Av Julia Caesar:
Copyright Julia Caesar, Snaphanen och HRS. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!
Lisbeth Åkermans ständigt leende ansikte blir plötsligt allvarligt. Klockan är 19:58, det är två minuter kvar av kvällens Rapport. Dags för vädret som hon alltid brukar annonsera med en gladlynt kommentar. Men först har hon någonting att säga. Ingen i tv-studion är förberedd på vad som ska komma. En lätt skälvning skakar den slätkammade håruppsättningen när hon spänner de ljusblå ögonen i tv-tittarna och säger:
“Jag är ledsen över att behöva säga det här, men jag vill meddela att jag härmed säger upp min tjänst på Rapport och SVT. I åratal har jag suttit här och lett oavsett hur förljugna nyheter jag har förmedlat och hur mycket jag har sopat under mattan. Nu står jag inte ut längre. Jag klarar inte längre att ständigt servera politiskt vinklade nyheter och ljuga och mörklägga sanningen för er tittare. Jag orkar inte längre medverka i hetsjakten på ett demokratiskt valt riksdagsparti, och jag vägrar delta i grundlösa rasistbeskyllningar mot hela svenska folket. Nu har vi sugit på Breivikkaramellen i ett och ett halvt år, och den börjar smaka jävligt illa. Jag har helt enkelt fått nog. Varje kväll går jag hem från jobbet med en malande otäck känsla i magen. På nätterna har jag svårt att sova för det gnagande självföraktet. Visserligen har jag så bra betalt att jag har råd med en lägenhet i precis de rätta kvarteren på det journalisttäta Söder. Men vad hjälper det när jag tvingas delta i ett odemokratiskt och förljuget politiskt spel som får mig att må så dåligt?”
Ett kraftigt tilltagande lågtryck över hela landet
Kameramännen står som fastspikade i studiogolvet. Vad är det som händer egentligen? Men the show must go on. Chockade riktar de kamerorna mot meteorolog Pererik Åberg som talar om ett kraftigt tilltagande lågtryck över hela landet.
I den enda tidningsintervju som Lisbeth Åkerman ger, exklusivt för den nystartade tidningen Dispatch International, motiverar hon sitt framträdande med att hon såg det som enda möjligheten att få säga adjö till tv-tittarna. Om hon hade sagt upp sig på vanligt sätt hade hon aldrig mer släppts fram i sändning. Det skulle kännas bittert efter alla dessa år. Därför har hon hållit alltihop hemligt fram till kvällens direktsändning.
De vet hur en mörkläggningsslipsten ska dras
Knappt har tv-tittarna hämtat sig från chocken förrän Aktuellts pretentiösa världskrigssignatur ljuder. I studion Anna Hedenmo och Claes Elfsberg, två rutinerade gamla rävar som vet hur en mörkläggningsslipsten ska dras. Det har aldrig varit några problem för dem att tänja på sina samveten och desinformera svenska folket. Nu är Anna Hedenmo plötsligt alldeles ihoptryckt i ansiktet, och Claes Elfbergs oberörda framtoning är som bortblåst.
Anna Hedenmo har nått en gräns i sin hittills framgångsrika karriär som desinformatör i statstelevisionen. Nu har hon till och med blivit sågad jäms med fotknölarna av Dagens Nyheters tv-recensent Johan Croneman efter sin utfrågning av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson i Agenda.
“Anna Hedenmo spelade inte hem en enda poäng. I stället tog hon oss allt längre bort från kärnfrågan och händelsernas centrum, Jimmie Åkesson kunde enkelt glida med och gilla läget. ”Agendas” kris var värre än Jimmie Åkessons. Man hade tagit ut något slags redaktionell seger i förskott, det skulle bli spel mot ett mål, de här bilderna och de här händelserna talade sitt tydliga språk – ”Agenda” och Anna Hedenmo var helt enkelt skitdåligt förberedda. Anna Hedenmo försökte måla upp en djup och allvarlig spricka i partiet, men hade inget, absolut noll, på fötterna. Jimmie Åkesson undrade vad hon byggde sina antaganden på och Anna Hedenmos svar fullbordade katastrofen: ”Jag har läst på nätet.”
Hon hade läst på nätet?!!
