22
jul
Seneste opdatering: 22/7-08 kl. 1627
8 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Jeg ser en del – gerne amerikanske turister – der flasher deres kipah frit p√• gaden i K√łbenhavn. Jeg h√•ber nogen fort√¶ller dem, at N√łrrebro ikke er Brooklyn. (foto ¬© Snaphanen)

Hovedproblemet: Befolkningseksplosionen

Et¬† problem der¬† falder i svang¬† noget f√łr “global warming”.¬†Kronikken¬†¬† falder p√• et ret¬†t√łrt sted, lige oven p√• Expressens hjerned√łde,¬†idiotiske leder i forg√•rs. (At¬† svenske journalister er Kamikaze-piloter , er trist, men det er direkte¬† tragisk at de sidder ved rorpinden p√• en fuldtlastet¬† Airbus.) Mere¬† normalt¬† fungerende¬† individer, kan hurtigt¬† indse, at n√•r vi lever¬† i¬† en verden, der formerer sig med en milliard hvert 13. √•r – i allerede ikke¬† fungerende, overvejende muslimske¬† stater – s√• er meget af det, vi diskuterer pt.¬† blot¬† symptomer¬† p√• noget meget, meget st√łrre og mere grundl√¶ggende. Dette¬† er vores¬† b√łrns¬† sk√¶bne, ikke vores¬† b√łrneb√łrns. Da kan meget v√¶re afgjort allerede for fungerende stater, imens¬† vor tids ‚Äúhumanister‚ÄĚ har fors√łgt¬† at t√łmme Atlanterhavet med en cappucinokop. Europ√¶iske¬† befolkninger¬†er ikke¬† suicidale l√¶ngere, nu m√• deres politikere holde op med af h√¶fte¬† for islams uansvarlighed. Hj√¶lp dem gerne, men under strenge demografiske betingelser:

Vi diskuterer terror og klima og f√łdevarekriser ‚Äď hvorfor er det et tabu at advare mod overbefolkningen? Ud fra en almindelig samfundsengageret betragtning er det efterh√•nden dybt forunderligt, at den altoverskyggende globale udfordring, overbefolkningen, der direkte er roden til en hel vifte af dybe sociale, politiske, √łkonomiske og etniske konflikter verden over, hverken anerkendes endsige diskuteres som et alarmerende problem p√• samfundsvidenskabelige eller politisk/√łkonomiske konferencer og symposier p√• internationalt niveau.¬† [….]

Tallene taler ellers deres tydelige sprog:
I Indien var der for ca. 25 √•r siden ca. 600 millioner mennesker, i dag er der over en milliard. Tyrkiets befolkning er p√• 50 √•r steget fra ca. 20 til ca. 70 millioner indbyggere. I Indonesien, verdens st√łrste muslimske land, var der for ca. 75 √•r siden godt 60 mio. mennesker, i dag n√¶rmer tallet sig 250 millioner. Den egyptiske hovedstad Kairo var oprindelig designet til ca. 250.000 mennesker. Nu bor der over 12 mio. indbyggere i Kairo, der i dag er et sydende helvede af forurening, slum og st√łj, hvor kampen for overlevelse har sat sit dystre pr√¶g p√• dagligdagen.
Et land som Nigeria er ofte h√¶rget af t√łrke og mangel p√• vand. Det skaber hungersn√łd. Nigeria, der for 75 √•r siden havde en befolkning p√• ca. 20 mio. indbyggere, har haft en befolkningsv√¶kst p√• over 100 mio. Det m√• betragtes som en katastrofe, at der alene ydes f√łdevarehj√¶lp, uden at der fra FN‚Äôs side indledes en dialog med regeringen om familieplanl√¶gning med grundig information om b√łrnebegr√¶nsning og pr√¶vention.

Kronik: ¬†Vor tids st√łrste udfordring , Jan Cortzen¬† tidligere chefredakt√łr for dagbladet B√łrsen.

