20
mar
Seneste opdatering: 21/3-13 kl. 0848
17 kommentarer - Tryk for at kommentere!

IQ2 meeting, Greece, 28/02/2013.
“Gentle, but firm”

• Douglas Murray, author, director of the Henry Jackson Society, Makis Voridis MP, Former Minister for Infrastructure, Transport and Networks, Speakers against this proposal: Bernard Kouchner, Former Minister of Foreign Affairs of France, founder of Doctors Without Borders and Doctors of the World, Onassis International Prize 1982 Antigone Lyberaki, Professor of Economics at Panteion University, member of the Board of ActionAid Hellas.

Jeg er ikke helt enig med Murray, jeg mener Flygtningekonventionen af 1951 bør opsiges eller geforhandles, nu vi ser at den inden for en tid, der kan overskues, vil afskaffe Europa som vi har kendt det. Nødstedte mennesker er vigtige, men Europas eksistens er vigtigere, og de fleste asylsøgere til Europa er ikke i nogen fare. Muslimske dissidenter er, men vi ser allerede, at de også er i fare i Europa, et fuldstændigt grotesk resultat af et hovedløst politisk forrædderi. Gennemfør storstilede repatrieringer af folk, der har bevist deres uduelighed til at leve her, og start helt forfra. Konflikter sender flere asylansøgere til Norden.FN’s flygtningehøjkommissær opfordrer til, at landene holder grænser åbne for folk, der flygter for deres liv.

Universitetsstuderende på tretten-års stadiet

Jeg skal ikke kloge mig for meget på “læringsbranchen”, som jeg forlod for mange år siden dengang 4-klasser stavede pefekt og stavekontrol ikke fandtes, så kan man selv regne ud, hvor længe det er siden. De ni-årige ville have været mere alfabetiserede kandidater til Malmø Universitet end en del af de 25.000, der går der nu. Man må have den dybeste medfølelse med univerisitetslærere, der står med studerende i Malmø Universitets på papiret avancerede fag, som ikke ved at en sætning begynder med et stort bogstav og slutter med et punktum. Læreren må selv afgøre, hvor den begynder og hvor den slutter. Det bliver småt med svenske Nobelpriser i fremtiden, med mindre de uddeles til maoistiske eller stalinistiske krimier eller kussebøger, der er læst grundigt korrektur på. Fra Sveriges universitetslärarförbund:

Studenter med obefintlig känsla för hur skriftspråk ska se ut. Det finns de som, för att ta två av många exempel, inte vet att en mening börjar med versal och avslutas med punkt. Läraren måste avgöra var meningarna börjar och slutar. – “Språket blir som legobitar, de har svårt att läsa, tänka och skriva med egna ord, lärandets praktik är som bortblåst. Man kan tala om kognitiv apati, ett kognitivt glapp. Man kan inte och därför blir det omöjligt.”

Ebba Lisberg Jensen säger att hon såg de första tecknen för tre-fyra år sedan, på att de brister som varit sällsynta undantag hos enskilda studenter, blev alltmer frekventa. I höstas tvingades hon och kollegerna att underkänna två tredjedelar på en tenta på a-kursen, “och då var vi ändå snälla”. “Hur ska universitetslärare, utan att ge avkall på akademisk kvalitet, undervisa de studenter som inte kan läsa, inte kan uttrycka sig begripligt i skrift och som har svårt att förstå enkla instruktioner?”

Hon känner väl igen de förutsättningar för universitetslärare som nio historiker vid Uppsala universitet och Linköpings universitet beskrev i en debattartikel i Upsala Nya Tidning i januari. Historikerna kallade sitt debattinlägg “ett veritabelt nödrop” och skrev bland annat att “studenterna inte längre har det redskap som är nödvändigt för att över huvud taget kunna ta till sig humanistisk vetenskap: språket. Bland de studenter som nu kommer till oss direkt från gymnasiet har en majoritet problem med språket”.

“Språket blir som legobitar, de har svårt att läsa, tänka och skriva med egna ord, lärandets praktik är som bortblåst. Man kan tala om kognitiv apati, ett kognitivt glapp. Man kan inte och därför blir det omöjligt. Ebba Lisberg Jensen säger att hon såg de första tecknen för tre-fyra år sedan, på att de brister som varit sällsynta undantag hos enskilda studenter, blev alltmer frekventa.