Lite bloggar, lite Twitter, lite Facebook, lite Flashback kanske. Det tyngsta programmet SVT har i genren skickar fram sin tyngsta reporter och sin tuffaste grillmästare och allt hon har att komma med är hörsägen?!! Hon har googlat runt lite” skriver Johan Croneman.
I tv-rutan förklarar Anna Hedenmo att hon har fått nog och slutar. Visserligen förlorar hon sin feta lön, men hellre diskar hon på krogen än fortsätter ljuga svenska folket rakt upp i ansiktet år ut och år in. Claes Elfsberg ser lättad ut när han säger att han hoppas kunna få ett schysst vaktmästarjobb någonstans.
Journalisterna bedriver ett mentalt krig mot sitt eget folk
Det kommer aldrig att hända i Sverige. Vi vet alla att det aldrig kommer att hända. Förljugenhetens apostlar i press och public service kommer att klänga sig kvar vid sina positioner tills de bokstavligen lyfts därifrån. Scenen är ett uttryck för min och många andras djupa förtvivlan över det svenska medieklimatet. När yrkesetik ersätts av blodtörstig hetsjakt på oliktänkande, när den journalistiska självförnedringen spränger alla fördämningar återstår bara satiren och skrattet. För att stå ut. För att orka. För att inte ge upp och gå ut i skogen och tjuta högt av förtvivlan. Det gör fruktansvärt ont att se mina kolleger grovt missbruka ett yrke som är menat att stå i sanningens och demokratins tjänst och istället liera sig med den politiska makten och bedriva ett mentalt krig mot sitt eget folk. Det är inget nytt, så har det varit under större delen av 1900-talet när socialdemokraterna har suttit vid makten merparten av tiden. Kadrar av tjänstvilliga socialdemokratiska journalister har lojalt fört ut regeringens propaganda i alla tillgängliga kanaler.
Föraktet mot läsarna/lyssnarna/tittarna
Men det mentala kriget har trappats upp, hetsen mot oliktänkande ökar märkbart för varje dag. En åsiktsfascismens ångvält, driven av Sveriges motsvarighet till Stasi – Expo – och en politiskt korrekt journalistkår manglar dagligen svenska folket. Någonting har hänt sedan regeringen Reinfeldt kom till makten 2006. Jag skissade lite av bakgrunden i min förra krönika, “Djungeltrummans talan”.
Journalisterna anser sig uppenbarligen stå höjda över folket, de är en egen sort. Jag vet av erfarenhet vilket förakt mot läsarna/lyssnarna/tittarna som finns bland många journalister. Allmänheten anses vara en korkad pöbel som inte förstår sitt eget bästa utan genom svart pedagogik måste uppfostras till att tänka rätt. Och “rätt”, det är vad journalisterna själva anser. Vettet måste helt enkelt bankas i folk av de självutnämnda magistrarna, och alla medel är tillåtna.
Journalisterna bygger en mental Berlinmur
Det är ett mentalt inbördeskrig som pågår, och dess drivkraft är hat. Med lögnens stenar bygger journalisterna den mentala Berlinmur som klyver landet längs skiljelinjer som splittrar familjer och skiljer vänner, par, släktingar och arbetskamrater åt i oförsonliga grupperingar. Sverige rämnar inför våra ögon. Var kommer hatet ifrån? Vad är grunden till den hatiska polarisering som med ursinnig frenesi drivs av media och ökar för varje dag?
Jag grubblar oavbrutet på hur det kunde gå så här illa. När började det gå snett, och varför? Jag har inga svar. Jag bara ser dag för dag hur rädslans och de politiskt korrekta lögnernas slöjor dras åt allt hårdare kring åsikts- och yttrandefriheten i ett före detta fritt och öppet samhälle. Hur fruktan sprider sig som ett gift. Jag betraktar mig själv som orädd. Men för första gången i mitt liv är jag allvarligt orolig för vad som håller på att hända i vårt land. Jag vet att när tillräckligt mörka och hatiska drivkrafter släpps lösa, då kan vad som helst hända. Då finns ingen trygghet kvar att luta sig mot.
Nyhetsankare säger upp sig i direktsändning
Osannolikheten i det skisserade tv-scenariot säger någonting om åsiktsdiktaturens förlovade land. I världen utanför Sverige har det nämligen redan hänt. De två nyhetsuppläsarna Cindy Michaels, 46, och Tony Consiglio, 28, sa i tisdags upp sina anställningar i direktsändning i den amerikanska ABC-stationen WVII, rapporterar Digital Journal. Beslutet hade mognat fram under flera år och var kulmen på långvarig oenighet med cheferna på TV-stationen.