Svend Aukens humbug-sprog

L√¶g m√¶rke til at Condell i videoen nedenfor siger om stakkels, engelske politifolk: “They have to treat “islamophobia” as¬† if it¬† was¬† a real word.”, ligesom svenskerne¬† forresten skal.¬†Hvorfor t√łr Auken ikke sige “frygt for islam”,¬† “afsmag for, modvilje imod¬†islam”,¬† helt normale politiske holdninger, der kan g√¶lde¬† ethvert f√¶nomen¬†– og unders√łge¬† om den frygt og afsmag¬†evt. kunne¬† v√¶re¬†berettiget ? Var Nic. Bl√¶del og Torgny Segerstedt “naziofober” eller “germanofober” ¬†i trediverne¬†¬†? “Islamofobi” er ikke et¬† normalt ord, det er politisk-sproglig¬†manipultation, som netop marxister og nazister¬† var mestre i. Det¬† er¬† ogs√• islamisternes¬† trumfkort, til at lukke¬† enhver u√łnsket debat, bare¬† h√łr dem tyrannisere dagsordenen i FN.¬†¬†¬†Derfor er det ikke sl√•et¬† an i t√¶nkende¬† kredse i Danmark.

MIN KOLLEGA i Folketingets pr√¶sidium, S√łren Espersen, er blevet st√łdt p√• manchetterne, fordi jeg i anledning af Mogens Glistrups d√łd har besvaret mediesp√łrgsm√•l om arven efter Glistrup med, at det blivende levn fra MG er blevet Dansk Folkepartis og andres islamofobi og ikke hans anarkistiske opg√łr med velf√¶rdssamfundet.¬† JP. DK

Den refleksmæssige patologisering af frygt

Historien her fra Pravda fort√¶ller hvad der er velkendt her i blogverdenen, at Rusland (med samt sit betragtelige arsenal af masse√łdel√¶ggelsesv√•ben) vil have muslimsk flertal i 2050. Sammenholdt med f√łdselsoverskuddet i de nordafrikanske og mellem√łstlige lande, og vores egen demografiske tilbagegang, er det vanskeligt at konkludere andet end at store, meget store, omv√¶ltninger venter om f√• √•rtier. Alligevel er det ikke noget der optager medierne eller danskerne i almindelighed, til trods for et markant stigende antal af indpakkede kvinder medbringende barne- og klapvogne i gadebilledet. Tv√¶rtimod er der en til lejligheden opfundet pseudodiagnose ben√¶vnt ‚Äėislamofobi’, som bruges til at stigmatisere dem der p√• basis af 1) √•benlyst aggressive udmeldinger og handlinger fra jihadister med udspring i 2) islamisk dogmatik, 3) erfaringerne fra 1300 √•r med islam, og 4) denne demografiske fremmarch reagerer med frygt. Jeg n√¶vner denne artikel, fordi journalisten helt bevidstl√łst, endda i samme s√¶tning, angiver terrorisme som noget der medf√łrer denne sygelige frygttilstand. Man mindes om den antipsykiatriske guru R. D. Laing, der i 1960‚Ä≤erne og 1970‚Ä≤erne n√łd popularitet for sin opfattelse af sindssyge som en rationel reaktion p√• hvad han ans√• for et sygt samfund. Men vi er alts√• de gale nu, og det har vi b√•de the Organization of Islamic Countries’ og Morten Kj√¶rums ord for. Via Dhimmi Watch (LFPC):

Islam is likely to become the primary religion in the Russian Federation by 2050 due to the high birth rate in Muslim republics. […]

Many Muslim citizens, in particular Muslim clerics, often cite instances of arrest and harassment by authorities, as well as ocassional confiscation of Islamic educational sources. The problems have been exacerbated by terrorist attacks linked with Islamic extremism and Chechen independence. Many ordinary Muslims in Russia fear that they have become the victims of a violent backlash.

The rise in the Russian Muslim population, terrorist attacks and the steep decline of the ethnic Russian population have given rise to a greater degree of Xenophobia and Islamophobia in Russia [mine fremh√¶velser, LFPC] Islam to become Russia’s predominant religion by 2050?

