26
apr
Seneste opdatering: 27/4-08 kl. 0041
2 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Hvis Europa mister dele af sine idealer og frihedsrettigheder, er det ikke sÄ meget fordi vi er svage eller fejge. Det er fordi vi er inderligt uvidende og ligeglade. EkstraordinÊr skarp og interessant artikel via Hodja:

We must make being a kafir a point of identity and pride. Call yourself a kafir in all relations with Muslims. We are the Free, free of Islam. Muslims are the slaves. We must make the word dhimmi a stinging, shameful rebuke, a punishing insult that hurts.

The Two Kinds of Dhimmis

Svenske journalisters “veritofobi”

og historien om hvordan en uhyre velmeriteret og erfaren lĂŠge, med Ă©t slag kan blive en paria :

En artikelserie av Thomas Jackson, lÀkaren som bestÀmt sig för att stÀlla det förljugna mediaetablissemanget mot vÀggen. SanningsskrÀck hos journalister. (veritas, lat. Sanning, phobi, grek. RÀdsla)

SanningsrÀdsla

RĂ€dsla för obekvĂ€ma sanningar Ă€r ett fenomen som överallt och alltid dĂ€r mĂ€nniskor levat existerat i olika grader. Det hör livet till och Ă€r ett vardagsfenomen. Man behöver inte sĂ€ga att en person Ă€r för tjock, lĂ„ng eller omusikalisk Ă€ven om det Ă€r sant dĂ€rför att det finns en risk att personen ifrĂ„ga blir ledsen, irriterad eller arg. Det kan alltsĂ„ bli en provokation som leder till en förĂ€ndring i t.ex. relationen eller aggressivitet – och ingen vet ju sĂ€kert hur det dĂ„ slutar. Andra sanningar om sakförhĂ„llanden, t.ex. att man mĂ„ste sĂ„ för att kunna skörda, bygga ett hus för att klara vinter och överlevnad bĂ€ttre Ă€r emellertid viktiga att öppet formulera. Detta för ett gott samhĂ€lle och meningsfull tillvaro.

Journalister dÄ, de har egentligen en rÀtt mÀrklig roll, de skall kommunicera om saker som de oftast inte Àr inblandade direkt i. SjÀlvklart har Àven de, liksom alla andra, en rÀdsla att provocera förÀndringar. De har egentligen en uppgift i första hand att rapportera, inte att tycka eller tolka. Att rapportera om verkligheten realistiskt Àr vad vi kallar för i alla fall ett försök till sanning, alltsÄ klassisk god journalistik dÀr lÀsaren kan bilda sig sin egen uppfattning. Att ha sanningen som högsta ideal har varit en europeisk lidelse bÄde inom kristenheten och upplysningstiden.

Att ha sanningen som högsta ideal Àr dock ingen sjÀlvklarhet för alla. BÄde inom kommunismen och islam Àr sanningen underordad andra mÄl. Det Àr förödande tragiskt och i ordets rÀtta bemÀrkelse katastrofalt för vÄrt land Sverige och alla de mÀnniskor som bor hÀr nu att just svenska journalister alltför ofta trott att deras jobb inte Àr att rapportera utan att tolka och tycka och dÀrigenom styra verkligheten.

NÀr man lÄter existentiellt vÀrdefattiga och nÀst intill poetiskt grÀnslösa individers tyckande i konform svensk media utgöra den enda spegel och mikroskop som verkligheten gestaltas och analyseras i för medborgarna Àr det inte bra. Ett paradigm (överordnat begreppssystem) vid svenska journalisthögskolor har varit att alltid ge den eller dem som just journalisterna utser som svaga företrÀde framför sanning och sunt förnuft.

Detta paradigm, alltsĂ„ överordnad förestĂ€llningsvĂ€rld, en avart av socialistisk tankesmörja, Ă€r naturligtvis ett svek mot hela den vĂ€sterlĂ€ndska humanistiska och vetenskapliga idĂ©traditionen och ett stort hot mot alla svaga. Vilken fasa för en svag person, t.ex. ett mobboffer i grundskolan, att vara beroende av nyckfylla journalisters socialfascistiska grundsyn t.ex. att det Ă€r den som mobbar som har problem. Socialismen Ă€r en fascism – det vet ni vĂ€l, som slĂ„r ned, slĂ„r ned, slĂ„r ned bĂ„de verbalt och fysiskt pĂ„ alla som inte delar just deras syn pĂ„ verkligheten.