“Det är lite komplicerat, men vi förväntades göra obalanserade nyheter, politiskt och i största allmänhet” sa Cindy Michaels. Tony Consiglio sa: “Jag ville bara veta att jag gjorde det bästa jobb jag kunde och att jag var ärlig och etisk som journalist, och det fanns tillfällen när det inte var möjligt att göra det.”
Både Cindy Michaels och Tony Consiglio visste att om de hade sagt upp sig på vanligt sätt skulle deras chefer inte ha tillåtit dem att säga adjö till tittarna.
Fast i en moralisk återvändsgränd
Svenska journalister har backat sig själva in i en moralisk återvändsgränd. Där sitter de fast och sprattlar. I ett försök att skyla sin belägenhet trappar de upp propagandan. Journalisterna har fått rasism på hjärnan. I deras ögon är hela svenska folket rasister. Den politiska hjärntvätten SKA lyckas! Den statliga agendan SKA genomföras till varje pris! Svenska folket SKA älska mångkultur och massinvandring! Det ska journalisterna ta mig fan se till! Annars är diagnosen klar. Om inte svenskarna frivilligt tänker ge bort sitt land till tredje världens befolkningar och hälsar våldtäktsrekord, bilbränningar, personrån, skottlossningar, mord, misshandel, bidragsförsörjning av analfabeter och andra yttringar av mångkultur med jubel och applåder – då är vi rasister och ska korsfästas under allmänt spott och spe.
Vi, som efter århundraden av utveckling och kamp är ett någorlunda jämställt samhälle ska utan protester låta oss fösas tillbaka till 600-talets arabiska syn på kvinnan som mindre värd än mannen, till sharialagar och hets mot homosexuella genom att acceptera islam. Annars är vi “antimuslimska”. Bra, då är jag definitivt “antimuslimsk”. För jag tänker inte ge bort en enda millimeter av den frihet från ideologiskt, religiöst och annat förtryck som jag och andra kvinnor och män har erövrat under senare delen av 1900-talet.
Journalisterna deltar inte i sitt eget moralmästerskap
Journalisterna driver ett perverterat moralmästerskap – där de diskvalificerar sig själva redan från start. Den mångkultur som de unisont hyllar väljer de konsekvent bort i sina egna liv. Det är en dubbelmoral som ger dem noll trovärdighet. Så med vilken rätt dömer de andra?
Sedan den statliga journalistutbildningen startade på 1960-talet har journalisterna kommit att utgöra en akademisk, ekonomiskt privilegierad och socialt mycket homogen grupp som trängs med andra journalister i storstädernas stadskärnor, som umgås framför allt med sina kolleger och har samma värderingar och politiska åsikter som andra journalister. Ett konformt gäng som skiljer sig väsentligt från andra svenskar – det är skilda världar. Klyftan mellan dem manifesterar sig bland annat i det flagranta sätt på vilket journalisterna sviker sitt uppdrag att granska den politiska makten och istället identifierar sig och lierar sig med politikerna. Dock inte alla politiker. Identifikationen, lojaliteten och värdegemenskapen gäller enbart de sju gamla riksdagspartierna, och i synnerhet miljöpartiet och vänsterpartiet. (Journalistkårens partisympatier.)
Uppstickarpartiet ska helst utplånas
Uppstickarpartiet Sverigedemokraterna ses som ett hot som ska misstänkliggöras, demoniseras och helst utplånas. Björn Häger rapporterar i sin bok “Problempartiet” att samtliga 26 intervjuade journalister (mediechefer och politiska reportrar) uppger att de avskyr SD och upplever det som ett problemparti. De anser genomgående att SD är ett främlingsfientligt parti som utgör ett hot mot demokratin.
”Journalisterna är partiska till förmån för rådande normer och värderingar – och ett parti som driver frågor som befinner sig i avvikelsesfären kommer därför att få medierna emot sig” skriver Björn Häger.
Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Mittuniversitetet, konstaterar i sin rapport ”Makt, medier och samhälle: en introduktion till politisk kommunikation” 2009:
”Journalister är sällan extremister. Istället befinner de sig i hög grad i de kulturella och sociala normernas mittfåra, och genom sitt arbete bidrar de till att befästa de existerande normerna. Genom journalistiken definierar medierna och journalistiken gränserna för normaliteten; gränserna mellan det acceptabla och oacceptabla och mellan de frågor och åsikter som är legitima och de som är extrema och illegitima. I det avseendet är de partiska till förmån för de etablerade kulturella och sociala normerna.”
Den journalistik som ska vara “fri” och ”oberoende” förvaltas alltså i dag av passionerade företrädare för utslätade mainstreamvärderingar. Journalisterna ser sig själva som demokratins försvarare mot “främlingsfientlighet”. Vad de inte ser är att själva använder odemokratiska metoder och sviker sitt professionella uppdrag att rapportera allsidigt och korrekt.
“En hatmobb för att krossa mig”
Ett par stickprov på den svenska åsiktsdiktaturen:
Jämställdhetsdebattören Pär Ström meddelar han slutar debattera. Påhoppen, hatet och hoten mot honom har gått för långt.
“Kända svenska journalister, etablerade författare och uppburna kulturpersonligheter har tillsammans bildat en hatmobb för att krossa mig och andra som inte tror på feminismen. Nyligen har jag också drabbats av regelrätta hot. Därför har jag motvilligt bestämt mig för att avsluta min opinionsbildning inom genus och jämställdhet” skriver Pär Ström på SVT Debatt.
En seger för demokratin?
Barnböcker med “Lilla Hjärtat” dras in
Stina Wirsén och bokförlaget Bonnier Carlsen stoppar sex barnböcker med den tecknade figuren “Lilla Hjärtat” sedan en klappjakt dragit igång med stridsropet att “Lilla Hjärtat” är en rasistisk stereotyp. En av bioaffischerna för Stina Wirséns barnfilm ”Liten skär och alla små brokiga”, som hade biopremiär i september, stoppades. Även vissa biovisningar ställdes in. Stina Wirsén slutar rita figuren helt och hållet. Men det räcker inte. Fyrtio personer ur det svenska kulturetablissemanget kräver på SVT Debatt att Stina Wirsén också ska stoppa filmerna med “Lilla Hjärtat”. De backas upp av den självutnämnda åsiktskommissarien Helle Klein på sajten Seglora smedja:
Under helgen hade Seglora smedja temadygn och tog bland annat upp just Lilla Hjärtat “som exempel på hur fel det blir när det koloniala perspektivet inte problematiseras tillräckligt i kulturen.”
Nöjda nu? En seger för demokratin? Eller för det svenska kulturetablissemanget och journalister som ser rasism överallt – och har lyckats med att beröva Stina Wirsén en förmodligen inte försumbar del av sin försörjning?
“Tidningen är demokratins dunderhonung”
Det går inte oväntat dåligt för den svenska dagspressen, mycket dåligt. Allmänhetens förtroende för journalisterna ligger i botten. Allt fler slutar köpa dagstidningar, upplagorna rasar och i storleksordningen 260 journalisttjänster ska bantas bort. Det är bara början.
”Den blödande dagspressen behöver omställningsstöd nu” skriker 15 desperata redaktörer på nästan lika många socialdemokratiska tidningar i en debattartikel i Dagens Nyheter. Mer än en halv miljard kronor per år betalas ut i statligt presstöd till andratidningar, oftast socialdemokratiska. Men det räcker inte för de femton redaktörerna. De vill ha mer av skattebetalarnas pengar för att kunna fortsätta ge ut politiskt korrekt propaganda som folk inte vill köpa längre. Argumentet är oslagbart: “För mångfaldens och demokratins skull.”
“Tidningen är ¬fortfarande demokratins ¬dunderhonung” tröstar sig Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman efter “Expressens mästerliga avslöjanden om Sverigedemokraterna”. “Det visar att tidningskiosken alltjämt är en given samlingsplats för offentligheten” skriver Wiman. Aldrig någonstans hörs journalisterna diskutera VARFÖR allmänhetens förtroende för dem har ramlat ned till en bottennivå och VARFÖR dagstidningarna hotas av sotdöden. Med formidabel brist på insikt och självrannsakan pekar de alltid på orsaker utanför dem själva.