G√łteborg Posten interviewer¬† Flemming Rose

РDet finns 200 000 muslimer här, det är den största minoriteten och den minoritetsgrupp som får störst tillgång till media. Faktum är att islamister påverkar det offentliga rummet i Europa i rätt hög utsträckning, effekten blir större självcensur i förhållande till islam jämfört med andra religioner.

Hur ser du på det offentliga samtalet och det intellektuella klimatet i Danmark?
РVi har en friare debatt i Danmark än i Sverige. Sverige har den fördelen eller styrkan att man inte ser ner på intellektuella. Ni har ett mindre komplicerat förhållande till eliten. I Danmark är det en motsättning mellan folk och elit.

Han har på kort tid blivit en av Nordens mest omstridda debattörer. Gabriel Byström har träffat Jyllands-Postens kulturchef Flemming Rose för ett samtal om värderingar, yttrandefrihet och hur det är att leva under hot.

Flemming Rose lutar sig fram. Svarar efter en stund “f√∂r alltid”. Trots att de tv√• orden rymmer stor dramatik √§r det inget som verkar p√•verka honom. √Ötminstone inte n√§r han sitter h√§r, i det egna arbetsrummet med Kongens Nytorv utanf√∂r f√∂nstret och med ouppackade flyttl√•dor l√§ngs hela v√§ggarna. Han ser inte det egna offret som s√§rskilt stort i sammanhanget. Det som st√•r p√• spel √§r v√§sentligt st√∂rre, “den liberala demokratins grundv√§rderingar”. Att inse att det alltid kommer att finnas ett latent hot riktat mot den egna personen √§r naturligtvis inte s√§rskilt upplyftande, men det √§r ett pris Flemming Rose √§r villig att betala.

För fyra år sedan rekryterades han till Jyllands-Posten som kulturchef. Uppdraget var enkelt: vidga kulturbegreppet till att också omfatta aktuell samhällsdebatt och försök internationalisera sidorna. Något han onekligen lyckats rätt bra med. Flemming Rose har satt Jyllands-Posten på kartan på ett sätt som inga reklamkampanjer i världen skulle lyckas med. Publiceringen av karikatyrerna i september 2005 utmanade starka muslimska krafter runtom i världen. Men den blottade också en rad sprickor och problem som det samtida Europa brottas med. Frågor om integration, multikulturalism, religions- och yttrandefrihet ställdes på sin spets på ett annat sätt än tidigare. Publiceringen ledde också till en mer accentuerad debatt om hur tolkningsföreträdet inom den muslimska världen ser ut och vilka som besitter det, en kamp som är långtifrån avgjord.

F√∂r att f√∂rst√• Flemming Rose och hans motiv √§r det viktigt att g√• tillbaka till tidigt 80-tal. D√• tillbringade han ett √•r i Moskva och l√§ste ryska. Han tr√§ffade sin blivande fru och kunde p√• plats se och f√∂rst√• vad det innebar att leva i ett totalit√§rt samh√§lle. Tillbaka i Danmark kom han i kontakt med √•tskilliga dissidenter runtom i V√§steuropa. Han lyssnade p√• deras historier, deras vanmakt. Sj√§lv beskriver han dessa m√∂ten som “formande” vad g√§ller grundl√§ggande v√§rderingar och politisk hemvist. “Jag √§r liberal och anti-totalit√§r”.

Kanske ska tillkomsten och publiceringen av karikatyrerna ses i ljuset av detta, som ett försök att vidga yttrandefriheten, som religionskritik i en lång västerländsk tradition, som ett utforskande av den religiösa mytologin. Till skillnad från Sverige har Danmark fortfarande en blasfemilagstiftning. Samtidigt var initiativet till karikatyrtävlingen och även själva publiceringen långtifrån något oproblematiskt. Satir blir sällan vass, oftare plump och grov när den riktas mot hela folkgrupper. Så blev också debatten och reaktionerna långt vidare och mer dramatiska än någon hade kunnat ana. Själv tycker Flemming Rose att Muhammedkrisen markerade den multikulturalistiska modellens sammanbrott i Europa.

