13
sep
Seneste opdatering: 13/9-17 kl. 0417
15 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Av Arturo PĂ©rez-Reverte, –  Los godos del emperador Valente. ÖversĂ€ttning: Stig Carlsson

LÄt oss pÄ en gÄng slÄ fast: den hÀr striderna, det hÀr kriget gÄr inte att vinna. Den dÄliga nyheten Àr att vi bromsat in för sent

År 376 e. Kr. uppenbarade sig pĂ„ grĂ€nsen till Donau en enorm folkmassa av mĂ€n, kvinnor och barn. De var gotiska flyktingar som sökte skydd, pressade av framryckningen av Atilas horder. Av olika orsaker – bl. a. att Rom inte lĂ€ngre var det som det hade varit – tillĂ€ts de att trĂ€nga in pĂ„ imperiets omrĂ„de. Till skillnad frĂ„n tidigare vĂ„gor av folkvandringar blev de inte, som var brukligt, utplĂ„nade, förslavade eller undertryckta De följande mĂ„naderna fick de hĂ€r flyktingarna erfara, att det romerska imperiet inte var nĂ„got paradis, att dess styresmĂ€n var kraftlösa och korrupta, att det inte fanns rikedom och mat för alla, och att orĂ€ttvisor och girighet var vanligt förekommande.  (Foto: “Den sidste romer” Valens, Flavius Julius Valens Augustus, 328 – 378 e.kr.)

TvĂ„ Ă„r efter att de gĂ„tt över Donau mördade de hĂ€r goterna kejsar Valente och förstörde hans armĂ©. 98 Ă„r senare störtade deras barnbarn RĂłmulo AugĂșstolo, den sista kejsaren, och utplĂ„nade det som fanns kvar av det romerska imperiet.

Allting upprepar sig. Det Àr en annan sak, att vi har glömt det, och att oansvariga ledare berövar oss möjligheten att förstÄ. Sedan urminnes tider har olika folkslag invaderat andra pÄ grund av hunger, maktlystnad eller dÀrför att Àven de sjÀlva misshandlats och fördrivits av andra. Tills helt nyligen försvarade de sig och alla överlevde pÄ samma sÀtt: de högg ner inkrÀktarna, tog deras kvinnor och förslavade deras barn. PÄ sÄ vis levde de vidare tills Historien utraderade dem och lÀmnade utrymme för andra imperier, som i sin tur kollapsade och mötte samma öde.

De problem, som vi stĂ€lls inför i det som vi idag kallar Europa eller VĂ€sterlandet (en sammansatt civilisation, som har sina rötter i Bibeln och Talmud och Ă€r beslĂ€ktad med Koranen och som blomstrade i den medeltida kyrkan och under RenĂ€ssansen, och som med Upplysningen och den franska Revolutionen etablerar mĂ€nniskans rĂ€ttigheter och friheter.) Allt detta – Homeros, Dante, Cervantes, Shakespeare, Newton, Voltaire – har ett utgĂ„ngsdatum och vĂ„r civilisation befinner sig under avveckling pĂ„ grund av sönderfall. Oförmögen att klara sig. Att försvara sig. Nu har den bara pengar. Pengar rĂ€ddar den en stund, inte mer.

Nu mĂ„ste vi betala vĂ„ra synder. De kommunistiska regimernas försvinnande och kriget, som en tokig nordamerikansk president satte igĂ„ng i Mellanöstern för att installera en demokrati av vĂ€sterlĂ€ndskt snitt fĂ„r kitteln att börja koka. Orden Islam y Rais – religion blandad med klanliknande ledarskap – försvĂ„rar demokratin. Till slut föll liksom i alla imperier centurionerna (befĂ€lhavare i romarriket) – och Ă€ven barbarerna, som vaktade vĂ„ra grĂ€nser. Alla de hĂ€r centurionerna var riktiga skitstövlar, men de var vĂ„ra skitstövlar. Utan dem kommer det nu vĂ„gor av desperata migranter, förtruppen till de moderna barbarerna – i ordets historiska betydelse – som kommer ridande bakom. Detta försĂ€tter oss i ett nytt lĂ€ge, men det Ă€r gammalt för den övriga vĂ€rlden.