Begreppet veritofobi, sanningsrÀdsla, vill jag just i Sverige avgrÀnsa till svenskutbildade journalisters rÀdsla att formulera realiteter och sanningar som bryter med det socialistiska paradigmet som styrt, förstört och relativiserat sÄ mycket i vÄrt tidigare trygga samhÀlle. Journalisterna sitter i vÀnsterburen och kommer inte ur den. VÀnstervinden viner kall och omÀnsklig och halvgalen Àven idag.

Veritofobi finns sjÀlvklart i mÄnga olika former, men just i Sverige vill jag fokusera pÄ den allvarligaste varianten i nulÀget, alltsÄ journalistisk veritofobi. Man kan ocksÄ sÀga att veritofobi Àr ett irrationellt vÀnsterkomplex hos svenska journalister av stark neurotisk karaktÀr som bl.a. gestaltat sig tydligt i att svenskar blivit vÀrldens i medicinsk bemÀrkelse absolut sjukaste folk.

Cirka 20% av Sveriges befolkning har en sjukförklaringsdiagnos, dubbelt sÄ mÄnga som nÄgot annat land i vÀrlden. I England och Tyskland Àr motsvarande siffror 5%. SamhÀllets egen sjukliga/neurotiska sjukförklaringssjuka kostar det ungefÀr 70 miljarder per Är. PÄ trettio Är ofattbara 2,1 biljoner kronor. Vad man hade kunnat göra med dessa pengar för infrastruktur, utbildning, ÀldrevÄrd kan man numera endast drömma om.

Och detta har skett i stort sett utan debatt eller offentlig diskussion. Den vÀnsterkomplexa veritofobin har dÀmpat och slÀckt alla ifrÄgasÀttanden. Att diskussionen börjat nÄgot nu under borgerliga regeringen Àr naturligt. Typiskt nog handlar den, nu som alltid, av journalisterna styrda debatten inte om missbruket utan om hur hemskt att sjukskrivna överhuvudtaget ifrÄgasÀtts. Att nÄgon vettig mÀnniska överhuvudtaget kan ifrÄgasÀtta att en debatt mÄste ske nÀr var femte svensk anses sÄ sjuk enligt nuvarande system att han/hon överhuvudtaget inte kan arbeta nÄgot alls Àr vÀl det bÀsta kvitto man kan fÄ pÄ att den svenska journalistkÄren Àr om inte helt galen sÄ Ätminstone halvt i vissa avseenden. SjÀlvklart Àr de veritofoba, vad skulle de annars vara?

Att var femte mÀnniska Àr sÄ sjuk att de inte kan jobba Àr ju otÀnkbart i bÄde kommunistiska samhÀllen och kapitalistiska och alla varianter dÀremellan förutom veritofoba samhÀllen. AlltsÄ samhÀllen dÀr journalister/media inte vÄgar beskriva samhÀllet realistiskt och lurar och döljer saker för medborgarna sÄ att de inte kan ta stÀllning.

Ett liknande lurendrejeri som i förtigande av sjukskrivningskatastrofen gör svenska journalister i sin fruktansvÀrda förföljelse av demokratiska partier som nationaldemokraterna och sverigedemokraterna. Att denna i Sverige förekommande förföljelse av politiskt oliktÀnkande inte anhÀngiggjorts vid Europadomstolen som ett brott mot mÀnskliga rÀttigheter Àr för mig ofattbart. Svenska journalister har i sitt publicerande i stort sett uppmanat till vÄldsbrott mot dessa partier. Personligen Àr jag vare sig sverigedemokrat eller nationaldemokrat utan socialkonservativ. Jag Àr medlem i Conservatives i England. Konservatismen Àr till sitt vÀsen Àr nationell, dÀrför sÄ avskydd av socialismen och liberalismen. Att jag har stor respekt bÄde för nationaldemokraterna och sverigedemokraterna vill jag inte dölja. BÄde svenskar och invandrarna behöver er för att fÄ balans i det alltmer explosiva mÄngkulturella samhÀllet i Sverige. Hoppas ni bÄda kommer över 4% i nÀsta riksdagsval sÄ man kan börja andas igen hemma i Sverige.