РFör mig handlar Muhammedkrisen om en likabehandling av alla grupper. Inte att man ska kräva mer eller mindre av muslimer utan samma sak som man kräver av andra. I det ligger ett erkännande och en inkludering.

Flemming Rose säger att Europa befinner sig i en identitetskris, en kris framkallad av det faktum att kalla kriget är slut, att EU och Nato utvidgats. Och, naturligtvis, globaliseringen. Vi rör oss friare och enklare än tidigare och kan via ny teknik kommunicera på helt nya sätt. Allt detta är en utmaning mot nationalstaten och nationalstatens identitet.

– Jag tror att ett √∂kande antal m√§nniskor anser att nationalstaten spelar en allt viktigare roll som den b√§sta ramen f√∂r en liberal demokrati. √Ąven om vi har olika v√§rderingar har vi i Europa en gemensam historia, gemensamma traditioner.

Att dra några långtgående slutsatser av hur Muhammedkarikatyrerna har påverkat den globala yttrandefriheten låter sig knappast göras än. Men en konkret händelse är viktig att lyfta fram, etablerandet av Council of ex-muslims i flera europeiska länder.

РDet handlar om människor som insisterar på rätten att säga nej till religion, utan den rätten existerar inte religionsfrihet. Det handlar också om att låta individens rättigheter gå före gruppens. Jag pratade alldeles nyss med Mina Ahadi som var med och grundade Council of ex-muslims i Tyskland förra vintern. Muslimska talesmän hade sagt att publiceringen hade kränkt 1,2 miljarder muslimer över hela världen. Det tyckte hon var kränkande och kände ett behov av att agera.

I grunden handlar det om tolkningsföreträdet. Vem kan föra 1,2 miljarder muslimers talan? Många har känt sig kallade, inte minst reaktionära grupper och deras företrädare. Samtidigt visade Muhammedkrisen att de imamer som gjorde anspråk på att vara språkrör för hela den muslimska världen inte utgjorde ett representativt flertal. Flemming Rose menar att krisen katalyserades av att ett antal olika intressen sammanföll vid en viss tidpunkt, något som stöds av att det tog flera månader efter publiceringarna innan ordentliga protester började höras.

РImamer i Danmark, islamiska och politiska ledare i Mellanöstern använde vår publicering inrikespolitiskt. Dessutom använde OIC (Organisation of the Islamic Conference) karikatyrstriden identitetspolitiskt i förhållande till hela den muslimska världen som hade varit svår att mobilisera på grund av interna stridigheter.

Vissa hävdar att hårdföra publiceringar flyttar gränser, andra lyfter fram dialog och förståelse, allt det icke-konfrontativa, som enda sättet att öka toleransen. Mår yttrandefriheten bättre i dag än före publiceringen?
РDet är en längre process än så och går inte riktigt att svara på. Men den som säger att det bästa är dialog har inte läst historien. Gå tillbaka till -80, -81, -82, då var det många i väst som sa att Sacharov, Solzjenitsyn, Michnik och Havel provocerade fram ett hårdare klimat i öst. Att de gjorde situationen för dialog, reformer, liberalisering mycket svårare. Men utan dessa personer är det inte säkert att förändringarna i östblocket hade ägt rum. Konflikt och kriser upplevs som obehagligt och på kort sikt även våldsamt.

Och som ett steg tillbaka?
– Vad g√§ller Muhammedkrisen finns det exempel som pekar i b√•da riktningarna. Det var sj√§lvklart ett steg fram f√∂r yttrandefriheten. Nu v√•gar m√§nniskor i Europa med en muslimsk bakgrund st√§lla sig upp och s√§ga “vi √§r inte muslimer. Vi insisterar p√• v√•r r√§tt att h√§vda det”. Det √§r fantastiskt modigt och ett klart steg fram. Jag tror att kriser, konflikter, konfrontation kan leda till n√•got positivt, s√§rskilt n√§r det handlar om att konfrontera totalit√§ra impulser.