Vi befinner oss nu i samma historiskt förutbestÀmda situation, som tidigare imperier, som varit ur stÄnd att kontrollera migrationsvÄgorna, i början lugna och sedan aggressiva. Imperier, civilisationer och vÀrldar som pÄ grund av sin svaghet blev besegrade och omstöpta eller försvann. Och de fÄ centurioner, som idag finns kvar vid Rhen eller Donau Àr redan dömda. De Àr dömda av vÄr egoism, vÄr hycklande vÀlvilja, vÄr historielöshet, vÄr fega oduglighet. Förr eller senare om inte annat Àn genom enkla naturlagar eller pÄ grund av elementÀr överlevnad kommer de sista centurionerna att stÀlla upp för barbarerna.

LÄt oss pÄ en gÄng slÄ fast: den hÀr striderna, det hÀr kriget gÄr inte att vinna. Det Àr inte lÀngre möjligt. VÄr egen sociala, religiösa och politiska dynamik förhindrar det. Och de som stöder goterna vet om det. De som tidigare pÄ stridsfÀlten halshögg hela byar, kan inte lÀngre göra detta. VÄr civilisation tolererar lyckligtvis inte sÄdant.

Den dĂ„liga nyheten Ă€r att vi bromsat in försent. Det europeiska samhĂ€llet krĂ€ver idag av sina armĂ©er att de skall vara NGO:s (non – governmental organisations). Allt kraftfullt agerande – och bara styrka kan konkurrera med Historiens dynamik – avfĂ€rdas frĂ„n början. Inte ens Hitler skulle idag möta ett VĂ€sterland, som Ă€r lika beslutsamt som det var 1939, nĂ€r det med vapen tog upp kampen mot honom. Varje handlande mot dem som stöder goterna kritiseras av pacifistiska krafter, som gĂ„r emot det med sĂ„vĂ€l ideologisk legitimitet som med bristande historisk realism. Demagogi ersĂ€tter verkligheten och dess konsekvenser.

En talande detalj: bevakningsuppdragen i Medelhavet Àr inte Àmnade att bromsa immigrationen, utan att hjÀlpa migranterna att sÀkert nÄ de europeiska kusterna. Allt Àr till slut en enorm, oundviklig motsÀgelse. Medborgaren har det idag bÀttre Àn nÄgonsin, och tolererar inte vissa slags orÀttvisor och grymheter. Det historiska verktyget, att ta till svÀrdet, blir följaktligen lyckligtvis avfÀrdat. En massaker pÄ goter Àr inte lÀngre möjlig. Desto bÀttre för mÀnskligheten. Desto vÀrre för imperiet.

Allt detta leder vidare till kÀrnfrÄgan: Europa, eller vad vi nu vill kalla det hÀr humana omrÄdet med rÀttigheter och friheter och med ekonomiskt och socialt vÀlstÄnd, urholkas inifrÄn och hotas utifrÄn. Det kan inte ens, det vill inte ens, det vet inte ens hur det skall försvara sig. Och det kanske inte ens bör försvara sig. Vi lever med den absurda paradoxen att hysa medlidande med barbarerna och till och med att applÄdera dem och pÄ samma gÄng lÄtsas vi, att vi oförÀndrat kan fortsÀtta med vÄr bekvÀma livsstil.

Men det Àr inte sÄ enkelt. Goterna kommer att fortsÀtta att anlÀnda i vÄgor och översvÀmma grÀnser, vÀgar och stÀder. De Àr i sin rÀtt, och har precis det som Europa inte har: ungdom, kraft, beslutsamhet och hunger. NÀr det hÀr intrÀffar finns det fÄ alternativ, ocksÄ historiskt: om de Àr fÄ inlemmas nykomlingarna i den i lokala kulturen och berikar den; om de Àr mÄnga omvandlar de den eller utplÄnar den. Naturligtvis inte pÄ en dag. För imperier dröjer det Ärhundraden att rasa samman.