Se f.ö. min debattartikel om sjukskrivningar i Sydsvenskan 23/3 i Ă„r. Den som reflekterar vĂ€l över vad jag ovan skrivit förstĂ„r sĂ€kert varför jag pĂ„ stabil grund kan hĂ€vda att Ă€ven om alla enskilda svenska journalister Ă€r sunda och friska sĂ„ Ă€r deras s.k. kollektiva persona (masspersonlighet) halvpsykotisk, alltsĂ„ i ordet reella betydelse halvgalen. Detta Ă€r mycket allvarligt och mycket farligt. Begreppet masspsykos kĂ€nner alla till och jag menar att man faktiskt mĂ„ste börja diskutera om inte svensk journalistkĂ„r har ett unikt vĂ€nsterkomplex, format under intensivt lĂ„ngvarig socialdemokratisk regeringstid, ett vĂ€nsterkomplex som nĂ€rts och gödslats sĂ„ ensidigt och intensivt under drygt sjuttio Ă„r till den grad att verklighetsbilden har kantrat till den grad att man de facto har sjukförklarat var femte svensk. Är inte detta vansinne sĂ„ var vĂ€nligen förklara för mig vad det Ă€r. Jag kallar det för veritofobi, en irrationell rĂ€dsla för sanningen och verkligheten hos journalister pga. ensidighet i politiskt maktinnehav i en demokrati. Makten har alltsĂ„ sanningskorrumperat journalistiken pĂ„ ett mĂ€rkligt sĂ€tt.

Jag menar alltsÄ att veritofobi Àr mer utbrett i Sverige Àn i andra demokratiska stater och Àr en anledning till en rad negativa företeelser i svenska samhÀllet.


Engelsk media

Efter fem Är i England kan jag konstatera att engelsk press visserligen överdriver enormt, men de ljuger inte. De som ljuger döms ofta i brittisk domstol. I Sverige överdrivs inte speciellt mycket men desto allvarligare Àr att det ljugs mer i media i Sverige Àn i normala lÀnder sannolikt beroende pÄ obefintliga reella möjligheter för den enskilde att fÄ rÀttelse. Dessutom: Snedvridningen och förtigande av mÄnga reella omstÀndigheter i svenska media Àr lika allvarlig som lögnerna.
Nationaldemokraterna stÄr upp för sanningen trots de upprepade slagen frÄn sjÀlvutnÀmnda proffstyckare

Nationaldemokraterna har ingen veritofobi, de stÄr upp för sanningen och pÄ de svagas och utsattas sida. Nationell Idag var det enda media som fullt ut lÀt mig komma till tals nÀr jag avslöjade SVT:s och Uppdrag gransknings lögner om de s.k. apatiska flyktingbarnen och deras förÀldrar som svensk riks- och lokalmedia cyniskt utnyttjade för att sÀlja lösnummer och visa hur bra och goda de sjÀlva (alltsÄ journalisterna) Àr.

Visst Ă€r det paradoxalt, Nationaldemokraterna, ett nationellt och genuint demokratiskt och av svenska media grovt förtalat parti, som Ă€r kĂ€nda för att anse att invandringen av utlĂ€ndska medborgare och integrationsförsöken gĂ„tt för lĂ„ngt och dĂ€rför orsakar kaos i vardagen – (endast den mest naiva och inbilske veritofoben nekar till detta), de Ă€r de enda som stĂ€ller upp som humanister för de mest ömkansvĂ€rda, nĂ€mligen barn. Barn, som Ă€r flyktingar, som i frĂ€mmande sjukhusmiljöer utsĂ€tts för nĂ„got som pĂ„ medicinskt fackligt sprĂ„k inte kan kallas för annat Ă€n tortyr. Den faktiska tortyren (obs, formuleringen Ă€r absolut ingen överdrift) av en i allmĂ€nhetens ögon helig allians av svenska journalister och socialistiska/marxistiska barnlĂ€kare. Den ledande barnlĂ€karen och marxisten Henry Ascher, som direkt bidragit till att plĂ„gandet av barnen kunnat fortgĂ„, har i mĂ„nga Ă„r varit pĂ„ valbar plats för KPML(r) i Göteborg, han fick obegrĂ€nsad mediatid i SVT och kvĂ€llsmedia av dem som jag kallar nĂ„got sĂ„ fult som svenska journalistidioter. Jag menar detta invektiv frĂ„n djupet av mitt hjĂ€rta för att barnen fick lida sĂ„ mycket helt i onödan. Ascher fick Ă„r efter Ă„r i svensk media, oemotsagd av ett korkat svenskt nationellt inskrĂ€nkt mediaetablissemanget, pĂ„stĂ„ att barnen hade en ny okĂ€nd sjukdom. Som Ă€rkekommunist struntade han vĂ€l i barnen som individer, han sĂ„g bara flyktinggruppen i stort och sĂ„g vĂ€l med behag att barnen offrades för nĂ„got i hans, den sanne socialistens ögon, större – nĂ€mligen gruppen.
TvÄngssimuleringsövergrepp och domstolen i Haag

