15
apr
Seneste opdatering: 15/4-12 kl. 1653
1 kommentar - Tryk for at kommentere!

 Dagböcker 1970-1986, Atrium, översÀttning av HÄkan Lövgren, redaktion och förord av Christo Burman.

af Thomas Nydahl

MÄste man vara cineast för att fascineras av och intressera sig för en av 1900-talets största filmskapare? Kanske underlÀttar det att ha specialkunskaper om filmarens verk, deras kontext och bemötande i samtiden, men det rÀcker lÄngt att intressera sig för konstnÀrernasvillkor i det mest seglivade europeiska diktatursystemet, Sovjetunionen, för att Andrej Tarkovskijs dagböcker ska bli intressant för vem som helst. I dagbokstexterna kommer man varje konstnÀr allra nÀrmast, och inte ens de vardagliga banaliteterna blir ointressanta eftersom de sÀger nÄgot om de konkreta livsvillkoren i Sovjetunionen.

Tarkovskij blev i Sverige sedd och kÀnd inte minst för sitt samarbete med filmfotografen Sven Nyqvist, skÄdespelaren och regissören Erland Josephson (Offret, hans sista film), och kopplingar till Ingmar Bergman (som han ocksÄ sent i livet omvÀrderade och förhöll sig sval till). Hans filmer grep in i bÄde metafysiska och mytologiska vÀrldar, gestaltade nÄgot som i bÀsta mening kan kallas poesi, och skapade dÀrmed ocksÄ en alldeles egen bildberÀttelse. Alldeles sjÀlvklart ter det sig att han redan tidigt utforskade kristna förestÀllningar och miljöer, och att dessa utforskningar ocksÄ vÄllade honom stora problem med diktaturens censurmyndigheter. NÀr han skapat sitt kanske viktigaste verk, Andrej Rubljov, sÀger han sig ha deltagit i en spiritistisk seans dÀr han fÄtt kontakt med Boris Pasternak, som ocksÄ varit en gammal bekant med hans far. HÀr gÄr handgripligt konstnÀrskap hand i hand med en mystik de flesta av oss betraktar med skepsis. Tarkovskij lÀt sig inte begrÀnsas av sin ortodoxa kristna tro och deltog dÀrför ocksÄ i rent ockulta sammanhang.

Man mÄste betona den fria anden i kontrast mot sovjetstaten; individen i kontrast mot diktaturen; individualitet i kontrast mot likriktningen. Andrej Tarkovskij Àr i lika hög grad som Solsjenitsyn inte bara en symbol utan ocksÄ ett levande exempel pÄ hur svÄrt, nÀst intill omöjligt, det Àr att verka i en totalitÀr stat. Men liksom Solsjenitsyn lyckas Tarkovskij fÄ ut det han skapat, bÄde till en inhemsk, dÄ för tiden sovjetisk, publik och till en globalt intresserad krets mÀnniskor. DÀrmed markerar han ocksÄ vikten av en fri ande. Ingmar Bergman försökte gÄng pÄ gÄng uppmuntra honom med paket och inbjudningar, men dessvÀrre kom de aldrig fram till honom. DÀr gick uppenbarligen en skarp grÀns för den kommunistiska censurmyndigheten..

För Tarkovskij blir andra konstnĂ€rer oerhört viktiga som inspirationskĂ€llor eller som referenspunkter. Han skriver med bĂ„de kritiska formuleringar och med ett slags broderlighet om sĂ„dana som Sartre (”Han erkĂ€nde till exempel att han undanhĂ„llit sanningen om sina intryck frĂ„n besöket i Sovjetunionen 1954, dĂ€rför att han inte ville att man skulle ’tro ont’ om oss. Det mĂ„ jag sĂ€ga!”), Woody Allen (”
 ett försök att gĂ„ pĂ„ bio och se Woody Alllens Manhattan. Jag gick efter första halvan. Trist sĂ„ till förbannelse, och W.A. Ă€r en förfĂ€rligt charmlös skĂ„despelare som vill framstĂ„ som oemotstĂ„ndlig”), och han citerar författare vars ord uppenbarligen betytt allt för honom, som nĂ€r Dostojevskij skriver ”För att kunna skriva bra, mĂ„ste man lida, lida!”. Dagbokens titel, Martyrologion, betyder för övrigt just Martyrkalender. Tarkovskij arbetade i samma tradition som Dostojevskij.