Detta placerar oss inne i den centrala punkten: installationen av goterna i det inre av imperiet, nÀr de Àr alltför mÄnga och konflikterna, som beror pÄ deras nÀrvaro. De rÀttigheter de förvÀrvar eller bör förvÀrva och som det Àr rÀttvist och logiskt att de Ätnjuter. Men varken i det romerska riket eller i dagens Europa fanns eller finns det allt för alla; inte arbete, inte mat, inte sjukhus. inte tillrÀckliga utrymmen. Dessutom, till och med för de godhjÀrtade Àr det inte samma sak att hysa medkÀnsla med en flykting vid grÀnsen, en mor, som med sitt barn kryper igenom ett taggtrÄdshinder eller drunknar i havet, jÀmfört med att se dem installerade i ett ruckel bredvid sitt eget hus, trÀdgÄrd eller golfbana.

MÀnniskor som hankar sig fram, ibland för att överleva, i ett samhÀlle, dÀr de goda feerna har ett trasigt trollspö och en skrynklig hatt. DÀr inte alla och allt fÀrre av oss kan skaffa det som vi efterstrÀvar. Och givetvis. Det finns kvarter och stÀder, som blir krutdurkar med fördröjd stubin. DÄ och dÄ stÄr de i lÄgor, dÀrför att ocksÄ detta Àr historiskt oundvikligt. Och Ànnu mera i ett Europa, dÀr de intellektuella eliterna försvinner, kvÀvda av medelmÄttighet. Politiska analfabeter och populister av alla tendenser lÀgger beslag pÄ makten. Den slutgiltiga resursen kommer att vara en hÄrdare och mera repressiv polis, uppmuntrad av de som har nÄgot att förlora.

Detta frambringar nya konflikter. Missgynnade som krĂ€ver det som de eftertraktar, ursinniga medborgare, repressalier och uppgörelser. PĂ„ kort tid har vĂ„ldsamma, frĂ€mlingsfientliga grupper mĂ„ngdubblats i Europa. Sedan tillkommer mĂ„nga desperata mĂ€nniskor, som vĂ€ljer vĂ„ldet som en utvĂ€g för att komma bort frĂ„n hunger, förtryck och orĂ€ttvisor. OcksĂ„ en del av den romerska befolkningen – alla var inte barbarer – hjĂ€lpte goterna med plundringen för att komma pĂ„ god fot med dem eller av eget initiativ. Det finns ingen pax romana, som gagnar alla lika. Historien kommer aldrig att göra halt.

“Det mĂ„ste finnas en lösning,” krĂ€ver högljutt ledarskribenter, debattörer och medborgare oförmögna att förstĂ„, dĂ€rför att ingen har idag i skolan förklarat, att Historien löser sig inte, utan man genomlever den. Vi lĂ€ser och studerar för att förekomma problem, som aldrig Ă€r nya, ty ibland i MĂ€nsklighetens historia Ă€r det nya samma sak som det glömda, och det som vi glömmer Ă€r att det inte alltid finns en lösning; att ibland hĂ€nder saker och ting pĂ„ ett oĂ„terkalleligt sĂ€tt.

Naturlagarna styr: nya tider, nya barbarer. Mycket förblir vid det gamla blandat med det nya; men det Europa, som lyste upp vÀrlden Àr dödsdömt. Kanske kommer det med tiden och folkblandningen att uppstÄ andra imperier, som Àr bÀttre Àn vÄra, men varken jag eller ni kommer att finnas med för att vittna om det. Vi stiger av vid nÀsta hÄllplats. PÄ den hÀr resan finns det bara tvÄ anstÀndiga förhÄllningssÀtt. Ett Àr den smÀrtstillande trösten att söka förklaringar i vetenskapen och kulturen för att om inte hindra det, vilket Àr omöjligt, Ätminstone förstÄ varför allt gÄr Ät helvete. Som den romare, som jag gÀrna kan tÀnka mig stÄ sansad vid ett fönster i sitt bibliotek, medan barbarerna plundrar Rom. Att förstÄ det hjÀlper alltid att acceptera. Att uthÀrda.

