6
nov
Seneste opdatering: 7/11-12 kl. 1930
21 kommentarer - Tryk for at kommentere!

av Kjell HĂ„kansson

Svenska skolan befinner sedan nÄgra Är tillbaka sig i en utförsbacke med sjunkande elevresultat. I internationella undersökningarna som jÀmför elevernas resultat i olika lÀnder halkar Sverige allt lÀngre ned pÄ listan. Medans Sveriges skolor för nÄgra decennier sedan kunde skryta över att vara bÀst i Norden har vi nu Nordens sÀmsta skolor mÀtt i elevernas kunskaper. I den politiska debatten har det ofta nÀmnts att lÀrarna inte skulle vara tillrÀckligt mÄnga eller tillrÀckligt kvalificerade. Fler lÀrare, lÀrarlegitimationer, fler behöriga lÀrare, vidareutbildning och karriÀrmöjligheter för lÀrare Àr nÄgra av de ÄtgÀrders som föreslÄs. Men Àr lÀrarna verkligen skolans svaga lÀnk?

Skolor med fler lÀrare och större andel behöriga lÀrare har lÀgre resultat

För att fÄ en bÀttre bild av hur det förhÄller sig med den saken har jag tittat pÄ betygsresultaten för elever i Ärskurs 9 i skolor i Malmö kommun och jÀmfört dessa med lÀrartÀthet och lÀrarbehörighet i skolorna. Uppgifterna som Àr frÄn vÄrterminen 2011 och som ytterst kommer frÄn Skolverket, har jag laddat ner frÄn Skolpej pÄ SVTs hemsida. DÀrefter har jag tittat pÄ antalet av elever med utlÀndsk bakgrund i Malmös skolor. Dessa siffror har jag hÀmtat direkt frÄn Skolverket, som definierar utlÀndsk bakgrund med att eleven antingen sjÀlv Àr född utomlands eller att elevens bÄda förÀldrarna Àr det. Skolor med ofullstÀndig statistik har inte tagits med. Jag har dessutom tagit bort tvÄ andra skolor: en sÀrskola med hög lÀrartÀthet och lÄga resultat och ytterligare en skola dÀr resultaten Àr sÄ lÄga att jag misstÀnker att det Àr nÄgot fel pÄ statistiken.

I figur 1 ser vi betygsresultaten tecknat mot lÀrartÀtheten (antal lÀrare per 100 elever). TvÀrtemot vad man skulle förvÀnta ser det ut som om högre lÀrartÀthet ocksÄ innebÀr lÀgre resultat. Ingenting tyder visserligen pÄ att sambandet skulle vara linjÀrt, men jag har ÀndÄ för enkelhetens skull lagt in en linje (linjÀr regression). Korrelationskoefficienten R Àr inte speciellt hög, men med 42 datapunkter kan vi avfÀrda nollhypotesen utifrÄn 1%-kriteriet, eller med andra ord: sannolikheten för att punkterna skulle ligga sÄ hÀr av en ren slump utan nÄgot samband mellan lÀrartÀthet och betygsresultat Àr mindre Àn 1%. Om inte problemet var sÄ allvarligt skulle man kunna skÀmta och sÀga att högsta tÀnkbara resultat pÄ 303 betygspoÀng uppnÄs om man plockar bort samtliga lÀrare frÄn skolorna (linjen skÀr y-axeln) och att vid en lÀrartÀthet pÄ 28 lÀrare per 100 elever blir resultatet 0 i betygspoÀng (linjen skÀr x-axeln). Figuren visar dock endast pÄ ett samband, och sÀger ingenting om vad som orsakar vad. En trolig förklaring Àr att skolor med dÄliga resultat tilldelas fler lÀrare. Detta har tydligen inte löst problemet och huruvida det i nÄgon mÄn har förbÀttrat situationen kan inte avlÀsas ur grafen.

Figur 2 visar betygsresultat mot hur stor del av lÀrarna som har behörighet. HÀr ser vi att ju större andel av lÀrarna som saknar behörighet, ju högre betygsresultat. Förklaringen Àr förmodligen densamma; i skolor med lÄga resultat Àr man kanske nogare med att anstÀlla lÀrare med formell behörighet, och igen har man inte kommit tillrÀtta med problemet, Ätminstone inte full ut.

