22
jan
Seneste opdatering: 22/1-16 kl. 0552
7 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Der er tre personer i handlinger her. En gammel dame kommer op ad trappen. Efter hende kommer en lommetyv, der har udset sig hendes hvide hÄndtaske. Til hÞjre en mor med to smÄ bÞrn, som forhindrer ham i at fÄ hÄnden ned i den.

“Nysvenskere” udser sig med forkĂŠrlighed helt forsvarlĂžse ofre, deraf det svenske begreb “Ă„ldringsrĂ„n”, vi har det knapt nok i Danmark – endnu. Helt smĂ„ bĂžrn er ogsĂ„ populĂŠre ofre. Denne pragtetnikker gĂ„ dog ogsĂ„ til angreb pĂ„ den unge barnemor. Hele to gange, det er nu hans ĂŠreskultur. Ét minut og femogtyve sekunder af svenske politikeres  overgreb pĂ„ deres eget folk, for denne video er et lille snapshot af dem.

SmĂ„barnsmamma stoppade hitrest ficktjuv – utsattes för sparkar, slag och spott.  SVT valgte at pixellere den stakkels voldsmands ansigt trods det, at politiet meget gerne vil have fingre i ham.

DÄliga tider för kÀrleken i Kabul

Bröllopen i Kabul, den afganska huvudstaden, Àr en av landets bÀsta ekonomiska termometrar. Med det utbrott av optimism, som följde pÄ talibanregimens fall 2001, blev bröllopsindustrin en av de mest lönsamma. Men idag med en raserad ekonomi och tilltagande vÄld Àr det hÀr översvallande firandet pÄ nedgÄng.

Av Silvia Ayuso. ÖversĂ€ttning: Stig Carlsson fra El Pais, Malos tiempos para el amor en AfganistĂĄn

“It’s now or neveeer…” Nu eller aldrig. Sayed Najim sjunger Elvis Presleys hit med brusten stĂ€mma till ackompanjemang av ett gammalt dragspel. Han sĂ€ger, att musiken har hjĂ€lpt honom att övervinna den depression, som drabbade honom , nĂ€r han Ă„tervĂ€nde till Afganistan för ett par mĂ„nader sedan. Vid 28 Ă„rs Ă„lder har Najim det bra förspĂ€nt. Licentiat i psykologi frĂ„n Kabuls universitet och en master i företagsekonomi frĂ„n Indien, dĂ€r han bott de senaste tvĂ„ Ă„ren tack vare ett stipendium. Han talar engelska, ser bra ut och har en god sĂ„ngröst. En svĂ€rmorsdröm, som attraherar kvinnorna, afganskor eller ej.

Men Najim kÀnner sig ÀndÄ dyster till sinnes. Vid hans Älder har flertalet mÀn i Afganistan redan börjat bilda det som sÀkert kommer att bli stora familjer. Trots sin höga utbildning har han heller inte utsikter att finna ett arbete i en allt mer stagnerande ekonomi. Najim kan inte ens tÀnka sig att ta det första steget, att gifta sig.

Att ingĂ„ Ă€ktenskap i Afganistan Ă€r inte enkelt. Ett bröllop Ă€r inte ett bröllop, om det inte infinner sig Ă„tminstone 1500 – 2000 inbjudna, Även om brudparet bara brukar kĂ€nna knappt hĂ€lften. Och det Ă€r inte vĂ€rt att kallas bröllop, om det inte firas överdĂ„digt pĂ„ en av de talrika och vrĂ€kiga salongerna, som lyser upp Kabulnatten och stundtals fĂ„r den att likna ett litet Las Vegas.

De hÀr lokalerna har vÀxt upp som svampar ur jorden under de sista tio Ären. Kabul var tidigare en optimistisk stad pÄ grund av den stora internationella nÀrvaron sedan 2001. DÄ störtades talibanregeringen. Allt fler familjer i exil ÄtervÀnde frÄn lÀnder som Iran och Pakistan, varifrÄn de tog med sig det luxuösa bröllopsfirandet. Genomsnittspriset för ett bröllop i de hÀr salongerna nÄdde för inte sÄ lÀnge sedan upp till 20.000 dollar (mer Àn 13.000 euro) Brudgummens familj betalar allt. Inte bara de förmögna klasserna siktade pÄ firande. Folk med mindre resurser skuldsatte sig upp över öronen för att flott kunna högtidlighÄlla början pÄ ett Àktenskap. De hÀr tiderna kommer inte tillbaka.