Den andra förnuftiga instĂ€llningen, tror jag, Ă€r att lĂ€ra upp ungdomarna att tĂ€nka pĂ„ sina egna barn och barnbarn, sĂ„ att de skall kunna möta den nya vĂ€rld, som kommer med skarpsinne, mod, mĂ€nsklighet och sunt förnuft. För att de skall anpassa sig till det oundvikliga, och bevara sĂ„ mycket de kan av det goda, som den utdöende vĂ€rlden lĂ€mnar efter sig, och ge dem verktyg för att leva i ett territorium, som under en viss tid kommer att vara kaotiskt, vĂ„ldsamt och farligt. För att de skall kĂ€mpa för det som de tror pĂ„ eller för att foga sig i det oundvikliga. Men inte som resultat av dumhet eller saktmod utan pĂ„ grund av klarsyn. Och intellektuell integritet. MĂ„ de om det Ă€r lĂ€mpligt bli eller vara det som de vill eller kan: MĂ„ de bli greker som tĂ€nker, trojaner som kĂ€mpar eller medvetna romare – ett vĂ€rdigt alternativ till ett högdraget sjĂ€lvmord. MĂ„ de bli överlevande halvblod, beredda att utan komplex möta den nya vĂ€rlden och förbĂ€ttra den. Men bedra dem inte med billig demagogi eller Walt Disney-berĂ€ttelser.

Nu Àr stunden kommen, att vi i skolorna, i hemmen och i livet talar med vÄra barn och ser dem i ögonen.

Mere i emnet: The Fall of Rome: Modern Parallels

0 0 votes
Article Rating


DonĂ©r engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

Subscribe
Notify of
guest

15 Comments
Most Voted
Newest Oldest
Inline Feedbacks
View all comments
É±Ă˜ŃĂ±Îčηg$Ê‡Ă°Ń ©ℹ

Det var intressant att författaren tolkade goterna som vÄra fiender. För det Àr ju vad vi Àr. Vi Àr ju sjÀlva vÄra egna vÀrsta fiender. Man behöver inte yttre fiender nÀr man har inre fiender. Dock kommer det bli den yttre fienden som utdelar nÄdaslaget. Fast detta hade aldrig varit möjligt utan den inre fienden, folkförrÀdaren.

mjolly
mjolly
6 years ago

“Kanske kommer det med tiden och folkblandningen att uppstĂ„ andra imperier, som Ă€r bĂ€ttre Ă€n vĂ„ra”

Ganske frekt utsagn, er fyren marxist eller noe. NÄ stÄr det vel heller ikke sÄ bra til i verken latino-land eller islamske land.

Balder
6 years ago

Denna typ av defatism Ă€r totalt kontraproduktiv i kampen mot ren ondska. Detta resonemang att det skulle vara lönlöst att försöka stoppa vansinnet Ă€r att gĂ„ fiendens Ă€renden. Även om fall av civilisationer skett tidigare betyder inte att det Ă€r oundvikligt. Men man mĂ„ste som första steg inse som Winston Churchill sa: Islam in a man is like rabies in a dog. HĂ€r ligger nyckeln. Ta bort islam, i alla dess former, samt dess utövare frĂ„n vĂ€st Ă€r den enda lösningen som kan avvĂ€rja den pĂ„gĂ„ende koloniseringen. Vad som krĂ€vs Ă€r att folket vĂ€ljer ledare som kan och vill och… Read more »

Felix Krull
Felix Krull
6 years ago
Reply to  Balder

Enig. Der er mindre end ti procent muhammedanere i Europa, og folk har rystende travlt med at erklaere krigen tabt.

sussebassa
sussebassa
6 years ago
Reply to  Felix Krull

..folk, iallaf pk media..psykologisk typ krigfÞring, men det har den fÞrdelen at folk NÄ har bÞrjat tenke etter..konsekvens av islam i Europa..oppleves varje dag.. sÄ derfor inte sÄ dumt Ä vÊre forberedt..fjerne Islam..ut av Europa..vente forlenge kan vÊre for seint.
Inte tror jag vel islam/muslimer..10% vil vinne over oss..sÄ tapt..nope..mere et skremselsbilde som har fÄtt oss Ä vakne nÄ..ikke for sent..sÄ bra endÄ som egentlig inte er/var hensikten til pk media..som dom inte fattar.

mjolly
mjolly
6 years ago
Reply to  Felix Krull

Menn i 18-30 Ă„rs alder er det som teller, langt hĂžyere tall der.