Figur 3 visar betygsresultat mot andelen av elever med utlÀndsk bakgrund. (varierar mellan 9 och 96%). TvÄ av de skolor som jag tidigare anvÀnt mig av saknade uppgift om antal elever med utlÀndsk bakgrund, dÀrför innehÄller denna figur endast 40 punkter. Sambandet Àr tydligare hÀr Àn för de tvÄ tidigare figurerna. I alla tre fallen gÀller att det Àr mindre Àn 1% sannolikhet för att datapunkterna ligger som de ligger av en ren slump. UtifrÄn statistiken kan man dessutom utlÀsa ett samband mellan lÀrartÀthet och andel elever med utlÀndsk bakgrund (figur 4). Det framgÄr inte av siffrorna om eller hur mycket hemsprÄkslÀrare bidrar till lÀrartÀtheten, men man kan definitivt sÀga att en hög lÀrartÀthet pÄ en skola inte Àr nÄgon kvalitetsstÀmpel. Den som letar efter en skola med goda betygsresultat bör snarare se sig om efter en skola med fÄ lÀrare, liten andel behöriga lÀrare och en liten andel elever med utlÀndsk bakgrund. Mer direkt statistik visar att det genomsnittliga meritvÀrdet för svenska elever i Malmös skolor ligger pÄ 220, medans det Àr 195 för svenskfödda med utlÀndsk bakgrund och 169 för utlandsfödda.

Skolans nedgÄng beror pÄ demografiska förÀndringar

De data vi har frĂ„n Malmö kommun tyder alltsĂ„ pĂ„ att svenska skolan har sĂ€nkts av den med internationella och historiska mĂ„tt mĂ€tt mycket stora invandring vi har haft i Sverige de senaste tvĂ„ decennierna. Ser dĂ„ ingen vad som sker? JodĂ„, inom yrkeskĂ„ren Ă€r man vĂ€l medveten om problemet. Tex sĂ„ anförs i ett examensarbete frĂ„n Malmö Högskola frĂ„n Ă„r 2006 att ”Undervisningsgrupper med fĂ„ eller inga invandrarelever” som en av flera orsaker till varför elever i finlandsvenska skolor presterar bĂ€ttre Ă€n elever i svenska skolor i matematik. Resultaten frĂ„n de finsk-sprĂ„kiga skolorna i Finland lĂ€r dock vara Ă€nnu bĂ€ttre och i Pedagogiska Magasinet kan man lĂ€sa att en av orsakerna till de finska skolornas överlĂ€gsenhet Ă€r att Finland har en betydligt mindre invandrarbefolkning. För de nordiska lĂ€nderna gĂ€ller enligt artikeln att ju fĂ€rre invandrare – ju bĂ€ttre skolor. ”Shame on us” utbrister en av de finska lĂ€rarna i ett rus av sjĂ€lvdestruktivitet. Andra orsaker till de finska och finlandssvenska skolornas styrka Ă€r den respekt som sĂ„vĂ€l elever som förĂ€ldrar visar lĂ€rarna och att skolan Ă€r mer disciplinerad och kunskapsinriktad, medans man i den svenska skolan i allt högre grad lĂ€gger tonvikten pĂ„ att ingjuta rĂ€tt vĂ€rdegrund hos eleverna.

Svenska skolans nedgĂ„ng beror med andra ord pĂ„ en kraftigt överdimensionerad invandring i kombination med 68-vĂ€nsterns flum-reformer. ÄndĂ„ brukar man i den politiska och mediala debatten hellre fokusera pĂ„ nĂ„got annat som tex bristande lĂ€rarkompetens. I den mĂ„n man talar om invandrarelevers bristfĂ€lliga skolresultat brukar felet alltid skyllas pĂ„ otillrĂ€cklig integration eller nĂ„gon annan brist i samhĂ€llet.

Politiska skiljelinjer

Sveriges regeringspartier och den röd-gröna oppositionen ser olika pÄ hur lösningen ser ut, vilket framkom under en partiledardebatt 2010 (Sverigedemokraterna fick inte vara med). De rödgröna menar att en viktig del av lösningen Àr att vi fÄr fler lÀrare i skolorna och vill avsÀtta medel till detta ÀndamÄl, medan regeringspartierna vill satsa pÄ fortbildning av lÀrare, dvs höja kompetensen inom lÀrarkÄren. BÄda förslagen, hur olika de Àn Àr, har det gemensamt att de ser lÀrarnas prestationer som den svaga lÀnken i dagens skola. Varken högre lÀrartÀthet eller andel behöriga lÀrare har dock löst problemet i Malmö kommun.

Hur ser framtiden ut?

