i Köpenhamn har centrats vakter infört förbud mot grupperingar pÄ fler Àn tre personer för att undvika att de högljudda gÀngen anvÀnder centrat som vÀrmestuga.
Och lÀngre söderöver i Ishöj Bycenter har man anstÀllt specialutbildade vakter för att dÀmpa de stökiga unga, vilket dock inte alltid Àr nog: Den senaste veckan blev en ung man slagen med en krossad flaska pÄ centrats parkeringsplats av unga med invandrarbakgrund, berÀttar administrationschefen Annett Beckert. Med uppskuren, blödande kind sökte han sin tillflykt i en butik.
“Vi upplever vĂ„ld, vandalisering och vĂ€skstölder. Ibland ryker en ruta eller en bĂ€nk, och för ett par mĂ„nader sedan sprĂ€ckte de en flaggstĂ„ng”, sĂ€ger Annett Beckert.
“Det Ă€r ett jĂ€tteproblem. Och det blir vĂ€rre och vĂ€rre. GĂ€ngens hotfulla beteende gör att kunder och boende av och till kĂ€nner sig otrygga, och vĂ„ra vakter Ă€r verkligen tvungna att vara aktiva. Men det hĂ€r Ă€r ju inte enbart ett problem för Ishöj. Det handlar om att vi har en hel generation av unga andragenerationsinvandrare, som har blivit tappad i golvet”, sĂ€ger Annett Beckert.
Förlorade för samhÀllet
DÀr har hon en poÀng, anser Jens Asger Hansen. Köpenhamns vÀrsta busar slutar i regel hos honom, nÀr polisen fÄr tag pÄ dem. Han Àr förestÄndare pÄ den socialpedagogiska dygnsinstitutionen Sönderbro pÄ Amager i Köpenhamn, dÀr de unga förbrytarna avsonar sina straff. Och han kÀnner igen bilden.
“Det Ă€r sorgligt, men sant. Vi har en vĂ„ldsam övervikt av unga med en annan etnisk bakgrund Ă€n dansk”, sĂ€ger han. Barnen pĂ„ Sönderbro Ă€r primĂ€rt invandrare eller avkomlingar frĂ„n invandrare frĂ„n Nordafrika, Mellanöstern eller lĂ€nderna i det före detta Jugoslavien. Och det trots att invandrare och deras avkomlingar frĂ„n de sĂ„kallade icke-vĂ€sterlĂ€ndska lĂ€nderna endast utgör 14 procent av huvudstadens befolkning.
Jens Asger Hansen, som Àr utbildad socialrÄdgivare, medger att han inte har nÄgra originella bud pÄ varför de oanpassade unga invandrarna utgör en sÄ stor andel. Men han försöker ÀndÄ:
“Det Ă€r de klassiska integrationsproblemen, blandat med den kĂ€nslomĂ€ssiga förvirringen som det innebĂ€r att vara tonĂ„ring i ett vĂ€sterlĂ€ndskt samhĂ€lle”, sĂ€ger han.
“Det Ă€r redan frĂ„n början svĂ„rt att vara tonĂ„ring. Om man dessutom tillhör en grupp, som samhĂ€llet har dĂ„lig kontakt med, och inte har nĂ„gra vĂ€lfungerande förĂ€ldrar för att sĂ€tta grĂ€nser, sĂ„ kan reaktionerna snabbt bli mycket vĂ„ldsamma. Det Ă€r en av anledningarna till att vi ser sĂ„ mĂ„nga knivhuggningar och rĂ„n”, sĂ€ger han.
“De hĂ€r ungdomarna har ju gĂ„tt förlorade för samhĂ€llet, utan att nĂ„gra vuxna har ingripit. FörĂ€ldrar och myndigheter har bara passivt sett pĂ„, medan barnen har Ă„kt ut frĂ„n skolor och in i kriminalitet”, sĂ€ger han.
Dyrt fiasko
Flera av de unga pĂ„ institutionen Sönderbro har blivit dömda till en sĂ„ kallad ungdomssanktion, ett tvĂ„Ă„rigt behandlingsförlopp, som domstolar sedan 2001 har kunnat utdöma för unga kriminella, som inte fĂ„r placeras i fĂ€ngelser tillsammans med vuxna. I 2006 blev 118 unga dömda till ungdomssanktion â drygt hĂ€lften hade annan etnisk bakgrund Ă€n dansk.
Och Àven om man faktiskt just pÄ Sönderbro har ganska bra framgÄng med att fÄ de unga bort frÄn kriminalitet, har verksamheten pÄ det nationella planet varit ett dundrande fiasko. En ny sammanstÀllning visar, att Ätta av tio av de unga snabbt begÄr ny brottslighet, efter att de har kommit igenom sanktionen.
En dÄlig statistik för en verksamhet, som kostar skattebetalarna mellan 1,5 till tvÄ miljoner kroner per behandlingsplats.
JÞrn Vestergaard, professor i straffrÀtt, har dessutom kritiserat ungdomssanktionen för att vara rörig, slumpmÀssig och orÀttvis, och justitieminister Lene Espersen (K) har ocksÄ lovat en grundlig genomgÄng av insatsen mot ungdomskriminalitet. En kommission har nu ett halvtannat Är pÄ sig för att komma till en slutsats.