Dispatch International – ett lackmuspapper
Som ett lackmuspapper som visar den utbredda nöden i media avtecknar sig den nystartade tidningen Dispatch International, som drivs av journalisterna Ingrid Carlqvist och Lars Hedegaard. Att starta en ny tidning i dag när marknaden för pressen störtdyker är någonting mitt emellan modigt och dumdristigt. Men Carlqvist och Hedegaard vill skriva om saker som andra media förtiger, så de kommer inte att lida på brist på ämnen.
Följaktligen har journalistkåren drabbats av full panik. Drevet går, blodhundarna flåsar, nu ska vi sänka Dispatch International med alla till buds stående medel. Sajten har upprepade gånger varit utsatt för attack. Efter upprörd diskussion i Medievärlden är nu media förkrossande eniga om att tidningen ska kallas “antimuslimsk” istället för “islamkritisk” för att skrämma bort så många läsare som möjligt. Det är så journalisterna trollar med ord för att genomdriva sin agenda.
Det är inte lätt när man inte vet skillnad på att kritisera ideologin islam och att kritisera muslimer. Det visade Publicistklubben Södras ordförande Per Svensson pinsamt tydligt när han i måndags kväll hade bjudit in Ingrid Carlqvist i “heta stolen” på Publicistklubben. Nu blev det han själv som med sin häpnadsväckande okunnighet om det mesta fann sig sitta i “heta stolen” medan Carlqvist formligen sopade golvet med honom med sakliga och glasklara argument.
Av någon egendomlig anledning ligger videoupptagningen inte ute på Publicistklubbens sajt, men det går att se debatten här, från drygt 38 minuter in i sändningen.
Fortsätta ljuga eller välja sig ett annat folk
Svenska journalister har ett val. Antingen börja arbeta hederligt. Eller sprattla kvar i sin moraliska återvändsgränd och fortsätta ljuga och demonisera oliktänkande. Men då måste de välja sig ett annat folk.
För dem som i likhet med mig ibland ger upp hoppet om sanning och förnuft finns tröst i de här orden av Vaclav Havel (1936-2011) . Jag har citerat dem tidigare, och jag kommer antagligen att citera dem igen. Tills det ljusnar.
”Den kvävande slöja som omger livet i lögn består av ett märkligt material. Så länge den hermetiskt täcker hela samhället tycks den gjord av sten. Men när någon bryter igenom den på en enda punkt, när en ensam människa ropar ”kejsaren är utan kläder” och när en ensam speldeltagare bryter mot spelets regler och därmed ohjälpligt avslöjar att det är ett spel, står allt i ett annat ljus. Hela slöjan tycks nu gjord av papper och ser ut att ohjälpligt trasas sönder i småbitar.”
Litteratur:
Björn Häger: Problempartiet.
Jesper Strömbäck: Makt, medier och samhälle: en introduktion till politisk kommunikation.
Af Julia Caesar
Tidligere kronikker af samme forfatter
Så sant som det var sagt!
“Upp till kamp emot kvalen….”
Jag kan berätta om vad jag själv upplever. Många svenskar lever i ett utanförskap. Många är arbetslösa. Många är bostadslösa. Många befinner sig i fas 3.Men kommer det flyktingar så finns det alltid boende, invandrarverket garanterar hyrorna,betalar deras tidningar på biblioteket, socialbidrag och bidrag till deras föreningar. De slipper känna utanförskap,de har lägenhet, sina föreningar, sin habibmusik, sina matställen. Vad har de för behov av oss svenskar? Den svenske mannen som kanske precis har blivit skild blir bostadslös, kanske arbetslös som alltid har levt ett tryggt liv kan helt plötsligt tappa fotfästet i tillvaron. Var finns fallskärmen, var finns samhällets… Read more »
Hon bor inte på söder hon bor säkerligen i östermalm eller i Vasastan.. Hon är inte sosse elit utan antagligen höger.. 🙂 DEt är den uppfattning jag får av henne..
F.ö. måste Sverige ta emot invandrare för vi föder för få barn per kvinna typ 1,8 eller så. Nativiteten är negativ pga. av alla aborter.. Förbjud abort istället om ni vill behålla Sverige mer svenskt.. Någon måste ju ta hand om den åldrande befolkningen, vem ska jobba på äldervården och sjukhusen om vi inte har personal för det – i dessa glamorösa yrken?