Flemming Rose är långtifrån ensam om att hävda denna ståndpunkt. I höstas sa exempelvis filosofiprofessorn Sadik al-Azm samma sak när jag pratade med honom. Al-Azm befinner sig i Damaskus och har under flera perioder av sitt liv levt under hot, bland annat sedan han försvarade Salman Rushdie i en uppmärksammad essä i början av 90-talet. Al-Azm menade att varje publicering, varje utmaning av det rådande paradigmet flyttar gränsen en liten bit och gör det aningen lättare att leva i de diktaturer där religionen används för att kontrollera medborgarna. Hans råd var enkelt: publicera. Utmana. Bråka.

Samtidigt går det, inte utan fog, att argumentera för att karikatyrstriden handlade om den starkes kränkning av den svage. Både Sverige och Danmark är stater där segregationen är ett faktum. Flemming Rose skakar på huvudet och menar att det argumentet Рi den mån det någonsin varit giltigt Рföll så snart som konflikten blev global. I den stunden, säger han, borde omvärlden ha tagit Danmarks parti eftersom Danmark plötsligt blev den svage. Eftersom det inte skedde anar han andra motiv. Dessutom håller han inte med om att den muslimska minoriteten i Danmark är svag.

РDet finns 200 000 muslimer här, det är den största minoriteten och den minoritetsgrupp som får störst tillgång till media. Faktum är att islamister påverkar det offentliga rummet i Europa i rätt hög utsträckning, effekten blir större självcensur i förhållande till islam jämfört med andra religioner.

Hur ser du på det offentliga samtalet och det intellektuella klimatet i Danmark?
РVi har en friare debatt i Danmark än i Sverige. Sverige har den fördelen eller styrkan att man inte ser ner på intellektuella. Ni har ett mindre komplicerat förhållande till eliten. I Danmark är det en motsättning mellan folk och elit.

Hur har ditt liv förändrats av det som hänt?
РJag har blivit en offentlig person. Min identitet har alltid varit som reporter, inte som kommentator eller debattör. Nu kan jag inte resa ut i världen som anonym reporter längre. Jag har tänkt och reflekterat åtskilligt över vad jag har gjort och varför jag har gjort det och om det överensstämmer med mina värderingar. Ju mer jag har tänkt, ju mer jag har läst, desto mer övertygad har jag blivit om att publiceringen av Muhammedteckningarna och den debatt som följde hänger ihop med mina värderingar. Det gör livet enklare. Om jag hade känt att det inte hängde ihop intellektuellt så hade saken varit annorlunda.

Vi vandrar ut på Kongens Nytorv. För att vara en man som lever under konstant hot ser Flemming Rose oförskämt avslappnad ut. Han säger att han hade tur. Några månader innan krisen bröt ut fick han några råd från den danska polisen. Rose såg snabbt till att sopa igen alla spår efter sig. När krisen bröt ut gick det inte att finna honom. Han var borta ur alla register. Nu har han lärt sig leva med de nya förutsättningar som råder. Innan vi skiljs frågar jag om han tycker att det varit värt priset. Svaret kommer snabbt.

– Ja, det tycker jag. S√§ger jag nej skickar jag en mycket problematisk signal till dem som har f√∂rs√∂kt skr√§mma oss, n√§mligen att “hotar ni bara tillr√§ckligt s√• g√∂r jag som ni vill”. Om jag omv√§nt s√§ger att jag kommer att g√∂ra det igen √§r det m√•nga som kommer att t√§nka att jag √§r cynisk och kall. Oavsett vad jag svarar √§r det problematiskt.¬† via Document.no

(PS: Rose  lever  ikke mere fordækt, end  jeg så ham i afslappede  shorts i Kongens Have forleden til jazz koncert Рuden så meget som  solbriller på. )

0 0 vote
Article Rating


Don√©r engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

8 Comments
Most Voted
Newest Oldest
Inline Feedbacks
View all comments
Antifascisten
Antifascisten
12 years ago

Tak til hædersmanden Flemming Rose for hans uforlignelige forsvar for det sekulære samfund.

Peter Buch
Peter Buch
12 years ago

At ansvarlighed i indvandringspolitik og overskud på betalingsbalancen ikke er hvad Auken og hans parti har stået for i lange perioder er nok bittet. For ham.
Der er heldigvis andre muligheder end Auken og liste A.