I verkligheten var barnen utsatta för svĂ„ra tvĂ„ngssimuleringsövergrepp. NĂ„gra av barnen blev sĂ„ svĂ„rt psykiskt traumatiserade av att tvingas spela med i teatern att de fortfarande mĂ„nader efter uppehĂ„llstillstĂ„ndet beviljats inte kunde gĂ„ normalt utan betedde sig konstigt och abnormt. NĂ„got som riksmedia idag skamset vĂ€grar skriva om för att de dĂ„ sjĂ€lva framstĂ„r som de stora fĂ„n de egentligen Ă€r och klart delaktiga i en process som egentligen borde sluta i domstolen i Haag för brott mot mĂ€nskligheten, mot FN:s barnkonvention pga. metodisk tortyr av minderĂ„riga – inte undra pĂ„ att media gör allt för att dölja sina dĂ„d. Denna rĂ€ttsprocess kanske kommer.

Jag uttalade i Sveriges Television september 2006 att ”Jag Ă€r helt emot mĂ„ngkultur (för jag vill ha kristen kultur)” och ”Barnen utsĂ€tts för svĂ„ra övergrepp i en situation dĂ€r media via sina skriverier framkallar övergreppen”. DĂ„ blev jag delvis en paria i Sverige. Min kritik av mĂ„ngkulturen och avslöjandet av övergreppen pĂ„ barnen fick enligt svensk traditionell media inte formuleras. Jag skulle straffas i media, sĂ„ jag blev förnedrad och utmĂ„lad som en oseriös doktor och rasist. De som tydligast stödde mig inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden var faktiskt utomeuropeiska invandrare som vill bo i ett kulturellt svenskt Sverige – heder Ă„t dem, ni har alltid en plats i mitt hjĂ€rta och Ă€r alltid vĂ€lkomna var jag Ă€n bor, speciellt till det land dĂ€r jag Ă€r medborgare. Andra, ursvenska bekanta slutade hĂ€lsa pĂ„ mig, svenska lĂ€karkollegor angrep mig men de flesta invandrarlĂ€kare stödde mig, det Ă€r klart du har rĂ€tt etc etc. PĂ„ sĂ€tt och vis var hela processen intressant och faktiskt inte utan positiva inslag. Jag vill numera inte kasta bort tid pĂ„ amoraliska skojare som hĂ„ller politiska korrektheten viktigare Ă€n barn som lider. Jag trivs betydligt bĂ€ttre med nya vĂ€nner i katolska kyrkan, konservativa och nationella kamrater och skötsamma invandrarvĂ€nner som har andra livsvĂ€rden Ă€n pengar och socialism, vilket prĂ€glar etablissemangssvenskarna. SĂ„ tack SVT för hjĂ€lpen att hitta hem Ă€nnu mer ideologiskt Ă€n tidigare!

Saklig motattack mot svensk media med invektiv de sÄ innerligt vÀl förtjÀnar

Jag har arbetat över 30 Är som lÀkare, Àr nÀstan fyrdubbel specialist, har riklig erfarenhet av internationellt lÀkararbete, sannolikt en av Sveriges kliniskt mest erfarna lÀkare (har jobbat prickfritt i trettio Är med 2000 heldygnsjourer). Har fÄtt tack av Socialstyrelsen i Sverige och engelska Commission for Healthcare Improvement för insatser avseende medicinsk kvalitetsförbÀttring, alltid med stark integritet, inte lÄtit mig korrumperas av patienters önskemÄl om orimlig sjukskrivning, skadliga undersökningar eller narkotiska lÀkemedel. Jag har efter att jag avslöjade svensk medias roll i övergreppen pÄ de utsatta flyktingbarnen blivit utsatt för en förtalskampanj av journalister som saknar dess like nÀr det gÀller lÀkare i Sverige.

