29
apr
Seneste opdatering: 29/4-13 kl. 1412
10 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Av Thomas Nydahl

“Rör man sig i det offentliga samtalet bör största möjliga tystnad iakttas.”

skrev Lars Vilks avslutningsvis i gårdagens blogg. Hans text berör bland annat det märkliga fenomen som framför allt i vårt eget land gör sig gällande när böcker i kontroversiella ämnen kommer ut. I både Norge och Danmark kan man se både recensioner och diskussioner om litteratur som berör de två tabuämnena invandring och islamism. I Sverige är det locket på. Varför?

Ta inn hele skjermen 29.04.2013 133716

Om man betraktar böckerna som usla, att de saknar relevans eller att de är alarmistiska – då kunde man väl skriva det? Jag har själv recenserat ett par titlar om islam för Bibliotekstjänst, bland annat Nils Dackes Islam under slöjan, men har inte sett ett enda presspip om den. Jag har här i bloggen och för Dispatch International recenserat Karl-Olov Arnstbergs och Gunnar Sandelins Invandring och mörkläggning : en saklig rapport från en förryckt tid. Inte heller deras bok har recenserats eller diskuteras, vare sig i press, radio eller tv. Desto mer på nätet, i bloggar, på hemsidor och diskussionsfora.

Det finns fler exempel men jag nöjer mig med dessa två. Det handlar inte om böcker som är illa skrivna, är alarmistiska eller skulle sakna relevans. Dackes bok är rentav en bra introduktion för den som inte har grundkunskaper om islam. Den är saklig och tillförlitlig. Arnstbergs och Sandelins bok är en tegelsten med övertygande redovisningar av sakförhållanden i form av statistik, också den officiella från myndigheter och berörda samhällsorgan, och i form av egna och andras undersökningar av hur det ser ut på såväl mikro- som makronivå. Ekonomi, politik och kultur skildras utifrån konsekvenserna som den svenska rekordinvandringen innebär.

Boken får mig också att undra över varför just Sverige tar emot så många fler än andra europeiska länder. Det antal som fick stanna i Danmark under ett helt år motsvaras i Sverige av en månadssiffra. Likadant är det vid en jämförelse med Finland. Boken kan också läsas som en överskådlig introduktion till hela migrationsproblematiken. Vad skiljer till exempel det tidiga sextiotalets arbetskraftsinvandring från dagens strömmar från muslimska kulturer i Somalia, Afghanistan, Irak och Syrien? De svarar med konkreta uppgifter.

Jag är ingen vän av konspirationsteorier. Jag tror alltså inte att det finns en överenskommelse kulturredaktioner emellan. Inte heller tror jag att pressens chefredaktörer kommit överens om att inte på ledarsidor eller på debattsidor skriva om böcker som dessa. Men varför är det då unisont tyst? Jag tror att svaret är kusligt enkelt: i Sverige råder konsensus. Man talar inte om detta, då det strider mot den goda smaken och bilden av den anständiga människan.

En helt annan sak fångar mitt öga denna förmiddag. Det kommer nu varningar från Libyen om att de bortdrivna islamistsoldaterna från Mali etablerar sig i landet och att de förbereder attentat i Tripoli. Förra veckans bilbomb riktad mot franska ambassaden var ett varningstecken. The Guardian skriver:

“Diplomats are warning of growing Islamist violence against western targets in Libya as blowback from the war in Mali, following last week’s attack on the French embassy in Tripoli. The bomb blast that wrecked much of the embassy is seen as a reprisal by Libyan militants for the decision by Paris the day before to extend its military mission against fellow jihadists in Mali.The Guardian has learned that jihadist groups ejected from their Timbuktu stronghold have moved north, crossing the Sahara through Algeria and Niger to Libya, fuelling a growing Islamist insurgency. “There are established links between groups in both Mali and Libya – we know there are established routes,” said a western diplomat in Tripoli. “There is an anxiety among the political class here that Mali is blowing back on them.” That anxiety escalated last week after militants detonated a car bomb outside the French embassy, wounding two French guards and a Libyan student, the first such attack on a western target in the Libyan capital since the end of the 2011 Arab spring revolution. “The armed groups we are fighting are fleeing to Libya,” said Colonel Keba Sangare, commander of Mali’s army garrison in Timbuktu. “We have captured Libyans in this region, as well as Algerians, Nigerians, French and other European dual-nationals.”

