20
okt
Seneste opdatering: 21/10-12 kl. 1901
1 kommentar - Tryk for at kommentere!


Klik f. helskærm

“Men ve den nation, vars litteratur avbryts genom maktingrepp…”
Af Thomas Nydahl

“Men ve den nation, vars litteratur avbryts genom maktingrepp – det √§r inte blott och bart ett brott mot ‘tryckfriheten’, det √§r ett f√∂rbommande av nationens hj√§rta, en s√∂nderhuggning av nationens minne. Nationen minns inte sig sj√§lv, nationen ber√∂vas den andliga enheten – och trots det skenbart gemensamma spr√•ket upph√∂r landsm√§n att f√∂rst√• landsm√§n. Stumma generationer lever och d√∂r utan att ha ber√§ttat om sig sj√§lva vare sig f√∂r sig sj√§lva eller f√∂r efterv√§rlden.”

Så skrev Alexander Solsjenitsyn i sin Nobelföreläsning i litteratur 1970. Den utgavs 1972 i översättning av Hans Björkegren. Naturligtvis kunde han inte hålla den. Journalisten Stig Fredriksson var en länk till friheten för Solsjenitsyn, och han berättar:

“Det var den kv√§llen i slutet av april 1972 som min karri√§r som hemlig kurir √•t Solsjenitsyn b√∂rjade. Den kom att vara i n√§stan tv√• √•r, tills Solsjenitsyn greps och s√§ndes i exil i februari 1974. Under denna tid hade jag ungef√§r tjugo hemliga m√∂ten med honom d√• han √∂verl√§mnade material som skulle till v√§st (…) N√§r jag kom till tillbaka till v√•r l√§genhet efter det d√§r f√∂rsta m√∂tet, tog jag en titt p√• vad Solsjenitsyn hade gett mig. Han hade fotograferat av manuskriptet till sin Nobelf√∂rel√§sning (…) Allt gick smidigt vid gr√§nsen, och framme i Helsingfors kunde jag meddela min chef Hans Bj√∂rkegren att “jag har post med mig fr√•n Moskva”. Vi besl√∂t att √•ka vidare till Stockholm d√§r vi √∂verl√§mnade Nobelf√∂rel√§sningen till Svenska Akademien. Nobelf√∂rel√§sningen offentliggjordes i svensk och internationell press i augusti 1972 (…) Det √§r en mycket stark text. Den v√§ckte sensation n√§r den kom ut, och den citerades v√§rlden √∂ver. Detta var f√∂rsta g√•ngen som Solsjenitsyn n√§mnde ordet “Gulagarkipelagen” och gjorde det k√§nt. Han skrev bl a att “d√§r blev det mitt √∂de att √∂verleva medan andra – kanske med st√∂rre beg√•vning och styrka √§n jag – gick under”.

Finns det anledning att tala om detta idag? Det finns särskilt stor anledning att göra det. Vi befinner oss mitt i ett civilisatoriskt skred. Det pågår över hela jorden. I Kina rasar striden mellan två väsentligt skilda vägar, i Indien, i hela arabvärlden, ja också i västvärlden.

Solsjenitsyn s√§ger bland annat att “landsm√§n upph√∂r att f√∂rst√• landsm√§n”. Det √§r just det som sker i ett civilisatoriskt skred. Kommer vi att f√∂rst√• varandra i Europa n√§r islamismen bef√§ster sina st√§llningar, antingen p√• grund av demografiska f√∂r√§ndringar eller f√∂r att opinionen v√§grar se betydelsen av detta och forts√§tter att mumla om godhet och tolerans. Landsm√§n upph√∂r att f√∂rst√• landsm√§n i samma utstr√§ckning som litteraturen fj√§rmar sig fr√•n varje betydande social och politisk mots√§ttning och realitet.

Den kriminallitteratur som ockuperar sinnena och f√∂rslappar sj√§lva f√∂rm√•gan att t√§nka i Europa kommer att bidra till en f√∂rs√§mrad m√∂jlighet till politisk klarhet, analys och skapar ist√§llet en pseudo-bokmarknad som saknar varje ambition att vara nationens minne. Om litteraturen kommer att lida av “maktingrepp” (Solsjenitsyns ord) kommer den liksom pressen att verka med en inbyggd sj√§lvcensur. Vilken makt som underkuvar den spelar mindre roll. Det √§r sj√§lva maktingreppet som √§r avg√∂rande. Starka s√§rintressen kan inskr√§nka i lika h√∂g grad som statliga myndigheter. En fri ande skapar fri litteratur. En r√§dd och underkuvad ande skapar skenlitteratur. (Se illustrationerne p√• link)

0 0 vote
Article Rating


Don√©r engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

1 Comment
Most Voted
Newest Oldest
Inline Feedbacks
View all comments
Bergfast
Bergfast
8 years ago

Att tillh√∂ra en MAJORITETS-befolkning, ( i Europa), medf√∂r tydligen en slags automatisk RISK? Risk f√∂r att ST√ĄMPLAS som potentiell – hatare-, (-rasist-, – diskriminerare -, -fr√§mlingsfientlig -, et cetera), av alla slags MINORITETER? Att tillh√∂ra en MINORITETS-grupp medf√∂r tydligen en slags automatisk RISKFRIHET? Som tillh√∂rande en MINORITESGRUPP riskerar man aldrig att antas kunna vara ‚Äďhatare-, (-fr√§mlingsfientlig -, -rasist- eller -diskriminerare – et cetera)? Detta √§r m√§rkligt. I den stora, v√§rldsvida och gr√§ns√∂verskridande kommunismens, tillika liberalismens, √∂gon, tillsammans med det internationella n√§ringslivet och den internationella bankindustrin, och naturligtvis ocks√• med hj√§lp av en internationell massmedieindustri, √§r egentligen de f.d. medborgarna i… Read more »