“Alla Ă€r bekymrade. Ekonomin kommer att försĂ€mras, ingen verkar vara beredd att investera i Afganistan. Det finns inga arbeten. Det finns inga tjĂ€nster. Allt Ă€r mycket dyrt. Det verkar som om vi har Ă„tervĂ€nt till Ă„ttiotalet.” Mawla Mohammad Paiman ser inga utvĂ€gar. Denne företagare satsade allt pĂ„ StjĂ€rnornas stad, ett imponerande komplex av lyxiga bröllopssalonger mitt i Kabul. För sju Ă„r sedan gick han in i de dĂ„ blomstrande bröllopsaffĂ€rerna. “Alla tĂ€nkte, att Afganistan skulle utvecklas snabbare Ă€n Europa”, ler han sorgset. Men nu “finns det inget hopp, tyvĂ€rr”.

Medan han berÀttar, intrÀffar ett strömavbrott, som lÀgger den enorma anlÀggningen i mörker. Ljuset Äterkommer efter nÄgra minuter. Paiman tappar inte fattningen. I sjÀlva verket vet han inte ens hur lÀnge han kan betala sina anstÀlldas löner och elrÀkningen. Ingen litar till nÄgon förbÀttring av landets ekonomiska situation.

Ekonomin försĂ€mras oavbrutet sedan förra Ă„ret, bekrĂ€ftar Younus Negah, forskare vid Afganistans industri och handelskammare. Även om det alltid Ă€r Ă€ventyrligt att tala om siffror och data i Afganistan, sĂ„ bekrĂ€ftar Ă€ndĂ„ de enkĂ€ter, som handelskammaren regelbundet gör, pessimismen bland företagen. Investeringarna har gĂ„tt ner i en takt som saknar motstycke de sista Ă„ren. “Vi har inte upplevt en sĂ„dan nedgĂ„ng sedan talibanregimen,”pĂ„pekar Negah.

NĂ€r den afganska presidenten, Ashraf Ghani bildade regering lovade han att förbĂ€ttra ekonomin. Hans meriter: erfarenhet frĂ„n internationella organisationer – han var hög funktionĂ€r i VĂ€rldsbanken – och finansminister i Hamid Karzais regering. I den nationella samlingsregeringen delar han makten och rivaliteten med – nummer tvĂ„ – Abdullah Abdullah. “Ett olyckligt Ă€ktenskap” enligt en del analytiker. Om ekonomin kommer att förbĂ€ttras Ă„terstĂ„r att se. Sedan tillkommer den stĂ€ndigt nĂ€rvarande korruptionen och den vĂ€xande kĂ€nslan av osĂ€kerhet efter talibanernas framryckningar och dessutom inbrytningen av den sjĂ€lvutnĂ€mnda Islamska Staten. Vi mĂ„ste ge regeringen mera tid, innan vi kan bedöma de resultat, som den uppnĂ„tt, sĂ€ger Sediq Sediqqi, talesman för inrikesministeriet. Men Younus Negah liksom mĂ„nga andra företagare i landet har tappat förtroendet för en regering, som Ă€gnar mera tid Ă„t “att lösa interna konflikter Ă€n Ă„t frĂ„gor, som intresserar investerare och befolkningen.”

Paiman, Ă€garen till salongen StjĂ€rnornas stad, har försökt med allt. Han har sĂ€nkt priset för bröllopsfirandet frĂ„n 20.000 dollar till 4.000. Det har inte varit tillrĂ€ckligt. PĂ„ sin anlĂ€ggning arrangerade han tidigare ett hundratal bröllop varje mĂ„nad. Idag kommer han med tur upp till 20 – 25. Till fyndpris försĂ€krar han. Förr fanns det salonger i överflöd med exotiska namn som Kabul Paris eller Palacio Uranus. Även inbjudningslistorna har blivit pĂ„tagligt tunnare. PĂ„ den tiden det begav sig hade bröllopen mellan 2000 – 3000 inbjudna. Nu Ă€r det pĂ„ sin höjd 600. “Om jag hade vetat bĂ€ttre, hade jag aldrig gĂ„tt in i det hĂ€r,” suckar han.

Nooridin Jami delar Paimans desperation. Han Ă€r sedan nĂ„gra Ă„r direktör för en annan populĂ€r salong i Kabul, Shar-e Naw Wedding Hall. Han bekrĂ€ftar att affĂ€rerna har gĂ„tt ner 80 % det senaste Ă„ret. De som fortfarande har lust att gifta sig försöker reducera de kostnader som uppstĂ„r. Av 100 personer försöker 99 pruta, eftersom de inte har pengar, och mĂ„nga kan sedan inte betala i alla fall.”sĂ€ger han och retar upp sig.