Martin Heidegger är en intressant filosof som vi fick läsa rätt mycket av i mitt gamla läroverk. Hans existentiella analys får en beskrivning av “Dasein”, d v s människans varande-i-världen. Den “oäkta” människan enligt H. är den människa som inte vågar se verkligheten i ansiktet. Hon vill inte tänka sig in i att hon en dag skall dö; hon gömmer sig i massan, tänker som alla andra tänker, beundrar vad alla andra beundrar och vågar inte vara sig själv. Hennes tal är inte verkligt talande utan bara tomt prat eller skvaller, hon upprepar alla andras klyschor, återger andras åsikter, utklädda… Read more »
Apropå folkrörelser,
så borde jag påmint om de väckelserörelser,
som ofta varit en grodgrund för de småföretag
som finns i orter som exempelvis Gnosjö och
Anderstorp i Jönköpings län.
Citat på nätet: “Jag kommer så väl ihåg, det sista året, hur Tage Erlander flög upp ur TV-soffan, som skjuten ur en kanon, då den korrekte och vänstervridne TV-reportern föreslog att Sverige kunde väl ta in arbetskraft, från Mellanöstern?” “Oh Nej Nej, för tusan. Ta för Guds skull inte in något folk därifrån, ty då skulle de ju ta med sig sin islamiska religion hit också, där vi har fri kristen religion. Det skulle ju då bliva rena katastrofen för det svenska folket.” Det finns reminiscenser hos den gamla generationens socialdemokrater, som minns detta och de förtjänar att tas med… Read more »
Sorgligt nog har finländska Hufvudstadsbladet kampanjerat för att också Finland borde ha en sammanslutning som Expo.
“• nazist: etnisk svensk som röstar på SD, Svenskarnas Parti etc”
Fast om man röstar på Svenskarnas Parti, då är man ju de facto nazist.
Jag instämmer till fullo med artikelförfattaren.
Men jag förundras över en sak när jag läser denna artikel: varför i hela friden nämns aldrig det värsta exemplet på PK-indoktrinering och regelrätt hjärntvätt av medborgarna; klimathotsbedrägeriet och miljöextremismen som är ett lika betydande och skrämmande hot mot vår välfärd, vår frihet och vårt demokratiska samhälle som den ohämmade invandringen!?
Julia Ceasars mening om att journalisterna tvingas välja mellan att sluta ljuga, alternativt skaffa sig ett nytt folk är riktig. Tråkigt nog visar journalisternas lojalitet och identifikation med allt icke-svenskt, att de sedan länge beslutat sig för att skaffa sig ett nytt folk. Slutresultatet av den förda politiken blir som alla torde inse – främlingsherravälde och förintande av det svenska.
Är det denna artikel du syftar på?
http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=18764
Journalisterna är ju i full färd med att fixa ett annat folk till vårt land, precis som Julia Caesar föreslår dem. Tyvärr för journalisterna så tror jag inte deras nya folk är intresserade av de tidningar svenska journalister producerar och än mindre vill köpa dem. Så det verkar inte som om journalisterna gör ett särskilt smart byte av folk. De hade ett folk som en gång i tiden var intresserade av vad de skrev. Men det folket dög inte åt dem. Så nu har de skaffat ett nytt som aldrig brytt sig och aldrig kommer att bry sig om vad… Read more »
Som vanligt en fullkomligt lysande krönika. Tack Julia!
Du nämner 15 desperata redaktörer som skriker efter mer skattepengar “för mångfaldens och demokratins skull.” (Stor humor.) Bland undertecknarna fanns chefredaktören för Länstidningen i Östersund.
Titta på denna länk tilll Länstidningen i Östersund och förundras. Hur långt ner kan en tidning sjunka? Det är rent ut sagt vämjeligt. Går det att komma 30-talets Nazityskland närmare än så här i propagandan mot dem som har “fel” åsikter?
http://ltz.se/ledare/ledare/1.5325048-alla-potentiellt-vardelosa-i-sd-s-varld
Ledaren var avskyvärd, men glädjande nog så uttryckte de flesta av kommentatorerna avsky mot att teckningen visade Jimmie Åkesson som en kackerlacka som skulle gasas ihjäl.
Denna retorik användes vid folkmordet på tutsier i Afrika.