Jag har dock nu börjat slĂ„ tillbaka och under det nĂ€rmaste Ă„ret kommer jag i alla fall försöka stĂ€mma in dessa tidningar till domstol: VĂ€stmanlands LĂ€ns Tidning, Blekinge LĂ€ns Tidning (som tog priset – ingen lĂ€kare eller person i Sverige har sannolikt blivit sĂ„ utskĂ€lld och beljugen som jag blev dĂ€r), Stockholms Fria Tidning. Som kronan pĂ„ verket kommer jag att försöka stĂ€mma SVT och programmet Uppdrag Granskning. Nationell Idags lĂ€sare skall hĂ„llas informerade om vad som hĂ€nder i domstolen. Jag kanske förlorar, det mĂ„ vara hĂ€nt, det viktigaste Ă€r att sanningen diskuteras. Men visst Ă€r det tragiskt att enda sĂ€ttet att fĂ„ vissa sanningar och vad man upplevt ut till allmĂ€nheten i Sverige Ă€r via en rĂ€ttsprocess. Svensk medias veritofoba vĂ„ta brandfilt slĂ€cker diskussioner som kan annars kan vĂ€xa och ge god frukt.

Det ovan sagda Àr som en ingress till en artikelserie jag fÄr möjlighet att publicera i Nationell Idag om nÄgra av de offentliga lögner som hÀrjat i Sverige under de trettio Är jag varit lÀkare. Mina artiklar vill jag tillÀgna alla felaktigt diagnostiserade och felbehandlade psykiatriska patienter jag sett under mina Är som psykiater och den högkvalitativa rörelsen inom hÀlso- och sjukvÄrden som stÄr upp för EBM, evidensbaserad medicin, en rörelse som Àr kritisk mot lÀkarkÄrens sÀtt att söka lokal gruppkoncensus och arbeta enligt lokala traditioner istÀllet för att arbeta kunskapsorienterat.
Det ofattbara – yrkeskriminella med förtidspension

Min andra artikel i serien veritofobi kommer att handla om missbruket av socialförsĂ€kringarna. Hur uppskattningsvis minst 10 000 – 15 000 yrkeskriminella lurat sig till förtidspensioner som ger dem 11 000 kronor i mĂ„naden resten av livet. Detta trots att de Ă€r helt friska. En sanning som systematiskt slĂ„s ned, slĂ„s ned, slĂ„s ned av det socialfascistiska gudlösa mediaetablissemanget. Tyck som vi! Annars slĂ„r vi ned, vi slĂ„r ned, vi slĂ„r ned dig! Den ekonomiska ersĂ€ttningen som ger de yrkeskriminella en ekonomisk bas att planera och utföra de mest vidriga brott i Sverige och utlandet. Detta Ă€r Sverige unikt om. Jag kommer att beskriva hur det gĂ„r till, det har aldrig beskrivits för allmĂ€nheten tidigare. Förtidspension Ă€r vĂ€ldigt lukrativt för yrkeskriminella. Efter mĂ„nga Ă„r som yrkeskriminell/förtidspensionĂ€r, aktiv inom trafficking, narkotikasmuggling etc sĂ„ har de yrkeskriminella t.o.m. fĂ„tt pensionspoĂ€ng pĂ„ sina förtidspensionsĂ„r som vĂ€rdeökat deras pension, som utfaller vid 65 Ă„rs Ă„lder, betydligt jĂ€mfört t.ex. med fattigpensionĂ€rer. Detta bekostas alltsĂ„ bl.a. av hederliga fattigpensionĂ€rer som inte gjort en fluga förnĂ€r under sin levnadstid. Yrkeskriminella fĂ„r alltsĂ„ betydligt högre pension Ă€n skötsamma fattigpensionĂ€rer. Är det fler Ă€n jag som förstĂ„r att det svenska samhĂ€llsbygget ruttnar inifrĂ„n? För att inte tĂ€nka pĂ„ de tiotusentals oskyldiga brottsoffren pga. att svenska staten via socialförsĂ€kringen underlĂ€ttar och stöder kriminell verksamhet. Tanken svindlar. Var finns kĂ€rleken? Solidariteten med sin nĂ€sta? Sökandet efter sanningen? Den försvann vĂ€l samtidigt som socialismen pĂ„ allvar gödslades inom socialdemokratin och prĂ€stkĂ„ren i svenska kyrkan byttes ut mot sjĂ€lar med förkĂ€rlek för buddism och mĂ„ngkultur. Parallellt tilltog förnekandet av inte bara vĂ€rldshistoriens utan jĂ€mförelse mest inflytelserika utan ocksĂ„ mest kĂ€rleksfulla idĂ©- och tankeströmning som den kristna tron. Som socialdemokratin pĂ„ 50-talet rev ner Stockholms Gamla Klara stadsdel har de ocksĂ„ vĂ„ldtagit den svenska folksjĂ€len.

