Af Lars Hedegaard

Tørklædet er tegnet på, at islam er kommet til et land, som ideologien agter at erobre.

En svensk læser spørger mig, om jeg tror, at Sverige står til at redde. Mit svar må desværre blive, at det gør hverken Sverige, Danmark eller andre vestlige lande, fordi kun meget få har forstået, hvad islam går ud på. Derfor kan de heller ikke indse, at tørklæder, moskeer, krav om offentlige bønnekald, halal, organiserede raseriudbrud over tegninger, gademanifestationer, optøjer, såkaldt „bandekriminalitet‟ osv. alt sammen er velkendte kampmidler beregnet på at underminere, desorientere og til slut undertvinge vantro samfund som Sverige og Danmark.

I alle vestlige lande har der været enkelte skribenter, politikere og forfattere, der har gjort deres bedste for at oplyse og advare, men de er ikke blevet taget alvorligt. Det store befolkningsflertal har i stedet lyttet til „eksperter‟ og medier, der har besvaret enhver islamkritik med islampropaganda. Som nu Deadline, der som reaktion på forslaget om at forbyde tørklæder i skolerne skynder sig at invitere islam-uniformerede kvinder i studiet, som kan forklare, hvorfor det er en forfærdelig tanke. Og sådan vil ethvert islamisk kampskridt blive „forklaret‟ og forsvaret.

Jeg blev for mange år siden ringet op af en dansk diplomat med mange års erfaring fra muslimske lande. Når muhamedanske kvinder begynder at gå med tørklæde, sagde han, er det tegnet på, at islam er kommet til et land, som ideologiens forkæmpere agter at erobre.

Men ingen forstår det. Ingen vil forstå det. Ingen vil høre om det. Derfor vil islam sejre, og en dag, når den vantro befolkning må krybe langs husmurene og i et og alt rette sig efter islams befalinger, vil enkelte spørge, hvordan det kunne gå så galt. Men det er kun dem, der kan huske, hvordan det var at leve som frie mennesker. De andre vil betragte det som normaltilstanden.

Min ven Vibeke Andersen har skrevet en nyttig opsummering af islams erobringsstrategi:

„Kravet om at måtte bære tørklæde i et offentligt hverv er typisk for 3. fase i Islams erobring af Vesten‟, skriver hun som indledning og fortsætter:

„Den verdenskendte islamkritiker, dr. Peter Hammond, som har levet i mange år i forskellige, islamiske lande, har beskrevet, hvordan den gradvise erobring vil foregå.

0-2 %
Når den muslimske befolkning er under 2 % i et land, vil muslimerne primært blive opfattet som en fredelig minoritet, der ikke udgør nogen trussel. De bydes endda velkommen af den kulturelle elite som et eksotisk indslag i gadebilledet og af erhvervslivet som et tilskud til arbejdskraften.

2-5 %
Når muslimerne udgør 2 til 5 % af befolkningen, begynder de at rekruttere fra etniske minoriteter og udsatte grupper samt i fængslerne og gadebanderne. De starter egne småbander, der begår hærværk og rapserier.

5-10 %
Fra 5 % vil muslimerne begynde at udøve en uforholdsmæssig stor indflydelse på samfundet. De vil f.eks. kræve halalmad i institutioner og særregler på mange andre områder. De vil også begynde at true offentligt ansatte personer og butikspersonale. I form af f.eks. bilbrande, røveriske overfald og gruppevoldtægter udøver de terror mod omgivelserne.

10-20 %
Når muslimerne når 10 % af befolkningen, bruger de udbredt vold og anden lovløshed som middel til at få deres krav opfyldt. Enhver ikke-muslimsk handling bliver opfattet som en krænkelse af islam og fører til gadeoptøjer, brandstiftelser og overfald. Jøder forfølges voldeligt. Gader og pladser okkuperes af muslimer til demonstrationer og anden magtmanifestation. Politiet er overbebyrdet, og fængslerne er fyldt til sidste plads med muslimske bandemedlemmer.

20-40 %
Volden eskalerer, når den muslimske befolkningsdel udgør 20 %. Der opstår ”spontane” oprør, militante jihadgrupper drager hærgende omkring, og jøder dræbes på åben gade. Muslimer brænder kristne kirker og jødiske synagoger af. Politiet forstærkes af militæret, men kan ikke hamle op med voldsmændene.

40-60 %
Når muslimerne udgør 40 % i et land, vil militante muslimer foretage regulære massakrer på anderledes troende, daglig terrorisme og regulær krigsførelse med håndvåben og spræng-stoffer. Politiet og landets øvrige myndigheder er sat ud af kraft. Borgerkrigen er en realitet.

60-80 %
Muslimernes forfølgelse af de ”vantro” øges mærkbart. De foretager etniske udrensninger af hele byer. Sharia kræves indført, og al anden lovgivning kræves ophævet. Jizya, særbeskatningen af vantro, indføres.

80-100 %
Når 80 % af befolkningen er muslimer, vil der være permanent undertrykkelse af ”vantro”. Der vil forekomme landsomfattende, etniske udrensninger og i til dels endda folkedrab. Ved nådesløs forfølgelse af alle anderledes troende vil muslimerne skabe et land, der 100 % muslimsk.‟

Så vidt Vibeke Andersen. Som man vil se, befinder Danmark sig i tredje fase, mens Sverige er i fjerde. Men som sagt, befolkningerne indser det ikke og går derfor deres undergang i møde.