FörÀldrarnas ansvar
Under tiden kan dĂ„ mordrotelschefen Ove Dahl och hans poliskolleger landet runt fortsĂ€tta kampen för lugna gator. Ăven om de har svĂ„rt att se, vad de mer kan göra.
“Hur vi löser detta problem? Tja, det Ă€r ju 100 000-kronorsfrĂ„gan,” sĂ€ger Peter Baum frĂ„n polisen i Sönderborg.
Han skrattar kort och ÄterfÄr allvaret:
“Vi samarbetar med de sociala myndigheterna, skolor och lokalrĂ„d i omrĂ„dena dĂ€r de unga bor. Vi gör verkligen vad vi kan, för att fĂ„ de hĂ€r unga bort frĂ„n gatan och in pĂ„ nĂ„gra sĂ€kra institutioner”, sĂ€ger han.
Och visst Àr det sÄ: I Äratal har kommunerna anvÀnt stora resurser pÄ SSP-samarbetet mellan skolor, sociala myndigheter och polisen. De unga blir erbjudna mentorverksamheter, sÄ att de kan fÄ vÀgledning till jobb och utbildning. Och ghetton rustas upp, förskönas eller rivs ned.
Trots detta Àr de unga invandrarna alltsÄ fortfarande klart överrepresenterade i kriminalstatistiken.
“Vi kan prata nog sĂ„ mycket om att det Ă€r samhĂ€llets fel. Men huvudansvaret ligger hos de ungas förĂ€ldrar. Om de inte skĂ€rper sig och fĂ„r ordning pĂ„ sina barn, kommer vi Ă€ven i framtiden uppleva unga ned till 12-Ă„rsĂ„ldern som springer runt pĂ„ gatorna och fĂ€ktar med knivar”, sĂ€ger mordrotelschefen Ove Dahl och slĂ„r fast:
“Vi kan endast lösa problemet genom att ge de unga en ordentlig uppfostran”, sĂ€ger han.
“Ge dem ansvar”
FrÄgan Àr dock om en utskÀllning frÄn en sur gammal polisman hjÀlper nÄgot.
27-Ärige albanskfödde Money frÄn den oroliga köpenhamnska stadsdelen Tingbjerg tvivlar. Han var sjÀlv en av de hÀrdade unga kriminella, innan han kom pÄ rÀtt spÄr och fick ett jobb.
“För de hĂ€r unga invandrarkillarna gĂ€ller ju endast gatans lag. Inte polisens eller samhĂ€llets. Gatans lag Ă€r en helt annan. HĂ€r Ă€r man tuff, om man begĂ„r brott och gĂ„r med kniv. Ju vĂ€rre du uppför dig, ju högre i hierarkin ligger du”, sĂ€ger han.
Som han ser det, gÀller det att ge de unga ansvar och aktiviteter.
“LĂ„t dem bygga ett hus med sina egna hĂ€nder och ge dem ansvaret för det. LĂ„t dem skapa nĂ„got meningsfullt, exempelvis en ungdomsklubb, och ge dem en gokartbana. Det behöver inte vara sĂ„ invecklat”, sĂ€ger han.
“Unga pojkar Ă€r vilda i en period, sĂ„ kommer det alltid att vara. Men om man kan hĂ„lla dem borta frĂ„n kriminaliteten, och om man kan fĂ„ dem pĂ„ rĂ€tt spĂ„r, innan det Ă€r för sent, sĂ„ ska det nog gĂ„. DĂ„ kommer de fram till, att alla de Ă€ldre killar med knivar, som de gick och sĂ„g upp till, bara Ă€r slödder. Och att det som verkligen betyder nĂ„got, Ă€r att fĂ„ sig en familj, en utbildning och ett jobb”, sĂ€ger Money.
Han tar en kort paus, innan han pÄ sin blandning av gatuköpenhamnska och sydlÀndska utbryter:
“Inshallah. Om gud vill”.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Ăversatt frĂ„n danska av SkĂ„nsk Friskytt.
OversĂŠtterens kommentar:
Det Ă€r uppfriskande att lĂ€sa en artikel av det hĂ€r slaget, med en Ă€rlighet och öppenhet som man fĂ„r leta lĂ€nge efter i Sverige. Ă andra sidan Ă€r det bekymrande att Danmark inte har fĂ„tt bĂ€ttre ordning pĂ„ problemen, trots Venstre-regeringen. Men Ă€r det illa stĂ€llt i Danmark, Ă€r det lĂ„ngt vĂ€rre hĂ€r. Och danskarna verkar Ă„tminstone vara krismedvetna. Man fĂ„r vĂ€l hoppas att danskarna visar solidaritet med invĂ„narna i det gamla Ăstdanmark om saker och ting gĂ„r riktigt Ă„t pipan i vĂ„ra trakter. Vi skĂ„nelĂ€ndare har dessutom en del av SkĂ„neland som fortfarande Ă€r en del av Danmark, nĂ€mligen Bornholm. Det kan nog vara en hyfsad tillflyktsort för skĂ„nelĂ€ndare som vill ha lite lugn och ro.