Den svenska statliga grundskolan som var gemensam för i stort sett hela svenska folket (privatskolor var tidigare sÀllsynta) var nÄgot av det socialdemokratiska folkhemmets flaggskepp. TyvÀrr kan systemet inte upprÀtthÄllas med den invandringspolitik Sverige nu har. Det finns egentligen bara 2 lösningar pÄ problemet. Den ena Àr att dela upp skolsystemet i olika svÄrighetsnivÄer och den andra lösningen Àr att sÀnka nivÄn pÄ undervisningen sÄ att alla elever kan följa med. I praktiken har man slagit in pÄ bÄda vÀgarna samtidigt. Kommunaliseringen och decentraliseringen av skolorna i kombination med det vÀxande antalet friskolor har gjort att alla Sveriges elever inte lÀngre fÄr gÄ i likvÀrdiga skolor. LÀroböcker och graden av lÀxlÀsning till exempel varierar mellan skolorna, och utbildningsminister Jan Björklund har börjat prata om elitskolor. Samtidigt sÀnks ambitionsnivÄerna generellt. Svenska elever bedöms ligga 1 Är efter de finlandssvenska eleverna i utvecklingen.

Hos en del debattörer, frĂ€mst pĂ„ vĂ€nsterkanten Ă€r skolans kollaps inget som helst problem. SĂ„ledes kĂ€nner sig den tongivande socialdemokratiska debattören Göran Greider pĂ„ Newsmill nöjd med skolelevernas sjunkande resultat i matematik, och har dessutom pĂ„ SVT debatt framfört Ă„sikten att ”Bildning Ă€r ett borgerligt pĂ„fund”. Göran Greider avslutar sitt debattinlĂ€gg med orden:

“Begreppet bildning drar slutligen ocksĂ„ upp synnerligen trĂ„kiga skiljelinjer mellan mĂ€nniska och djur. Men jag menar ju att min hund Ă€r oerhört kunnig och kan lösa problem som jag inte ens förstĂ„r finns.
Bildning? Nej. Nyfikenhet och kritiskt tĂ€nkande? Ja! Mitt ideal Ă€r inte den bildade mĂ€nniskan, utan den lekande mĂ€nniskan – homo ludens.”

LÀxfria skolor och mer genuspedagogik föreslÄs pÄ vÀnsterpartiets hemsida. Intressant i sammanhanget Àr att VÀnsterpartiet förra partiledare Lars Ohly föresprÄkade lÀxfria kommunala skolor samtidigt som han skickade sina egna barn till privatskola. Kommentar överflödig.

Olika invandrargrupper presterar olika

De flesta av de asylsökande som strömmar in i Sverige kommer frÄn lÀnder som enligt Lynn och Vanhanen har en genomsnittligt lÀgre intelligenskvot Àn den svenska befolkningen. FrÄgan Àr oerhört kÀnslig och tabubelagd eftersom genomsnittliga gruppskillnader kan och har anvÀnts till att döma ut och diskriminera mot individer. Jag vill dÀrför understryka att hög och lÄgpresterande individer finns hos alla folkgrupper och att det endast rör sig om genomsnittliga skillnader. Högt begÄvade individer finns ocksÄ inom grupper med ett lÀgre genomsnitt. De genomsnittliga skillnader som finns mellan olika nationaliteter och folkgrupper kan och fÄr dÀrför inte anvÀndas till att förutse hur en individ kommer att prestera. Icke desto mindre kan man förvÀnta sig att ett större antal individer som kommer frÄn en genomsnittligt lÄgpresterande grupp (förutsatt att det Àr frÄga om ett representativt urval) ocksÄ har ett lÄgpresterande genomsnitt. Och vice versa.

NĂ€r DDR upplöstes stannade mĂ„nga vietnamesiska gĂ€starbetare kvar i det som nu blev en del av Förbundsrepubliken. I DDR levde de isolerade i baracker och förbjöds att skaffa barn (gravida gĂ€starbetare fick vĂ€lja mellan abort eller utvisning). Efter Ă„terföreningen blev de i egenskap av bĂ„de utomeuropeiska invandrare och symboler för Östtysklands pĂ„tvingade medlemskap i östblocket hatsymboler för den tyska extremhögern. De barn som de dĂ€refter började föda har trots segregering och utanförskap faktiskt lyckats bĂ€ttre i den tyska skolan Ă€n de tyska eleverna. Lynn och Vanhanen klassificerar Vietnam som ett land med hög genomsnittlig intelligenskvot, jĂ€mförbart med Europa. Kanske beror skillnader i elevresultat till stor del pĂ„ eleverna sjĂ€lva, och inte enbart pĂ„ migrationen som sĂ„dan, lĂ€rarnas kvalifikationer eller pĂ„ brister i det vĂ€sterlĂ€ndska samhĂ€llet.

