Hvordan SVT knæsatte en ideologisk, psykiatrisk sygdom i femten år

Sverige og “de apatiske børn” er et psykologisk røntgenbillede af et samfund, hvor eliten er så angst for ikke at mene det rigtige, at dens beslutninger bliver vanvittige og irrationelle.

Man ser det overalt, svenskerne forventes at samtykke i, at 40 årige behandles som mindreårige, og at 165 000 fremmede om året ikke må hedde “masseindvandring.” I tidsskriftet Kvartal skriver en psykiatrisk overlæge om, hvordan en stor majoritet af hans kolleger kunne gå med på det illusionsnummer i femten år, og det i et land, hvor psykiatriske sengepladser er sjældnere end kantareller i januar. “Ljugoslavien” kaldte en svensker sit land. Så gjorde psykiatrin de apatiska vuxna sjuka og Obemärkt i höstmörkret avslöjas nu bit för bit en journalistisk praktskandal, under dövande tystnad från SVT og Ulvell: Det apatiska barn-haveriets politiska konsekvens.

“Vi kommer til at se medborgergarder på gaderne”

“Halvdelen af svenske kvinder tager en omvej hjem”

Den årlige Om Nationella trygghetsundersökningen er udkommet. Utryghed hedder “tryghed”, men mit sygdomskort hedder også et “sundhedskort.” Staten er en del af reklamebranchen så længe den er på valg. Det nye er den uafsættelige stat – Bryssel. De få lyspunkter får overskrifterne:

Om Sverige hade varit det Sverige en gång var – ett välskött land med ett fungerande samhällskontrakt och makthavare som tog sitt medborgaravlönade uppdrag på allvar – så kunde man ha trott att utredningen handlade om en bananrepublik i en bortglömd del av världen.

Men nu är Sverige en gång för alla ett förändrat land – ett land där politikerna glömt vilka som betalar deras löner och arvoden och nedsättande kallar folkopinionen för populism – och i skenet av detta blir den nya utredningen helt logisk. I ett land där polismyndigheten och rättsväsende inte hinner med sitt arbete på grund av alla brott som begås blir det rimligen en lättnad för alla berörda – utom brottsoffren – om antalet anmälningar går ner.

Ett samhälle där staten är så svag att till och med representanter för rättsväsendet är av uppfattningen att det är meningslöst att anmäla brott är ett farligt samhälle. Det är ett samhälle där folket till sist, när de fått nog av att brottsutsatta inte får upprättelse, tar lagen i egna händer. Om det här fortsätter kommer vi med tiden att få se medborgargarden på gator och torg. BITTE ASSARMO: NYA OTRYGGA SVERIGE

Brå: Myndighetspersoner avråder brottsoffer att anmäla og Varannan ung kvinna tar ofta en annan väg på grund av oro för brott.