Hela artikeln finns att läsa här.


Donér engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

10
Deltag i debatten...

avatar
7 Comment threads
3 Thread replies
0 Followers
 
Most reacted comment
Hottest comment thread
8 Comment authors
Eyvind DkAlbinosaPisseNisse I HökarängenThomas NydahlAngela Recent comment authors
  Subscribe  
newest oldest most voted
Notify of
Eyvind Dk
Guest
Eyvind Dk

Stilheden før stormen! 🙂

Albinosa
Guest
Albinosa

Men nog verkar det iscensatt, som om man på förhand visste vad som skulle ske…konsensus.

Thomas Nydahl
Guest

Angela, du skriver “Finns det inga överenskommelser om samfälld tystnad? Nu förvånar du mig faktiskt.” Kan du visa mig att det finns sådana överenskommelser mellan alla svenska medier? Nej, jag tror inte du kan det. Jag kan mediavärlden tillräckligt bra för att veta att det handlar om något annat. Jag kallar det konsensus. Och så undrar jag, vad menar du med konspirationer. Det är en helt annan sak än överenskommelser man håller tätt om. En konspiration kväver något annat av de konspirerande. Att du fortsätter tjata om “judar” och “Bilderbergmötet” visar att du lever i en annan värld än jag.… Read more »

PisseNisse I Hökarängen
Guest
PisseNisse I Hökarängen

Jo, det vore bra om vi kunde enas om att inget bindande “Lilla Saltsjöbaden-avtal” har träffats 😉 Det behövs nämligen inte, då det i praktiken ändå varit i kraft, även utan att ha träffats, med endast spridda rebellutrop inifrån MSM-sfären (tex från Janne Josefsson).

Att tjata om detta “avtal” riskerar att ge i övrigt intressanta inlägg en air av rättshaverism. Det är sannolikt bättre att fokusera på alla verifierbara missförhållanden, än att fortsätta jaga denna hägring.

Angela
Guest
Angela

Finns det inga överenskommelser om samfälld tystnad? Nu förvånar du mig faktiskt. Finns överenskommelser på varenda arbetsplats. Ingen vågar snart prata med varandra om invandring, homosexualitet, islam, judendom eller SD. Du kan ju försöka. Ingen vågade ens överklaga Fittja därför att de måste skylta med sina namn. Läste just på Avpixlat om tandläkarbesök. Rånad av tandläkaren. Det är många som tycker detsamma och inte bara där. Personalen vill prata men vågar inte. Läs hur de först pratar men sedan drar tillbaka. Se lilla Saltsjöbadsavtalet. SR och SVT, TV 4 och samtliga medier tiger i samfälld takt med tystnaden. Gör de… Read more »

HH
Guest
HH

Thomas, det är så här det är i vårt land. Konsensus, du har rätt. Ordet har en latinsk rot consensus=överenskommelse, bifall. Consensus gentium eller omnium=en uppfattning, gängse hos alla folk; allmän överensstämmelse. Det bästa i min latinska ordbok tycker jag det här är – consensus nervorum=nervers gemensamma mottaglighet på en del av dem. Det sista är visserligen en medicinsk term, men idag kan man nog överföra det till dagens dilemma. Jmfr med häxprocesserna! Jag såg bara ett utsnitt av debatten i TV mellan Jimmie Åkesson och en m y c k e t fint stylad dam vid namn Maria Arnholm,… Read more »

Arvid Falk
Guest
Arvid Falk

Thomas Nydahl undrar: “Men varför är det då unisont tyst?”

Rädsla. Folk är rädda för att bli trakasserade på olika sätt.

http://www.d-intl.com/kronikaranad-hos-tandlakaren/?lang=sv#.UX5w6LXvs2t

Thomas Nydahl
Guest

Arvid, jag tror du har alldeles rätt i detta. Rädslan är en mycket stark faktor. Och i kombination med social konsensus får den människor att huka i hemmen. Man säger det man verkligen menar till de allra närmaste, eller de människor man har förtroende för.