LĂ€randets lov (Berthold Brecht)

LÀr dig det enklaste! Gör det
nu, ty nu Àr stunden hÀr
det Àr aldrig för sent!
LÀr dig ditt ABC, det Àr inte nog, men
lÀr det! Ingen fÄr hejda dig, börja
nu! Allting bör du veta!
Du skall ta ledning och makten!

LÀr dig, du som Àr arbetslös!
LÀr dig, du som Àr fÀngslad!
LÀr dig, kvinna i köket!
LÀr dig sextioÄrige!
Du skall ta ledning och makten!

Skynda till skolan, du som hemlös Àr!
Öka din kunskap, du som fryser!
Du som Àr hungrig, grip efter boken:
den Àr ett vapen.
Du skall ta ledning och makten!

Var inte rÀdd för att frÄga, kamrat!
LĂ„t ingen lura dig
se efter sjÀlv!
Vad du inte sjÀlv vet
vet du ej.
Granska din rÀkning.
Du skall ju betala.
SÀtt ditt finger pÄ varje siffra,
frÄga: hur kom den hit?
Du skall ta ledning och makten.

0 0 vote
Article Rating


DonĂ©r engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

21 Comments
Most Voted
Newest Oldest
Inline Feedbacks
View all comments
Alf
Alf
6 years ago

Du sÀger det som inte fÄr sÀgas i politiskt korrekta medier tex SVT och SR, nml att stora grupper av invandrarbarn som inte kan sprÄket och troligen har liten studievana Àr en del av de allt sÀmre resultaten i skolan. Men nÀr det gÀller jfr i Piza Àr detta nog av mindre betydelse eftersom mÄnga lÀnder har samma problem.

trackback

[…] (Snaphanen 7/11-2012)   Share this:TwitterFacebookGillaGillaBe the first to like this. Det hĂ€r inlĂ€gget postades i Uncategorized och har mĂ€rkts med etiketterna behöriga lĂ€rare, betyg, invandrare, lĂ€rartĂ€thet, resultat, svenska skolan, utlĂ€ndsk bakgrund. BokmĂ€rk permalĂ€nken. ← Tankesmedjan friat av GranskningsnĂ€mnden […]

Sandra
Sandra
8 years ago

Detta med statistik över skolornas allt sÀmre resultat:
SÄ bra skrivet .Denna text borde spridas pÄ Facebook,de som har detta. Det borde spridas som flygblad,stoppas i brevlÄdor, lÀggas in i Metro tidningarna som finns pÄ svenska bussar och tÄg.

Bjovulf
Bjovulf
8 years ago

Man kommer jo til at tĂŠnke pĂ„ Area 51 😀 Nu kan de “illegale” aliens sĂ„ ligefrem vĂŠlte ind i USA helt uhindret Stat nummer 51 kan vĂŠre pĂ„ vej i USA Af Stine KjĂŠrside Onsdag den 7. november 2012, 12:15 http://www.bt.dk/udland/stat-nummer-51-kan-vaere-paa-vej-i-usa Det amerikanske flag med de karakteristiske stjerner og striber skal mĂ„ske fornys. I hvert fald er der mĂ„ske en ny stat pĂ„ vej i USA Puerto Rico, der nu er en caribisk nation, har flere gange vĂŠret ved stemmeurnerne for at stemme om, hvorvidt de skal vĂŠre selvstĂŠndige eller en del af USA. Nu har 62% [!!!] af… Read more »

JensH
JensH
8 years ago

NATO’s genralsekretĂŠr Anders Fogh Rasmussen var pĂ„ Svensk TV i gĂ„r aftes, og det har givet Mrutyuanjai Mishra
anledning til et indlÊg pÄ sin JP.dk blog:

“I tilfĂŠlde af en islamisk invasion kan Sverige ikke regne med NATO”

http://blogs.jp.dk/braendpunkt/2012/11/07/i-tilf%c3%a6lde-af-en-islamisk-invasion-kan-sverige-ikke-regne-med-nato/

Nu ville jeg sÄ mene, at adskellige af NATO-landene sÄ rigeligt kan fÄ brug for deres tropper i hjemlandet, sÄ hele denne debat er vel egentligt lidt omsonst, eller hur??

