24
dec
Seneste opdatering: 25/12-07 kl. 1854
Ingen kommentar - Tryk for at kommentere!

Tibirke Kirke    (stĂžrre, tydeligere skĂŠrmbillede  her. Tryk “collapse frame”. Der er kun stearinlys)

Hver tredje dansker  i kirke juleaften

K.D. Lang sings Leonard Cohen’s Hallelujah

GlĂŠdelig jul ! Og hilsner til alle, ikke mindst gode  venner i Sverige og Norge samt  Danmarks  specielle ven i USA.  Selvom det er  fjerde gang – ingen jul uden Jussi Björling: “Oh,  Helga  Natt” , mp 3 min. 4:45.

hammersh__i.jpg 

 (foto Snaphanen)

White Britons will be a minority in a dozen towns within 30 years

Record levels of immigration combined with higher birth rates among newcomers will tip the balance between whites and non-whites and create a string of “superdiverse” cities where no single group will form a majority.

The watershed is expected to be reached first in Leicester, where whites will form less than 50 per cent of the population by 2020, followed by Birmingham in 2024, and by Slough and Luton soon afterwards.   …..  “Regardless of future immigration patterns, it is just a matter of time until cities such as Birmingham become plural. 

“Even if we prohibited another single soul from entering the country, the trends have already laid root.”

“Superdiversitet” 

 Why Muslim Women Can’t Marry Non-Muslim Men    
 
A fatwa issued in August 2007 by the secretary-general of the Assembly of Muslim Jurists in America , Dr. Sheikh Salah Al-Sawy, states that marriage between a Muslim woman and a non-Muslim man is forbidden and invalid, and that children born of such a union are illegitimate.

Frontpage

Hvordan bliver  man nazist ?

Jan Milld lister  den Erasmus Montanus logik op, som anstĂŠndighedsetablissementet driver sig ud i, nĂ„r den vil argumentere  imod virkeligheden. Jeg kunne  komme  i tanke om noget mere fascistoidt end  netop  BGF. Men de  har sĂ„ travlt med alle  deres -ismer. I gĂ„r stĂždte  jeg pĂ„ Ă©n, der i ramme  alvor kaldte sig selv “en konservativ, paleo- antifeminist….” ER man overhovedet nogen, uden at have fundet sin  indre -ist ?

 Hur kan nÄgon mÀnniska i Sverige idag bli nazist?

Vi har ju facit pÄ vad HitlervÀldet medförde i vÀrlden!En del av förklaringen kan möjligen ligga i den typ av erfarenheter som BlÄgula frÄgor tvingats göra alltsedan starten 1994.

UtgÄngslÀget var att

a) den omfattande invandringen hade hunnit skapa pÄtagliga samhÀllsproblem

b) de som anförde invĂ€ndningar undantagslöst var – i varje fall om man skulle tro massmedia – personer och grupper med en tvivelaktig hĂ„llning till demokrati.

BGF:s koncept var dĂ€rför att till punkt och pricka följa “den demokratiska handboken”: respekt för meningsmotstĂ„ndare, saklig argumentering, sökande av relevanta fakta, osv. Tydligt tog vi avstĂ„nd frĂ„n bĂ„de frĂ€mlingsfientlighet och rasism, nazism och vĂ„ld. Med den politiska bakgrunden hos oss i ledningen för BGF skulle dĂ€rvid finnas en trovĂ€rdighet.

Ett mönster blev Ă€ndĂ„ snart tydligt i bemötandet av oss……..:

Altid lĂŠsvĂŠrdige Ulf PettersonÂŽs diagnose er  klokkeklar –  socialt kapital, har sjunkit som en sten –  . Hvis bare hans  kur for Sverige  var ligesĂ„ var ligesĂ„ tillidsvĂŠkkende. Jeg er  pessimist:

SÄ hÀr i juletider kanske mÄngas tankar stannar upp vid det goda. Men hur bör vi handla för att nÄ detta goda? Och hur ska vi göra för att nÄ det goda samhÀllet? Det kan man förstÄs inte svara pÄ i bloggpost pÄ nÄgra hundra ord, men jag tÀnker ÀndÄ sÀga nÄgot om det.

Sverige har pÄ rekordkort tid blivit ett mycket splittrat land. FrÄn att vara ett av vÀrldens mest enade samhÀllen, med det största förtroendet mellan medborgarna, har vi pÄ nÄgra decennier fallit till en lÄngt mörkare motpol. Tilliten, det som samhÀllsvetarna kallar socialt kapital, har sjunkit som en sten. Brottsligheten har ökat kraftigt. Den ekonomiska ojÀmlikheten befinner sig pÄ nivÄer vi inte har sett pÄ decennier. KÀnslan av gemenskap Àr allvarligt skadad och den identitetsmÀssiga förvirringen Àr för mÄnga total.