Leeds/Stockholm 20080417

Thomas Jackson
Director
European College of Psychiatry
100% Loyalty with the Patients – None with Colleagues

ND.SE

PS: Jacksom har selvfĂžlgelig fĂ„et “kĂŠrligheden” at fĂžle :Kontroversiell psykiatriker och högerextremister gör gemensam sak mot mĂ„ngkultur og man kan mene om Nationaldemokraterna hvad man vil – og jeg er ikke begejstret – men som tidligere sagt, heller tĂŠller hvad der skrives, ikke hvor eller af hvem.

‘Kontrolleret afvikling’

I omtalen af El InglĂ©s’ indlĂŠg om Europas fremtid pĂ„ Gates of Vienna citerede jeg forfatteren for denne passus om forklaringen pĂ„ det britiske politis sĂŠrlige nidkĂŠrhed i forhold til indfĂždte englĂŠnderes angivelige racistiske ytringer – det er en vigtig iagttagelse der fortjener gentagelse:

Having accused the British police of not having a strategy to deal with the increasingly corrosive effects of large and growing numbers of Muslims in British society, I will now suggest that there is one strategy consistent with their behaviour, whether they have ever consciously formulated it or not. Simply put, it is the strategy of managing decline. The police have recognized that brute demographic realities render it impossible to ensure that the rule of British law continues to obtain in Muslim-dominated areas or with respect to Muslims in general, and that there is nothing they can do about it. They therefore take action against the most egregious examples of Muslim criminality, whilst simultaneously recommending that clergymen in London not wear their collars in public for fear of being assaulted by adherents of the Religion of Peace. They are, in essence, fighting a rearguard action against an inexorable demographic process, which can be slowed, but no longer stopped through mainstream political processes.

Jeg kan ikke fĂ„ Ăžje pĂ„ bedre forklaringer end denne, at det er en ren defensiv tilgang, der ikke vil lĂžse noget som helst. SĂ„ vidt jeg kan se har vi slet ikke tilsvarende forhold herhjemme, hvor vi som bekendt har mĂ„ske Europas frieste debat. Men glemmes skal det ikke, at der i de mange, mange Ăžnsker fra venstreflĂžjen og de kulturradikales side om at fĂ„ stĂŠkket ‘den hellige ytringsfrihed’, ‘retten til at hĂ„ne andres tro’, osv., er et Ăžnske om forhold som i Storbritannien, hvor dyre mandskabstimer bruges til f. eks. at efterforske en retarderet drengs skubben til en pige pĂ„ en legeplads. Jeg giver ofte udtryk for frustration over de oplagte spĂžrgsmĂ„l der ikke bliver stillet i medierne, som dette: Forestiller disse fjender af ‘den hellige ytringsfrihed’ sig, at hĂ„rdhĂŠndede politistatsmetoder ville kunne indvarsle det multikulturelle TusindĂ„rsrige, snarere end at bevise multikulturalismens fallit? Her den seneste historie fra Orwells hjemland (LFPC):

The case of Laurence Fernando from Hounslow in Middlesex is not known to the public. One morning he was having breakfast with his family when the police arrived at the door and took him away in front of his children. At the station he was told that he had written in racist terms to the Mayor of London.

The alleged letter was produced and was found to be unsigned, to be of inaccurate address, to contain abuse about Asians and to be replete with grammatical errors. Mr Fern­ando immediately pointed out all the discrepancies, saying that as he was himself Asian it was unlikely that he would write such stuff, that his spelling and grammar were better than that used and that there was no signature. […]

[T]hey seized both his and his son’s computer and kept them for weeks. His son had schoolwork stored and Mr Fernando all his business accounts but their pleas fell on deaf ears. So, to the intense satisfaction of whoever set Mr Fernando up, they suffered for weeks until the police called the innocent man to the station, kept him waiting two hours and then told him what they must have known from the outset which was that there would be no charges.

Days later his precious computers had still not been released due to “procedures”.