Bjovulf
Bjovulf
8 years ago
Reply to  JensH

Ha, rart at vide hvor vi stĂ„r, men nu er Sverige jo heller ikke OFFICIELT medlem af NATO – endnu 😉

JensH
JensH
8 years ago
Reply to  Bjovulf

Nej, Sverige er ikke medlem af NATO, og skal heller ikke vĂŠre det. Vi har rigeligt med en islamisk stat (Tykiet) i vores forsvars-alliance!!!

Bjovulf
Bjovulf
8 years ago

Formand om aflyst jul: Det er trist http://ekstrabladet.dk/nyheder/samfund/article1860011.ece Ja til Eid – nej til jul: Ærgerligt at man ikke vil give penge til juletrĂŠ, men demokratiet har talt, siger beboerformand 11:35, 07. nov 2012 | Christina Ehrenskjöld Bestyrelsesformand Karin Leegaard Hansen er rystet over beslutningen om, at beboerne i EgedalsvĂŠnge i Kokkedal ikke kommer til at nyde synet af et juletrĂŠ i december. JuletrĂŠet er stemt ned af afdelingsbestyrelsen, som har et lille muslimske flertal. – Jeg er meget ked af det. Jeg er sĂ„ ked af, at det her kan gĂ„ ind at ĂždelĂŠgge vores ry, siger kvinden, som… Read more »

Bjovulf
Bjovulf
8 years ago
Reply to  Bjovulf

Fem muslimer aflyser dansk julehygge http://ekstrabladet.dk/nyheder/samfund/article1859784.ece Bestyrelse i boligforening vil ikke betale for juletrĂŠ. Brugte ti gange det samme belĂžb pĂ„ Eid-fest [!!!] 05:13, 07. nov 2012 | Rene Simmel BoligomrĂ„det EgedalsvĂŠnge i Kokkedal fĂ„r intet juletrĂŠ med lys i Ă„r. Et lille muslimsk flertal i afdelingsbestyrelsen har afvist at bruge penge pĂ„ juletrĂŠet fĂ„ dage efter en stor Eid-fest. Det skriver Frederiksborg Amts Avis. I Ă„rtier har boligomrĂ„det EgedalsvĂŠnge i Kokkedal haft et juletrĂŠ med lys midt i bebyggelsen i hele december mĂ„ned. Det har vĂŠret julehygge betalt af afdelingsbestyrelsen, men sĂ„dan bliver det ikke i Ă„r. Et lille… Read more »

Bjovulf
Bjovulf
8 years ago
Reply to  Bjovulf

😀

Bjovulf
Bjovulf
8 years ago
Reply to  Bjovulf

Wow, en konservativ ( ~ moderat), der ghm. vover at vĂŠre konservativ og ikke bare lefle lĂžs ( (fjĂ€ska) for muslimerne, som man ellers har fĂ„et for vane i det parti gennem de senere Ă„r? Nu stĂ„r verden sgu da snart ikke lĂŠngere 😉 http://www.dr.dk/Nyheder/Indland/2012/11/07/120953.htm Konservativ MF’er raser mod muslimer i sag om juletrĂŠ Skrevet af: Kristoffer Pinholt Historien om det muslimske flertal i bestyrelsen for boligomrĂ„det EgedalsvĂŠnge i Kokkedal har nu nĂ„et et landspolitisk niveau. Den konservative indfĂždsretsordfĂžrer Tom Behnke raser mod det flertal i bestyrelsen, som har afvist at bruge 5.000-7.000 kroner pĂ„ et juletrĂŠ med lys. Samme… Read more »

Bjovulf
Bjovulf
8 years ago
Reply to  Bjovulf

Surprise, surprise 😉

ElbĂŠk om muslimsk nedstemning af juletrĂŠ: Naturligt traditioner udvikler sig

http://www.bt.dk/danmark/elbaek-om-muslimsk-nedstemning-af-juletrae-naturligt-traditioner-udvikler-sig

Af Jakob Flarup
Onsdag den 7. november 2012, 15:06

Kulturminister Uffe ElbÊk (R) afviste for lidt siden i en spÞrgetime i folketingssalen at gÄ ind i sagen om en boligforening, hvor et muslimsk flertal i afdelingsbestyrelsen har stemt imod at bruge penge pÄ det traditionsrige juletrÊ.

….

