10
aug
Seneste opdatering: 10/8-12 kl. 1804
5 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Armenier som brÀnts levande av turkiska soldater i Sheykhalan, 1915 Foto frÄn Genocide Museum.
Af Thomas Nydahl

Turkiet har inte gjort upp med sin historia. Fortfarande hÀvdar landets elit att nÄgra förbrytelser mot armenierna aldrig Àgt rum. Just dÀrför bör man lÀsa Klas-Göran Karlssons bok De som Àr oskyldiga idag kan bli skyldiga imorgon. Det armeniska folkmordet och dess efterbörd (Atlantis) . Innan jag börjat lÀsa boken fann jag titeln förbryllande. Inne i texten kommer förklaringen:

“Barnen skonades inte, allt i enlighet med den förfĂ€rliga kollektivskuldslogik som Henry Morgenthau tillskriver Taalat Pascha och som gĂ„r ut pĂ„ att de som Ă€r oskyldiga idag kan bli skyldiga imorgon. Alma Johanssons vittnesbörd frĂ„n barnhemmet i Mush illustrerar vĂ€l logikens tillĂ€mpning i verkligheten:

‘Jag gick till mutessafiren och bad honom visa barmhĂ€rtighet Ă„tminstone mot barnen, men det var förgĂ€ves. Han svarade att de armeniska barnen mĂ„ste förintas tillsammans med sin nation. Alla mĂ€nniskor omkring oss togs frĂ„n vĂ„rt sjukhus och barnhem. De lĂ€mnade oss med tre personer ur tjĂ€nstefolket. Under dessa förfĂ€rliga omstĂ€ndigheter brĂ€ndes Mush ned till grunden.’ En av folkmordets utforskare anvĂ€nder just behandlingen av de armeniska barnen för att peka ut en kvalitativ skillnad mellan folkmordet och de hamidiska massakrerna pĂ„ 1890-talet…”

Det mesta som Karlsson dokumenterar i sin bok var nyheter för mig. NÀr ett svenskt förlag ger ut en sÄdan bok borde den vÀcka ett ramaskri. Jag har förvisso lÀst en och annan recension och en understreckare i Svenskan, men sÄvitt jag kan erinra mig har boken inte ens kopplats till den (fÄfÀnga) turkiska drömmen om ett EU-medlemskap. NÀr jag tÀnker pÄ hur omvÀrlden tvingade Tyskland till en uppgörelse med det förflutnas stora förbrytelser, sÄ förvÄnas jag över med vilken mildhet samma omvÀrld behandlat och fortsÀtter att behandla Turkiet, dess politiska elit, militÀra makthavare och intellektuella medlöpare. Vi vet att mÀnniskor förföljs, dras inför domstol och till och med mördas för att de ens talar om det intrÀffade. Att lÀsa Karlssons bok Àr att sjÀlv lÀra sig orsakerna.

0 0 votes
Article Rating


DonĂ©r engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

5 Comments
Most Voted
Newest Oldest
Inline Feedbacks
View all comments
Morten - - -
Morten - - -
9 years ago

Jeg har kendt til det armenske folkemord lige siden min barndom i et hjem, der dyrkede andre kulturer. Men det var kurdere, der fortalte om det. De sagde frejdigt, at det var DEM – ikke tyrkerne – der udfĂžrte det beskidte arbejde. Til gengĂŠld for deres ulejlighed skulle de have en kurdisk stat. Men tyrkerne sveg dem. SĂ„dan var deres historie. Der var ingen benĂŠgtelse. MĂ„ske skulle man spĂžrge kurderne, om de mener, de har begĂ„et folkemord? Hvis man vil have et bedre svar, end man fĂ„r fra tyrkerne. Det er altsammen blot von hören sagen, men det kunne vel… Read more »

Thomas Nydahl
9 years ago
Reply to  Morten - - -

Morten, den historien finns ocksĂ„ med i boken – men den gĂ„r ut pĂ„ att vissa kurder deltog i massakrerna, inte att de skulle ha varit de huvudskyldiga. Den turkiska skulden gĂ„r ju ocksĂ„ tillbaka pĂ„ det ottomanska riket.

Marit
Marit
9 years ago
Reply to  Morten - - -

Jeg kjenner en kurder fra Tyrkia. Han fortalte meg at hans far hadde vÊrt med pÄ eller overvÊrt folkemordet pÄ armenerne.

Morten - - -
Morten - - -
9 years ago
Reply to  Marit

Hej Marit – ja! Er det ikke sĂ„dan, at hvis man pirker til kurdernes nagfĂžlelelse over, at de ikke fik den lovede kurdiske stat – sĂ„ vĂŠlter det ud med bekendelser? I form af, at “alt det, de gjorde for tyrkerne blev lĂžnnet sĂ„ dĂ„rligt!” Den vej burde man mĂ„ske gĂ„ … Mens tid er, og overleveringen stadig er nogenlunde frisk og tĂŠt pĂ„ begivenhederne. At tyrkerne var anstiftere, hersker der nĂŠppe nogen tvivl om, men hvis det var kurderne, der begik skĂŠndselsdĂ„den, er det blandt dem, man skal indsamle “folkeminder”. For det tyrkiske system arkiverer og forsegler fĂžrst og… Read more »