Ann Widdecombe: OUR POLICE HAVE LOST THEIR COMMON SENSE

Hamas’ vĂ„benhviler: ‘The truce hurts’

Overskriften er selvfÞlgelig et ordspil, og er faktisk titlen pÄ en Tom & Jerry-film jeg har hugget. Undertiden ligger ubehagelige sandheder frit tilgÊngelige, men modvilje, hvad enten denne bunder i berÞringsangst eller sympati for djÊvelen, forhindrer at den bliver udsagt i medierne. Er man frÊk nok, og det er Hamas, sÄ kan man spille helt i overensstemmelse med islamisk dogmatik, og ingen tÞr eller vil gÞre opmÊrksom pÄ det. Ingen i medierne, selvfÞlgelig. Vil man kende virkeligheden, er blogverdenen ofte et bedre sted at sÞge information:

The other night on his CNN TV show Glenn Beck had this exchange with the novelist Joel Rosenberg about the Hamas offer of a ten-year truce:

BECK: Nowhere. All right. Yesterday we talked a little bit about Jimmy Carter and, you know, his fun games with Hamas. And we ran out of time. And I want to come back to this, because you see it as significant in end-times prophecy. How?

ROSENBERG: I do potentially and this is why. Because Hamas — what Carter came home with was a declaration from the Hamas leader, Khaled Meshaal, to say that Hamas, the terrorist organization, would consider a 10-year peace treaty, or a hudna. A truce, as it were, with Israel.

Why is that significant? Because in the Bible, Daniel, Chapter 9, it talks about a seven-year comprehensive peace deal between Israel and the many nations and enemies that surround it. Seven years.

Now, up until now, in the modern Arab-Israeli peace process, in the last 60 years, nobody has ever suggested a time frame for a comprehensive deal. You didn`t see that in the Camp David Accords in 1979. You didn`t see it in the peace treaty with Jordan in 1994. You didn`t see it in the Oslo Accords, this idea of a time-limited comprehensive treaty.[…]

And why the ten-year time limit? Not because they’re getting close to fulfilling Biblical prophecy, but because that is the period stipulated for a truce in Islamic law. One manual of Muslim jurisprudence teaches that “if Muslims are weak, a truce may be made for ten years if necessary, for the Prophet (Allah bless him and give him peace) made a truce with the Quraysh for that long, as is related by Abu Dawud” (‘Umdat as-Salik, o9.16).

Note that this can only be done if “Muslims are weak.” The same legal manual also quotes this verse of the Qur’an: “So do not be fainthearted and call for peace, when it is you who are the uppermost” (Sura 47:35). So it isn’t likely that Hamas would be calling for a truce at all if it felt that it was in a position of strength. “Interests that justify making a truce are such things as Muslim weakness because of lack of numbers or materiel, or the hope of an enemy becoming Muslim . . .” (‘Umdat as-Salik, o9.16).

The bottom line: Hamas is feeling the heat and wants a truce in order to regroup and emerge in a stronger position.

And how much simpler and clearer analysis of what they are doing would be if anyone had the guts to look at the content of the Islamic teachings that Hamas follows. Why did Hamas offer a 10-year truce?

Med andre ord, pĂ„ sĂ„ toneangivende en tv-kanal som CNN stiller man sig tilfreds med at prĂžve at fitte virkeligheden med bibelske profetier efter princippet hug-en-hĂŠl-og-klip-en-tĂ„ – syv Ă„r i Bibelen, 10 Ă„r i virkeligheden, det passer nĂŠsten. Man mĂ„ gĂ„ til f. eks. Jihad Watch for at fĂ„ ordentlig besked. Endnu engang bliver jeg mindet om hvorfor jeg nĂŠsten har droppet tv-kiggeri. Spild af tid (LFPC).

“The fire exists. I can see its light and feel its heat. I point to it and say, “Look out for the fire!” As a result, people call me an arsonist”

Baron Bodissey i topform. Debatten over El InglĂ©s’ essay ” Surrender, Genocide… or What?” pĂ„ Gates of Vienna kom, ikke overraskende, til at handle om forfatterens motiver til at skrive om folkemordet som et muligt udkomme af den opbygning af spĂŠndinger vi ser i Europa. Som forventeligt blev artiklens drĂžftelse af ubehagelige emner som dette drejet hen til at El InglĂ©s Ăžnskede denne udvikling, at han “leger med ilden”. Det burde give sig selv at dette emne, scenarier for vores fremtid her i Europa, skulle vĂŠre af den stĂžrste interesse for os alle, men sidelĂžbende hermed er der nu opflammet en ef de velkendte hede debatter, med de lige sĂ„ velkendte fronter: LGF, Little Green Footballs, den sĂ„kaldte neocon blog, er efterhĂ„nden vanskelig at skelne fra manipulatorerne pĂ„ venstreflĂžjen, og var forventeligt blandt de fĂžrste til at vende essayets emne imod forfatteren og imod Gates of Vienna.

