Av Kjell Håkansson

“…Det finns arbetets döttrar också. I bh och hästsvans – och då tänker jag inte på Anders Borg.”

Med de orden lockade Mona Sahlin sina åhörare till skratt i ett tal i Almedalen för några år sedan. Skämtet är helt lagligt – men kanske inte så länge till.

Den tidigare integrationsministern Erik Ullenhag föreslog nämligen några månader före valet att lagen om hets mot folkgrupp också skall gälla transsexuella, och Mona Sahlins uttalande uttrycker utan tvivel missaktning riktad mot män som klär sig i kvinnokläder. Den avgående regeringen sjösatte i juni en utredning som skall redovisa sitt resultat i december. Posten som integrationsminister, som de flesta väl för länge sedan har insett var helt onödig, finns inte längre.

Lagen om hets mot folkgrupp är en dålig lag i flera hänseenden. För det första kan lagen tolkas godtyckligt; man inte på förhand veta vad domstolarna skall tolka som olaglig, och någon möjlighet att ta reda på det finns heller inte

Den ofta citerade principen om allas lika värde är egentligen en felöversättning av ”equal in dignity and rights” från FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna. Den dåvarande justitiekanslern Göran Lambertz tolkning år 2003 att lagen inte skall skydda majoritetsbefolkning kan inte sägas vara i överrensstämmelse med FN-deklarationen eftersom den tilldelar etniska svenskar mindre värdighet och mindre rättigheter än minoriteter. Ett analogt förfarande i Sydafrika skulle skydda vita, men inte svarta, från upplevda eller verkliga kränkningar.

För det tredje framstår det med önskvärd tydlighet i domen mot Mikael Hess att lagen, eller i varje fall tillämpningen av den är odemokratisk. I domen står nämligen att Mikael Hess yttrade sig som privatperson, och saknade utbildning i ämnet. Att folk med högre utbildning skulle ha större rätt att yttra sig än folk med lägre utbildning avspeglar en otäck människosyn och strider mot det allmänna rättsmedvetandet. Vi kan inte ha ett samhälle där människor graderas efter deras utbildningsnivå och utifrån detta tilldelas olika grader av yttrandefrihet.

I lagen om hets mot folkgrupp ingår fängelse i straffskalan, och frågan är då om Sverige i framtiden kommer att kunna tillåta sig lyxen att låsa in allt fler människor för det som de har yttrat. Vi vet från andra länder, där ordentlig statistik förs, att de grupper av asylsökande som nu strömmar in i landet är starkt överrepresenterade i brottsstatistiken. I Finland har det t.ex. visat sig att irakier är mer än 50 gånger mer våldtäktsbenägna än genomsnittsmannen. Den svenska kriminalvården kommer med andra ord inom en snar framtid att utsättas för starka påfrestningar där antalet fängelseplatser kanske inte kommer att räcka till. Att vi samtidigt ger uppehållstillstånd till olika etniska grupper som i sina hemländer krigar mot varandra gör det dessutom ganska troligt att vi får uppleva en ökning av antalet hatbrott i Sverige.

Ett överbelastat rättsväsende kommer att tvingas till prioriteringar, och de flesta människor utanför maktens korridorer anser nog att våldsbrott och ekobrottslighet bör prioriteras högre än den typ av brott som skulle täckas av den nu föreslagna utvidgningen av lagen om hets mot folkgrupp.