En svensk læser har sendt en oversættelse

Varför islam kommer att segra

Av Lars Hedegaard

En svensk läsare frågar mig om jag tror att Sverige kan räddas. Mitt svar är tyvärr att varken Sverige, Danmark eller andra västländer gör det, eftersom väldigt få har förstått vad islam handlar om. Därför inser de inte heller att huvuddukar, moskéer, krav på offentliga böneutrop, halal, organiserat raseri över karikatyrer, gatudemonstrationer, upplopp, s.k. gängkriminalitet etc. är välkända kampmedel som syftar till att undergräva, desorientera och i slutänden underkuva otrogna länder som Sverige och Danmark.

I alla västerländska länder har det funnits en del författare, skribenter och politiker som har gjort sitt bästa för att utbilda och varna, men de har inte tagits på allvar. I stället har den stora majoriteten av befolkningen lyssnat på „experter‟ och media, som har besvarat all kritik mot islam med ren islampropaganda. Som nu Deadline, som som svar på förslaget att förbjuda huvuddukar i skolorna, skyndade sig att bjuda in kvinnor i islamiska uniformer till studion för att förklara varför detta är en fruktansvärd idé. Och det är på ett sådant vis som varje islamisk strid kommer att „förklaras‟ och försvaras.

För många år sedan blev jag uppringd av en dansk diplomat med mångårig erfarenhet av muslimska länder. När muslimska kvinnor börjar bära huvudduk, sade han, då är det ett tecken på att islam har anlänt till ett land som ideologins förespråkare har för avsikt att erövra.

Men ingen förstår det. Ingen vill förstå det. Ingen vill höra om det. Det är därför islam kommer att segra, och en dag, när den otrogna befolkningen måste krypa längs husväggarna och anpassa sig till islams budord, kommer vissa att fråga sig hur det kunde gå så illa. De kommer att minnas, hur det var att leva som fria människor. De andra kommer bara att se det som en normal situation.

Min vän Vibeke Andersen har skrivit en användbar sammanfattning av islams erövringsstrategi:

„Kravet på huvudduk i offentliga tjänster är typiskt för den tredje fasen i islams erövring av västvärlden‟, skriver hon inledningsvis och fortsätter:

„Den världsberömde islamkritikern Dr Peter Hammond, som under många år har bott i olika islamiska länder, har beskrivit hur den gradvisa erövringen kommer att ske.

0-2 %
När den muslimska befolkningen är mindre än 2 % i ett land kommer muslimerna i första hand att uppfattas som en fredlig minoritet som inte utgör något hot. De välkomnas till och med av kultureliten som ett exotiskt tillskott i gatubilden och av näringslivet som ett komplement till arbetskraften.

2-5 %
När muslimerna utgör 2-5 % av befolkningen börjar de rekrytera från etniska minoriteter och utsatta grupper samt från fängelser och gatugäng. De bildar egna små gäng som begår vandalism och våldtäkter.

5-10 %
Från 5 % börjar muslimerna utöva ett oproportionerligt stort inflytande på samhället. De kommer till exempel att kräva halalmat på institutioner och särskilda regler på många andra områden. De kommer också att börja hota offentliga tjänstemän och butiksanställda. I form av exempelvis bilbränningar, rån och gruppvåldtäkter kommer de att utöva terror mot sin omgivning.

10-20 %
När muslimerna når 10 % av befolkningen använder de utbrett våld och annan laglöshet för att få sina krav tillgodosedda. Varje icke-muslimsk handling uppfattas som ett brott mot islam och kan leda till gatuupplopp, mordbränder och överfall. Judar förföljs våldsamt. Gator och torg ockuperas av muslimer vid demonstrationer, bön och andra maktdemonstrationer. Polisen är överbelastad och fängelserna är fulla av muslimska gängmedlemmar.

20-40 %
Våldet eskalerar när den muslimska befolkningen når 20 %. Spontana‟ upplopp bryter ut, militanta jihadistgrupper går till storms och judar dödas på öppen gata. Muslimer bränner kristna kyrkor och judiska synagogor. Polisen förstärks av militären, men kan inte mäta sig med våldet.

40-60 %
När muslimerna utgör 40 % av ett lands befolkning, kommer militanta muslimer att utföra regelbundna massakrer på oliktänkande, daglig terrorism och regelbunden krigföring med handeldvapen och sprängämnen. Polisen och andra myndigheter i landet är oförmögna att handla.. Inbördeskrig är en realitet.

60-80 %
Den muslimska förföljelsen av „otrogna‟ ökar kraftigt. De gör etniska rensningar i hela städer. De kräver sharialagar och avskaffande av all annan lagstiftning. Jizya, den särskilda skatten på otrogna, införs.

80-100 %
När 80 % av befolkningen är muslimer kommer det att ske ett permanent förtryck av „otrogna‟. Det kommer att utövas etnisk rensning i hela landet och i vissa fall till och med folkmord. Genom skoningslös förföljelse av alla oliktänkande kommer muslimerna att skapa ett land som är 100 % muslimskt.‟

Som ni kommer att se befinner sig Danmark i den tredje fasen, medan Sverige befinner sig i den fjärde. Men som sagt, befolkningarna inser inte detta och står därför inför sin inte helt avlägsna undergång.