Dette er nu en veletableret risiko ved de debatter vi her stĂ„r for: PĂ„ venstreflĂžjen griber man med kyshĂ„nd alt der kan bruges til at svĂŠrte vores side. Jeg hĂžrer uden blusel til den flĂžj der mener at Ă„benhed om facts er en rigtig god ting, og derfor skal El InglĂ©s’ scenarier ikke vĂŠre off limits, hverken for at dem pĂ„ venstreflĂžjen ikke skal kunne sige noget om os, og heller ikke (lige sĂ„ fjollet) fordi den blotte diskussion om ubehagelige emner og scenarier kan blive selvopfyldende profetier – ‘lege med ilden’-argumentet. Det er en kritiker fra denne sidstnĂŠvnte flĂžj som Baron Bodissey svarer:

The “descriptive”-vs-“prescriptive” dichotomy is literally true but rhetorically dubious. Once you start opening your mind to the suicide option of genocide, you are crossing an intellectual divide that has a pretty miserable history.

I don’t agree. This fear of discussing awful possibilities is a version of “warding off the evil eye”. Don’t mention the awful event, or you might make it happen!

I don’t buy that kind of logic. People who refuse to examine clearly the horrendous possibilities that lie ahead of us are whistling past the graveyard.

World war was unthinkable in 1938. No decent person wanted to contemplate the possibility. The free nations of Western Europe were ready to do anything to avoid it.

And yet it came anyway, and was much more horrific, deadly, and destructive than it would have been if the political and cultural leaders of the day had listened to people like Churchill. In 1935 a clear-eyed, unflinching look at the likelihood of what lay ahead would have saved literally millions of lives.

We have an obligation to the next generation not to repeat the errors of the 1930s.

So you are playing with fire, and I’m sure that you know you are doing that.

That’s your opinion. I disagree.

The fire exists. I can see its light and feel its heat. I point to it and say, “Look out for the fire!”

As a result, people call me an arsonist.

I can live with that kind of unfairness. It’s just part of the price of doing business in the blogosphere.

LĂŠs det hele (LFPC):

Honey or Vinegar?

0 0 vote
Article Rating


DonĂ©r engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

2 Comments
Most Voted
Newest Oldest
Inline Feedbacks
View all comments
Jonny
Jonny
13 years ago

Artikeln “The Two Kinds of Dhimmis” var intressant. Undrar om det skulle vara möjligt att organisera “Wild Dog Teams”? HĂ€r Ă€r Ă€nnu ett exempel pĂ„ en “apologist dhimmi”: “Turkarnas religion”, PĂ„l Levin [filosofie doktor i internationella relationer; förelĂ€ser pĂ„ Stockholms universitet. Hans doktorsavhandling, framlagd vid University of Southern California, handlar om bilden av islam i Europa.] “Fientliga och krĂ€nkande attityder till islam och Muhammed vilar pĂ„ en lĂ„ng europeisk tradition med rötter i kristen medeltid. Och det Ă€r sĂ€rskilt tvĂ„ grundteman som omhuldats genom seklerna: sex och vĂ„ld.” http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1194&a=763563 Vad denna starka motvilja mot islam berodde pĂ„, och varför just… Read more »

Överayatollah
Överayatollah
13 years ago

“og man kan mene om Nationaldemokraterna hvad man vil – og jeg er ikke begejstret – men som tidligere sagt, heller tĂŠller hvad der skrives, ikke hvor eller af hvem” Bara att det var Nationaldemokraternas tidning som publicerar artikelserien kommer att rĂ€cka som argument för Expo och andra PK-megafoner i regimens tjĂ€nst. Detta enkla faktum Ă€r skĂ€l nog att skita i sakfrĂ„gorna, eftersom man enligt Expo kommer att göra “gemensam sak” med Nationaldemokraterna om man nĂ„gonsin tar upp dem eller uttalar sitt stöd för Jackson! Det Ă€r ocksĂ„ ett sĂ€tt för PK-medier att dela upp folk som de “goda” och… Read more »