Felix Krull
Felix Krull
6 years ago
Reply to  mjolly

Til gengaeld er hovedparten analfabeter. Svenskere kan lave jagerfly, artilleri, MANPADS, stealth-fregatter og tanks. Muhammedanere kan lave kuloerte taepper, vandpiber og pistacienoedder.

Jeg ved godt, hvem jeg ville saette mine penge paa.

Steinadler
6 years ago
Reply to  Balder

Ferdinand og Isabella blir i den sammenheng nĂŠrmest som tilhĂžrende en “dessertgenerasjon” Ă„ regne. Det gikk nĂŠrmere seks hundreĂ„r fra kongedĂžmmene i nord sĂ„ smĂ„tt begynte gjenerobringen og til fordrivelĆĄen av bĂ„de muslimer og jĂžder mot slutten av det femtende Ă„rhundrede. Traditional historiography, especially Spanish scholarship, has stressed since the 19th century the existence of the Reconquista,[1] a continuous phenomenon by which the Christian Iberian kingdoms opposed and conquered the Muslim kingdoms, understood as a common enemy who had militarily seized Christian territory.[2] The concept of a Christian reconquest of the peninsula first emerged, in tenuous form, at the end… Read more »

trackback

[…] Sedan urminnes tider har olika folkslag invaderat andra pĂ„ grund av hunger, maktlystnad eller dĂ€rför att Ă€ven de sjĂ€lva misshandlats och fördrivits av andra. Tills helt nyligen försvarade de sig och alla överlevde pĂ„ samma sĂ€tt: de högg ner inkrĂ€ktarna, tog deras kvinnor och förslavade deras barn. PĂ„ sĂ„ vis levde de vidare tills Historien utraderade dem och lĂ€mnade utrymme för andra imperier, som i sin tur kollapsade och mötte samma öde. […]

guest
guest
6 years ago

EUs öppna grĂ€nser har gjort Europa mycket sĂ„rbar för intrĂ„ng av mĂ€nniskor frĂ„n 3:e vĂ€rlden som vill ta sig hit. Vi ser med egna ögon att ju fler som slĂ€pps in desto mer liknar Europa de dysfunktionella lĂ€nder som dessa mĂ€nniskor flyr ifrĂ„n inte minst dĂ€rför att de uppmuntras att behĂ„lla sin egen muslimska kultur som Ă€r helt oförenlig med vĂ„r egen. Det bĂ€ddar inte bara för olösliga konflikter men nĂ€r den muslimska befolkningen sĂ„ smĂ„ningom blir en majoritet kan Ă„terkomsten av ett kalifat i VĂ€st bli en dyster verklighet. Det Ă€r ett scenario som tyvĂ€rr fortfarande alldeles för fĂ„… Read more »

Peter Zichau
Peter Zichau
6 years ago

Vi kommer naturligvis til at sejre over horderne. Og det gÞr vi pga. vores hÞjere intelligens, som desvÊrre ogsÄ stÄr i vejen for en hurtig lÞsning her og nu. Vi tager dem nemlig ikke rigtigt alvorligt og en del af os har ligefrem medlidenhed med dem. Men nÄr fÞrst vi ikke kan lyve for os selv og hinanden lÊngere, slÄr vi naturligvis til.
Det jeg finder beskÊmmende er, at vi for det fÞrste har bragt os selv i denne situation og at vi dernÊst skal en gruelig masse igennem, for at fÄ ryddet op igen.

achantus
achantus
6 years ago

“Overlevende halvblod”? Hva skal det betyr? At noen halvarabere skal bĂŠre sivilisasjonens fakkel videre i ruinene av et Ăždelagt Europa? Think not.

RNE
RNE
6 years ago

Kejsaren hette Valentinianus pÄ latin. Latin var det romerska imperiets sprÄk.

Chingachgook Jensen
Chingachgook Jensen
6 years ago
Reply to  RNE

Var anus hans efternavn?
Det er nemlig ogsÄ latin.

15
0
Would love your thoughts, please comment.x
()
x