Det som förstÄs Àr av allra största intresse i dagboken Àr Ä ena sidan de konkreta skildringarna av arbetsvillkoren för en sovjetisk konstnÀr, och Ä andra sidan de övervÀganden Tarkovskij gör inför konkreta filmprojekt, ocksÄ sÄdana som förblir drömmar, aldrig förverkligade, för honom

Att vi nu har denna nÀstan tusen sidor tjocka volym översatt till svenska Àr i högsta grad anmÀrkningsvÀrt. Att den dessutom Àr utgiven av ett litet specialiserat förlag, Atrium i UmeÄ, för det Ànnu mer heroiskt. Man kan med tacksamhet sÀga, att man med denna volym fÄtt möjligheten att detaljrikt och omfattande kunna studera, och bÀttre lÀra sig förstÄ hur sovjetvÀldet fungerade och hur förödande det var pÄ mÀnniskors kreativitet, konstnÀrer eller inte. Den sista delen av dagboken frÄn 1986 Àr dessutom en gripande skildring av Tarkovskijs sista tid i livet, dÄ han förgÀves utkÀmpade striden mot cancern. Han avled natten till 29 december 1986 pÄ Hartmannkliniken i franska Neuilly-Sur-Seine och hans stoft begravdes enligt testamentet pÄ den rysk-ortodoxa kyrkogÄrden i Sainte-GeneviÚve-desBois utanför Paris. En stor konstnÀr hade avslutat sitt verk. Hans filmer finns bevarade för oss alla.

»Try a little tenderness«

Hver lĂžrdag sender BBC Sounds of the 60s. Det er ikke altsammen lige godt, men dette. Romantik KĂžbenhavn i midten af tresserne, inden de flippede ud i…..tjah. Atlantic Records (Atlantic Recording Corporation) is an American record label best known for its many recordings of rhythm and blues, rock and roll, and jazz. Otis Redding. Kan man blive sĂ„ prosaisk, sĂ„ man ikke kan hĂžre det? Lever uskylden og fortryllelsen stadig ude i et eller andet hjĂžrne, eller har vi hevet alle slĂžr til side? Bliver bĂžrn og mindreĂ„rige stadig forelskede i en tid der er invaderet af selvoptaget, oppustet, oplysende voksenhed, der ikke vĂŠrner om dem, som alt er nyt for? At vĂŠre “Udsat pĂ„ hjertets bjerge”, mĂ„ vĂŠre ethvert barns frihed, retten til ikke at blive invaderet i det intime i den takt, der passer dem, der har levet lĂŠngere. Diskretion. Frihed for pĂŠdagogik, frihed for affortryllere. Jeg har ingen anelse.

0 0 vote
Article Rating


DonĂ©r engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

1 Comment
Most Voted
Newest Oldest
Inline Feedbacks
View all comments
Info
Info
9 years ago

BÄSTE STEEN, SVERIGES RADIO HAR SVARET Steen, din frĂ„ga: ”Bliver bĂžrn og mindreĂ„rige stadig forelskede i en tid der er invaderet af selvoptaget, oppustet, oplysende voksenhed, der ikke vĂŠrner om dem, som alt er nyt for?” Om ni kastar en blick pĂ„ hemsidan för Sveriges radios s.k. ungdomskanal, P3, sĂ„ har ni svaret för Sveriges del: Man kan visserligen bli ”förĂ€lskad” fortfarande. Men naturligtvis inte pĂ„ gammaldags, heterosexuellt sĂ€tt. Skamligt. ‱ ”Jag har nog 100 olika kĂ€rleksrelationer” ‱ ”StjĂ€rnfamiljen ersĂ€tter kĂ€rnfamiljen” ‱ ”Just nu gör jag en bok om flersamma cowgirls” [= lesbiska dominas med mĂ„nga Ă€lskarinnor i stallet] ‱… Read more »