– Många studenter har jättesvårt att förstå frågor och instruktioner. De är ovana att citera och vet inte vad begrepp som “inledning” innebär. Om universitetslärare ber sina studenter att de ska ge tre exempel på någonting kan det bli åtta eller femton. Inte för att visa att de kan (exemplen är inte heller givet korrekta), utan snarare för att många inte klarar att begränsa sig. Eller omvänt: Man får inte ihop de fem sidor som krävs, utan lämnar istället in två…..Många studenter är helt enkelt inte vana att möta obehag. Här märks ju också föräldrarnas roll, de som ringer oss och förklarar varför sonen eller dottern inte hann i tid till inskrivningen. Studenter på 13-åringsnivå kräver nya arbetssätt, Ebba Lisberg Jensen slår larm om bristande förmåga hos svenska studenter: “De är på en 13-årings nivå”.


Donér engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

17
Deltag i debatten...

avatar
9 Comment threads
8 Thread replies
0 Followers
 
Most reacted comment
Hottest comment thread
10 Comment authors
“Videnssamfundet, informationsalderen” « SnaphanenDet nye herrefolks krav er ikke imødekommet endnu « SnaphanenHHPeter Buchjernhesten Recent comment authors
  Subscribe  
newest oldest most voted
Notify of
trackback

[…] svenske studerende fagligt befinder sig på tretten-års stadiet, nar de afslutter gymnasiet, so,m man kunne læse for et år siden, kan det ikke undre noget videre. Til illustration af, […]

trackback

[…] De bedste er blevet dårligere og de dårligste er blevet endnu værre. Den akademiska koden knäcker studenterna. Tidligere fra marts i år: Universitetsstuderende på tretten-års stadiet. […]

HH
Guest
HH

Men herregud! Jag förstår faktiskt inte det här. Jag vägrar att tro att senare generationer generellt sett skulle vara “dummare”, ha svårare att ta till sig det rent skrivna. Vad är orsaken? En passus bara Scherfigs “Den försvunne ämbetsmannen” är en helt otrolig historia som jag hoppas fler svenska läsare tar till sig. Var han inte rätt omdiskuterad i Danmark – kommunist långt åt vänster vad jag minns jag läst. Strunt i det, denne författare är någonting för sig. Rekommenderas varmt! Ta bara början där vakten vid slottet har en ringklocka i kuren (om jag nu minns rätt) där det… Read more »

jernhesten
Guest

Hvis man som svensker tror at niveauet er højere i Danmark, kunne man prøve at teste sig selv med prøven for at blive dansk statsborger:

http://multimedia.jp.dk/archive/00218/indfodsretsprove_09_218292a.pdf

Mere om prøven her:

http://jyllands-posten.dk/indland/article4683814.ece

Farbror Pelle
Guest
Farbror Pelle

Det blir tyvärr inte bättre – universitetet eller högskolan skall nuförtiden allt mer ta över gymnasiets – eller uppenbarligen allt mer av grundskolans roll, nämligen lära folk att läsa, skriva och räkna. Verkligen elemetära kunskaper! Fast, när man stilla reflekterar så här på sin kammare, såvisst är det något som är sjukt i vårt samhälle – när jag själv låg i Lund (det heter så), så var det ungefär 17.000 studenter inklusive distansstuderande inskrivna vid Lunds Universitet. Idag är mostvarande siffra ungefär 37.000. Jag har mycket svårt att tro att alla dessa studerar bara för att de vill studera vidare… Read more »

Skåning
Guest
Skåning

Jag tror du har helt rätt. Många av dessa “universitetsutbildade” kommer helt enkelt aldrig att få något jobb. Mycket beroende på att så många utbildningsplatser och resurser ges till fullständigt meningslösa kurser. Hur många genuscertifierade statsvetare behövs det egentligen? Och varför utbildar vi inte istället fler läkare där vi har brist och tvingas importera undermåliga veterinärer från tredje världen? Dessa är bara exempel, och framför allt måste jag säga att Malmö Högskola är ett mycket sorgligare kapitel än Lunds Universitet (jag låg också i Lund). En del av fakulteterna i Lund håller fortfarande hög klass. Har du sett utbildningsprogrammen på… Read more »

Farbror Pelle
Guest
Farbror Pelle

På den tiden jag började ligga i Lund, då var det så att jag hade för mig att jag skulle förbättra min franska. Så, jag började med 1 – 20 p franska, och det var minst sagt jobbigt. Men, institutionen för romanska språk, de visste vad de gjorde. Så, man gav en grammatisk repetitionskurs – icke-poänggivande märk väl – efter ordinarie föreläsningar mellan kl. 18.00 – 20-00 tre dagar i veckan för alla nybörjarkurserna dvs. öppen för alla som började 1 – 20 p, oavsett om man började läsa franska, spanska, italienska eller rumänska. Denna kurs pågick då under de… Read more »