Det hĂ€r gĂ€ller Majan, som liksom mĂ„nga afganer inte anvĂ€nder efternamn. Majan gifte sin son för sex mĂ„nader sedan. Hon begĂ€rde ett lĂ„n frĂ„n det internationella företag, dĂ€r hon jobbade som stĂ€derska och kokerska, likasĂ„ lĂ„n av flera slĂ€ktingar. Allt för att kunna fira ett överdĂ„digt bröllop. Hon sĂ„lde ocksĂ„ nĂ„gra av familjens smycken. Bröllopet med 1.200 inbjudna Ă€gde rum i en av Jamis salonger och kostade nĂ€stan 10.000 dollar. “Jag skulle aldrig göra om det igen,” erkĂ€nner hon. Hon har ytterligare tvĂ„ söner i Ă€ktenskapsĂ„lder, men det blir inget mera festande, för hon har inte ens lyckats betala det första giftermĂ„let. NĂ„gra av hennes söner, som den nygifte, Ă€r arbetslösa. De andra fĂ„r knappt ekonomin att gĂ„ ihop. “Min och min makes lön gĂ„r Ă„t att betala bröllopet,” beklagar hon sig.

Krisen i bröllopsindustrin, förr en symbol för den rĂ„dande optimismen i ett land, som trodde sig lĂ€mna decennier av krig bakom sig, pĂ„verkar alla nivĂ„er av samhĂ€llslivet. PĂ„ Flower Street, blommornas gata i Kabul, mĂ€rks missmodet. Sedan sju Ă„r har Mohammed Asef sin blomsteraffĂ€r pĂ„ denna populĂ€ra gatan i centrum av Kabul. Bröllopen var en av hans huvudsakliga inkomstkĂ€llor. AffĂ€rerna gick sĂ„ bra, att han kunde starta en filial. Den tiden Ă€r förbi. ” Det förekommer en del bröllop, men det Ă€r inte lĂ€ngre som förut, sĂ€ger han. OcksĂ„ han har varit tvungen att sĂ€nka priserna, men det rĂ€cker inte. Tidigare, förklarar han, kunde han betala hyran pĂ„ 1000 dollar och tjĂ€na ihop en nettovinst pĂ„ 1000. Vissa mĂ„nader fĂ„r han numera inte in pengar till hyran. NĂ„gra av hans mest förmögna kunder har berĂ€ttat för honom, att de tĂ€nker flytta ut sina tillgĂ„ngar frĂ„n Afganistan. Negah frĂ„n handelskammaren bekrĂ€ftar, att man flyttar eller flyr. Med eller utan pengar. Folket har dragit sig tillbaka frĂ„n marknaden. En del vĂ€ntar utomlands för att se vad som hĂ€nder.

Förtvivlan och frustrationen vĂ€xer. För sju Ă„r sedan öppnade Abdul Rahim sin skrĂ€ddarverkstad i kĂ€llaren pĂ„ ett köpcenter i Kabul. Med sin gamla symaskin, en indisk modell av obestĂ€md Ă„lder, specialiserade han sig pĂ„ bröllopsklĂ€nningar. En bra affĂ€r vid den tiden.Sedan ett Ă„r tillbaka har bestĂ€llningarna minskat med 70 %, och han har varit tvungen att sĂ€nka priserna. “De fattiga drabbas vĂ€rst” pĂ„pekar han.

“Presidenten sĂ€ger , att han har framgĂ„ng med sina planer, men det han gör mot de mest behövande Ă€r inte bra. Han beskattar inte de rika, utan bara de sĂ€mre lottade,” beklagar han sig. Han försĂ€krar,att hans skatt har tredubblats. För tre Ă„r sedan betalade han 3.000 afganis, nu Ă€r det 10.000 (133,82 euro). ElrĂ€kningen har ocksĂ„ stigit. “Vi bekymrar oss för framtiden. Situationen försĂ€mras för varje dag. Jag har aldrig tidigare sett sĂ„ mĂ„nga tiggare.”

NĂ€r jag frĂ„gar Asef, blomsterhandlaren, om han har nĂ„gra förvĂ€ntningar pĂ„ framtiden, sĂ€ger han att han anförtror sig till Allah. “Gud Ă€r barmhĂ€rtig. Vi litar pĂ„ honom” Och Ghani? “Nej, Ghani Ă€r nog en bra person, men ingen i hans regering lyssnar pĂ„ honom.” “Jag ser ingen framtid,” instĂ€mmer Jami, direktören för bröllopssalongen. Folket har tappat förtroendet för regeringen och regeringen verkar inte lita pĂ„ folket,” sammanfattar Negah frĂ„n Handelskammaren. I de hĂ€r stĂ€mningarna finns det ingen lust att investera i nya projekt eller att anstĂ€lla folk erkĂ€nner han.