Janne
Janne
12 years ago

Et af Aukens st√łrste problemer og S’s i√łvrigt, er, at han og socialdemokratiet ser DF som et st√łrre problem end islamisme og islamister og bruger uforholdsm√¶ssig meget tid p√• DF og desv√¶rre ikke p√• islamisme og islamisters h√¶rgen i EU og mange andre steder i verden. Men det er ogs√• bl.a. derfor is√¶r DF og men ogs√• V forts√¶tter med at f√• nye medlemmer, mens S m√• aflevere.

Johansen
Johansen
12 years ago

En fobi betyder en sygelig angst eller afsky for noget. Islamofobi skulle s√• betyde en sygelig angst for islam. Men er det da sygeligt at tage afstand fra/modstander af/kritisk overfor en totalit√¶r ideologi, som islam er? Jeg kan ikke se, at det har det fjerneste med en fobi at g√łre. I min optik er det almindelig sund fornuft at v√¶re modstander af en menneskefjendsk ideologi med et gudgivet barbarisk og kvindefjendsk lovsystem. Det er logik at v√¶re kritisk overfor en ideologi, som gennem p√•bud i en gammel bog som koranen ud√łver menneskelig adf√¶rdskontrol i alle livets forhold og s√•gar helt… Read more »

Janne
Janne
12 years ago

Svend Auken og resten af S kan ikke lide at vi kritiserer religion(er). S√¶rligt islam har Svend Auken og S sat sig for at vogte mod evt. v√¶mmelige religionskritikere. For at g√łre religionskritik til noget der ikke er stuerent, s√• kalder han religionskritikere for fobikere. Men mon ikke religionskritik bliver stuerent som DF er blevet det? Det har vist sig at det socialdemokraterne mener ikke er stuerent nu, det faktisk bliver det nogle √•r senere. S√• n√•r Auken bliver ved med at g√łre religionskritikere til fobikere, s√• er de m√•ske allerede p√• vej ind i varmen. Vi f√•r mere religionskritik… Read more »

JensH
JensH
12 years ago

“er Auken uh√¶derlig eller er han dum.”

Eller ogs√• er han i en tilstand af forn√¶gtelse. Intellektuelt kan han godt se islams politiske side, men hjertet br√¶nder s√• varmt for den multikulturelle ide, og som hos mange andre “f√łlelses-mennesker” p√• venstrefl√łjen f√•r sidstn√¶vnte overtaget. Det kan man selvf√łlgelig godt kalde “uh√¶derlighed”, men jeg fortr√¶kker nu ‘virkelighedsforn√¶gtelse’.

steen
steen
12 years ago

Det er jo i virkeligheden såre enkelt, dr. Watson.

De fleste anerkender at nazisme og kommunisme havde st√¶rke religi√łse drag – og opfyldte s√•danne behov (nogle r√łg jo p√• Skt Hans, da Sovjet br√łd sammen – det er ik¬ī engang l√łgn).

Ligeledes er de fleste klar over at, islam har stærke politiske træk. Man kan skændes om hvor stærke. РErgo Рer Auken uhæderlig eller er han dum. Det sidste tror jeg ikke han er.

JensH
JensH
12 years ago

Svend Auken befinder sig politisk mentalt stadig p√• ‘stue-renheds’-debatten fra 1990’erne, og som gammel venstresnoet kulturradikal er han fuldst√¶ndig fasrl√•st i nogle positioner, som et flertal af befolkningen gjorde op med ved valget i 2001, (og de to efterf√łlgende valg i√łvrigt). Svend Auken tilh√łrer den gruppe af socialdemokrater, som er fuldst√¶ndig overbevist om, at DF er noget unaturligt og midlertidigt i Dansk politik. Det virker som om, at han n√¶gter at erkende, at de sidste 25-30 √•rs massive ikke-vestlige indvandring har √¶ndret de politiske foruds√¶tninger grundliggende. Han fatter √•benbart ikke, at de gamle LO-kernev√¶lgere ikke ser indvandringen og ikke mindst… Read more »