Prudentius
8 years ago
Reply to  Bjovulf

Minister Uffe ElbĂŠk: “Jeg vil bare sige at traditioner jo hele tiden er til debat og til forhandling. Det er det i det her lokale og pĂ„ alle niveauer i det danske samfund. Heldigvis. Og det vil sige traditioner udvikler sig…” Hvilken ussel lĂžgner! Kan man finde et bedre udtryk for multikulturalisternes totale nihilisme og elendige fejhed end denne smĂžre af stinkende opgylp. Vi ved sĂ„ udmĂŠrket godt at det KUN er vores kultur, vores normer, vores traditioner der er til debat og KUN vores eksistens der er til forhandling. Uffe ElbĂŠk skal ikke bare et nano-sekund nyde noget som… Read more »

Prudentius
8 years ago
Reply to  Bjovulf

“Surprise, surprise”

Og sÄ er det (alligevel selvfÞlgelig) lige efter den store multikulti-hÄndbog i stadigt tiltagende nederdrÊgtigheder.

Breida Blikk
Breida Blikk
8 years ago

God artikkel. Hvis man sammenlikner situasjonen med andre land, og Sverige naa er daarligst, er det foruroligende, gitt at ogsaa norsk skole er synkende i kvalitet…

Bo
Bo
8 years ago

NĂ€r jag gjorde “lumpen” , var det John Kennedy och Nordamerika jag hade i sjĂ€len, inte det förvridna och vĂ€nstervridna nutida Sverige, som överger alla vĂ€sterlĂ€ndska ideal.

TÀnk om nÄgon kom frÄn Amerika och sade: Jag Àr Berlinare !

Jag Àr Berlinare, Àr det nÄgra fler ?

Bo
Bo
8 years ago

Jag har sett devalveringen. I Svenska skolsystemet, har en uppflyttning skett, med 1,5 eller 2 Ă„rskurser.

Personer som förr underpresterade, alltsĂ„ tvĂ„ eller lĂ€gre i en skala av 1..5, fĂ„r nu “VG” dvs. vĂ€l godkĂ€nt.

Jag mÄste fÄ lÀnka till Mr. Kennedy, för jag Àlskar honom. Han blev mördad för att han förstod elakheten, baktanken och konspiratoinen som han talar om i videon, skjuten i huvudet senare. Han rÀddade mig frÄn att dö i atomkriget.

Han Àr ett helgon.

Mr. Kennedy: http://www.youtube.com/watch?v=xhZk8ronces

Lars
Lars
8 years ago

Intressant artikel! I politiskt korrekta kretsar Ă€r invandringens pĂ„verkan officiellt inte nĂ„gon förklaring till sjunkande skolresultat. Se exempelvis hĂ€r: http://ekonomistas.se/2012/06/13/invandring-och-skolresultat/ Till viss del stĂ€mmer nog dessa iaktagelser eftersom invandrareleverna Ă€n sĂ„ lĂ€nge inte Ă€r sĂ„ mĂ„nga att de kan pĂ„verka landets totala resultat i nĂ„gon större utstrĂ€ckning. Samtidigt pĂ„verkar invandringen samhĂ€llet negativt pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt vilket sĂ€kert avspeglas i skolan. Även de svenska studenterna pĂ„verkas nog negativt om andelen invandrare Ă€r hög i klassen. En annan intressant undersökning Ă€r gjord av Tino Sanandaji dĂ€r han undersöker skolresultatet mellan olika lĂ€nder och olika etniska grupper. http://www.newgeography.com/content/001955-the-amazing-truth-about-pisa-scores-usa-beats-western-europe-ties-with-asia DĂ€r konstaterar han att det… Read more »

Arvid Bengtsson
Arvid Bengtsson
8 years ago

UtmĂ€rkt analys och bra att fĂ„ svart pĂ„ vitt vad man förstĂ„s Ă€ndĂ„ redan vet. Men det riktigt alarmerande för Sveriges del Ă€r att dessa skillnader i prestation knappast kommer att försvinna i kommande generationer. I USA förblir IQ-gapet mellan den vita och den fĂ€rgade befolkningen 15 enheter, samma som nĂ€r man började med IQ-mĂ€tningar för snart 100 Ă„r sedan. Och precis som man nu försöker i Sverige, har man gjort i USA: Olika program och insatser i de “underprivilegierades” skolor, och effekten har helt uteblivit. Vi kommer ocksĂ„, precis som i USA, att fĂ„ se alltmera av olika kvoteringsprogram,… Read more »

Mittiprick
Mittiprick
8 years ago

Ett stort tack till Kjell HĂ„kansson.