Ja, detta Ă€r osannolikt efter den vĂ€xande kĂ€nslan av osĂ€kerhet, som dominerar landet, som inte har lyckats skaka av sig den rĂ€dsla, som talibanernas maktövertagande i Kunduz har framkallat. Detta hĂ€nde i slutet av september. “Folket har tappat tilliten efter Kunduz. Afganistan Ă€r kört,” förkunnar Paiman dystert. De stĂ€ndiga attackerna sedan dess, ocksĂ„ i hjĂ€rtat av Kabul, har orsakat mycket skrĂ€ck. Anfallet mot den spanska ambassaden tog tvĂ„ polisers liv. Le Jardin, en av de sista restaurangerna drabbades av en sjĂ€lvmordattack den första januari. Den besöktes ofta av utlĂ€nningar och medlemmar av regeringen.

Sayed Najim, licentiaten utan arbete, kĂ€nner sig trött. Varje gĂ„ng han söker upp ett företag blir svaret detsamma. “Jag kan inte anstĂ€lla nu. VĂ€nta. Vi ringer dig.” Men hans telefon förblir tyst. “Jag har uppfyllt alla önskningar frĂ„n min familj. Nu Ă€r det tid att börja uppfylla mina egna, men det hĂ€r samhĂ€llet, den hĂ€r regeringen lĂ„ter mig inte göra det,” misströstar han. “Jag har det motigt, försöker skaffa ett jobb och vi Ă€r mĂ„nga i samma situation” betonar han.

Najim tar fram dragspelet igen. Nu för att ta upp en kĂ€rlekssĂ„ng. “Efter den mörka natten kommer morgonen,” sjunger han. NĂ€r han slutar suckar han. Han sĂ€ger, att han skall försöka hĂ„lla ut ytterligare en tid. Men han klargör, att han inte kan nollstĂ€lla sitt liv för alltid. “Om jag inte finner ett arbete, kanske jag lĂ€mnar landet. Inte heller Jami utesluter det. Sittande i sin fĂ„tölj pĂ„ bröllopssalongens kontor, erinrar han sig, att under sina 40 Ă„r har han nĂ€stan inte upplevt nĂ„got annat Ă€n krig. “Och jag vill inte, att mina barn skall vara tvungna att leva ytterligare 40 Ă„r pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet.

0 0 vote
Article Rating


DonĂ©r engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

7 Comments
Most Voted
Newest Oldest
Inline Feedbacks
View all comments
latmask
latmask
4 years ago

Till afghanerna: Ni som Ă€r goda muslimer ska inte klaga. Ni ska prövas hĂ„rt i detta liv och om ni bestĂ„r proven vĂ€ntar er paradiset i nĂ€sta liv. Allt handlar om nĂ€sta liv. Faktiskt tror jag att om talibanerna tar över hela Afghanistan sĂ„ kommer ni allesammans att kvalificera er för paradiset, bara ni hĂ€rdar ut. Ni som Ă€r mindre goda muslimer samt tror en smula pĂ„ verkligheten ocksĂ„, till er sĂ€ger jag: försök hĂ€rda ut hemma. Europa Ă€r snart bara en illusion. Varje muslim som kommer hit tar ocksĂ„ med sig ett gott stycke öken. Ni vill inte leva… Read more »

Anna Svensson
4 years ago
Reply to  latmask

TyvÀrr tror jag inte att afghanerna lÀser dina goda rÄd.

latmask
latmask
4 years ago
Reply to  Anna Svensson

DÄ de vÀl se sjÀlva.

latmask
latmask
4 years ago

Man kan hitta denna film i svensk alternativmedia. Gissa varför en av de viktigaste bloggarna (nÀstan en tidning) heter Avpixlat. Jag lÀngtar tillbaka till 1734 Ärs lag, med mÄnga offentliga straff, ungefÀr som i sharia.

invandrare1957
invandrare1957
4 years ago

Bara att komma till Sverige. Snart inför dom vÀl Rut o ROT i bröllopsbranschen. För det Àr ju en svart sektor i Sverige. Det fantastiska nya samhÀllet. Kaffe programmet SVT1 har ju gjort reportage om semester iAlbanien. Dom Àr radda för att dom ska tappa sitt sprÄk o kultur. Men vem Àr rÀdd om svenska som sprÄk o svensk kultur. Den liksom rÀknas inte i godheten utan den kan man lÄta försvinna för det nya Sverige. VÀnstervridna idiot journalister.

latmask
latmask
4 years ago
Reply to  invandrare1957

Jag Àr rÀdd om det svenska sprÄket sÄ lÀnge jag lever.

invandrare1957
invandrare1957
4 years ago
Reply to  latmask

Det mÄste vÀrna annars ingen svensk kultur. Men i domokraturen Sverige kan man förvÀnta sig vad som helst.