Lärare
Guest
Lärare

Som varande lärare på en högskola kan jag bara hålla med. Det har blivit en rejäl utarmning av både språk och kunskaper i allmänhet. Tyvärr blir man som lärare tvungen att anpassa sig och sänka nivån på undervisningen. En del av detta kan skyllas på den s.k. “flumpedagogiken”. En inte försumbar del har också att göra med att andelen “nysvenskar” har ökat bland studenterna. De har dels problem med språket, dessutom söker de sig ofta till utbildningar som de anser har hög status i stället för att söka sig till utbildningar som de har läggning och intresse för. Jag ser… Read more »

PisseNisse i Hökarängen
Guest
PisseNisse i Hökarängen

Intressant kommentar, Lärare!

Du skriver “de fortsätter ändå år efter år tills de med “konster och knep” till slut har fått en examen.”

Skulle du kunna berätta lite mer om detta? Finns det även “rasistkort” med i leken?

Lärare
Guest
Lärare

Det handlar inte direkt om fusk, det är mer att förutsättningarna saknas. Istället för att inse att man har kommit fel så fortsätter man att traggla vidare. Kanske tror man att allt blir bra bara man får ett examens-papper att visa upp, kanske tvingas man av föräldrarna att fortsätt.
Man gör omtenta efter omtenta och till slut så lyckas man svara tillräckligt rätt för att bli godkänd. Man går om vissa kurser flera gånger. Man väljer enklare kurser då möjligheten finns. Inlämningsuppgifter och projekt kan man göra tillsammans med andra och med hjälp av dem få godkänt osv.

PisseNisse i Hökarängen
Guest
PisseNisse i Hökarängen

Tack för svaret, Lärare. Skriv gärna mer om högskolan av idag, om du har möjlighet. Det är alltid intressant att få ta del av berättelser inifrån, som tex Merit Wagers “miggors” berättelser från Migverket. Kanske du skulle kunna belysa problemen i universitetsvärlden på ett liknande sätt?

Gunnar Biering
Guest

Jeg har det til fælles med Mærsk Mc-Kinney Møller, at jeg støtter Fregatten Jylland, og som sådan modtager jeg Fregattens kvartalsskrift, hvor der ofte er beretninger fra de søfolk, der sejlede med den i 1860’erne og 1870’erne. Det er påfaldende, hvor godt de skrev – stavefejl forekom meget sjældent – og skriften var letlæselig (den gengives nogle gange i facsimile). Og det var almindelige værnepligtige, der havde gået i den stråtækte landsbyskole.

Daniel
Guest
Daniel

Må jeg lige minde dig om, at der i 1800tallet ikke fandtes en retstavning i Danmark. Så derfor kan du ikke se, om de staver rigtig.
Derudover kan jeg fortælle dig, at du kan være helt sikker på, at bladets redaktion har rettet i teksten, for at gøre den læslig.
Jeg har selv siddet med transkriberinger af breve fra krigen i 1848. Og der staver de forskellige soldater ikke ens. Nogle skriver Tydskland og andre Tyskland. Folk skrev og stavede ligeså ringe for 120år siden, som de gør idag.

Erling
Guest
Erling

Men dengang i 1912 gik 8-10% af befolkningen på universitetet, i dag er det velsagtens 60-70%, når diverse højere læreanstalter medregnes. Når den politiske målsætning er at alle skal have en højere uddannelse, bliver man jo nødt til at lukke revl og krat ind. Jeg tror egentlig ikke at folk skriver dårligere i dag, men dengang lagde man bare ikke mærke til alle analfabeterne. Problemet er, at masseuniversitetet trækker niveauet ned for de 10% der rent faktisk tager en egentlig uddannelse og ikke bare går på uni for sjovs skyld og for ikke at belaste arbejdsløshedsstatistikkerne. Jeg husker i firserne,… Read more »

Skåning
Guest
Skåning

Lyckligtvis finns det undantag än idag. Min egen dotter går på en skola i 4:e klass där praktiskt taget alla i klassen kan stava felfritt. Hon tycker t o m att svenska som ämne är så tråkigt för att det är så lätt. Hon har redan uppnått LUS 18 (ett mätvärde om läs- och skrivkunnighet där 19 är max och är målet för årskurs nio).

Det är väl inte direkt någon svår gissning att anta att dessa problem härstammar från de mer “mångkulturella” skolorna.