I mĂ„nga skolor rĂ„der vĂ„ld. Som helhet sjunker resultaten och fler och fler lĂ€rare upplever vĂ„ld och hot i vardagen. Flera hundra skolor brĂ€nns ner varje Ă„r – av allt att dömma av sina egna elever. En vandring genom en svensk storstad idag Ă€r en mer skrĂ€mmande upplevelse Ă€n det varit under nĂ„gon svensks samtid. Klotter överallt. SkrĂ€p i mĂ€ngder pryder inte bara ödsliga hörn utan Ă€ven gator, torg och parker. UngdomsgĂ€ng hĂ€rjar och dominerar “sina” omrĂ„den. Vissa grannskap undviks av alla utom de som tvingas bo dĂ€r: Sverige har fĂ„tt riktiga ghetton. Tiggare drar fram dĂ€r de för nĂ„gra Ă„r sedan var okĂ€nda fenomen. VĂ„ra gemensamma miljöer skriker mot oss: vi bryr oss inte, vi har ingen gemenskap, vi struntar i varandra, vi gör vĂ„rt och skiter i de andra.

Bland de allvarligaste tecknen pÄ grava sociala patologier i Sverige Àr de allt vanligare attackerna pÄ den medborgerliga hjÀlp som kanske mer Àn nÄgot annat representerar fungerande gemenskap och det goda samhÀllet: vÄr rÀddningstjÀnst, ambulans och brandkÄr. I allt fler omrÄden angrips ambulanser och brandbilar med stenkastning och trakasserier nÀr de rycker ut i syfte att hjÀlpa. Det Àr svÄrt tÀnka sig nÄgon starkare mÀtare pÄ splittring och misstro Àn nÀr de som bara gör gott blir angripna.

Det Àr i mÄnga stycken inte en vacker bild, bilden av vÄrt samtida Sverige. Det Àr inte en bild vi vill ta med oss till vÀrmen framför julgranen i morgon. Hur ska vi dÄ nÄ ett samhÀlle med gemenskap igen?

Jag tror en del av svaret, en liten del förvisso, finns i samhÀllsdiskursens fetisch för ytlig tolerans och förakt mot varje form pÄ krav pÄ medborgarna. En ideologi av laisseiz-faire-populism har spridit sig; den missriktade tanken att tolerans Àr samhÀllets enda mÄl. SÄ lÀnge alla följer lagarna har ingen rÀtt att stÀlla moraliska krav pÄ andra. Varje grupp eller individ fÄr sköta sitt och ingen annan har rÀtt att lÀgga sig i. Genom att pÄ sÄ vis maximera sin frihetliga tolerans maximerar man sin godhet, enligt detta sÀtt att tÀnka.

I en tid av splittring tror jag inte det Àr vÀg som leder till det goda samhÀllet.

Tolerans Àr viktigt och en förutsÀttning för sjÀlva rörelsen mot ett gott samhÀlle. Men enbart tolerans Àr samtidigt en mycket lÄg ambitionsnivÄ. Det innebÀr bara passiv acceptans, inte aktiv medverkan i en diskussion om hur vi bör leva tillsammans. Tolerans Àr ett första steg, inte ett slutmÄl. Enbart tolerans bygger pÄ tanken om isolering, snarare Àn tanken pÄ gemenskap. Jag vill hÀvda att det goda samhÀllet aldrig kan nÄs med bara tolerans. Det goda samhÀllet förutsÀtter mycket mer Àn att vi bara struntar i vad andra gör. Ja, jag tror faktiskt att det Àr precis tvÀrt om: det goda samhÀllet förutsÀtter att vi bryr oss. Det förutsÀtter faktiskt att vi lÀgger oss i. I det goda samhÀllet vÄgar vi ta konflikter pÄ kort sikt för att skapa gemenskap och omtanke i det lÄnga perspektivet. De moraliska kraven mÄste gÄ lÄngt utöver att bara följa den moral som vi klarat av att prÀnta pÄ papper. För vi som bor tillsammans Àr alla delar i samma ömsesidiga beroende, vare sig vi vill det eller inte.

Ja det goda samhĂ€llet förutsĂ€tter mycket mer. Det förutsĂ€tter att vi har en öppen debatt, dĂ€r vi vĂ„gar pratar om precis alla problem. Att vi vĂ„gar kritisera varandra, sĂ„ att vi inte undandrar oss att tala om allt som förtrycker eller begrĂ€nsar oss. Att vi inte hycklar med gemensamma regler, utan lĂ„ter dem gĂ€lla för alla och hela tiden, utan ursĂ€kt och undantag. Att vi tar jĂ€mlikhet och demokrati pĂ„ allvar: sĂ„ att vi inte nyttjar dessa dygder i blotta undantagsfall utan krĂ€ver dem konsekvent. Att vi nogsamt reflekterar över konsekvenserna av vĂ„ra handlingar och beslut – inte bara för oss som bor hĂ€r idag, utan Ă€ven för framtiden.

Det goda samhÀllet bör omfatta starka rÀttigheter. Men för att upprÀtthÄlla starka rÀttigheter, behövs starkare krav pÄ medborgarna, inte svagare. Det goda samhÀllet förutsÀtter att vi stÀller krav. Det goda samhÀllet Àr att stÀlla krav.

Det goda samhÀllet stÀller krav pÄ medborgarna


DonĂ©r engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?


Comments are closed.