En stående ovation till Lisbeth Åkerman. Hon inger hopp.
Ja, om det bare var så … 🙁
Ja, man måste väl kunna få drömma ibland…
I rubriken i en artikel på SVT:s sida beskrivs Dispatch International som “muslimfientliga”. När jag konfronterar tanten som skrivit artikeln så skickar hon mailet vidare till sin chef, Ulf Johansson, som i sin tur svarar mig. Jodå, de hade undersökt tidningen och personerna bakom denna och de var visst islamfientliga. Nu hade vokabulären svängt från muslimfientliga till islamfientliga. Det är dock fortfarande ganska långt från islamkritiska och det är minst sagt anmärkningsvärt att en organisation som kallar sig “oberoende” lånar sig till att fabricera ord som inte går i takt med sanningen. Jag svarade och undrade varför jag aldrig hört… Read more »
Det är t o m så att SVT kallar utgivarna av Dispatch International för “muslimfientliga”. Även om vi backar ett steg och de säger islamfientliga så är det fortfarande ett anmärkningsvärt språk av en organisation som kallar sig “oberoende”. När jag konfronterar journalistan som skrivit rapporten så vidarebefordrar hon mailet till sin chef, Ulf Johansson, som i sin tur svarar mig att de gjort en undersökning av tidningen och utgivarna och de är visst islamfientliga. Då undrar jag i mitt svar varför jag aldrig hört orden nazistfientlig eller kommunistfientlig … Det måste logiskt sett bero på att de som kritiserar… Read more »
Gode Julia
Har bestillt Verdenmestrene idag !
[…] ny läsvärd söndagskrönika av Julia Caesar. Denna gång om åsiktsdiktaturen och propagandan från media. By Señor H, on 25 november, 2012 […]
Lyssnade också då Ingrid Carlkvist sopade lokalen med den träige Per Svensson på publicistklubbens senaste möte, det var nog ingen speciellt lyckad kväll för Per Svensson! Eller så är han precis så dålig som han gav uttryck för. Hur han än försökte med rasisttemat, fick han klara och tydliga svar av I.C, även när han ansåg att du Julia Caesar var högerextrem, fick han till svar att så inte var fallet utan att du precis som många andra är djupt bekymrad över tillståndet i landet, och så är det ju, men det verkar som Sveriges journalister idag betraktar alla som… Read more »
Tusen tack Julia!
Utan våra djungeltrummor på nätet vore mörkret totalt för oss som vill ha lite samhällsanalys och granskning av makten till livs.
Svensk media måste vara något av det mest förljugna och troftigaste som går att uppbringa, åtminstone i den så kallade fria världen.
Tack JC för en — i vanlig ordning — suverän summering av tillståndet ombord på det sjunkande skeppet Sverige. . Då det gäller koshermedias ständiga förvanskningar av verkligheten finns det numera en uppsjö av “nyckelord” att lägga på minnet, som t.ex.: • papperslös: illegal invandrare utan legitima asylskäl • ungdomsgäng: ingen medlem är etnisk svenk • svensk: innehavare av svenskt pass, MEN ingen etnisk svensk • rasist: etnisk svensk som anser att även etniska svenskar har rätt till ett eget land • nazist: etnisk svensk som röstar på SD, Svenskarnas Parti etc • högerextrem: etnisk svensk med åsikt utanför koshermedia… Read more »
“Koshermedia” är ett bra ord.
Tack för en bra krönika Julia Ceaser!
Jag undrar varför det aldrig skulle hända i Sverige att journalister skulle tacka för sig i direktsändning?
De tillhör svekets administratörer som vill se svenskens undergång men kanske det blir deras egen.
Det kan inte hålla på så i all oändlighet.
Ett tack till våra danska vänner på Snaphanen! 2010 utgav författaren Lena Sundström boken Världens lyckligaste folk, där hon ger uttryck för sitt hat mot danskarnas förmenta rasism. För de som inte känner till Lena Sundströms bakgrund, bör det nämnas att hon var ett hittebarn från Söul i Sydkorea, som adopterades till Sverige vid sex månaders ålder. Hennes öde illustrerar på ett övertydligt sätt hur lätt det är för den, som har ett avvikande utseende, att bli benägen att vilja omforma alla andras attityder för att själv uppnå obetingad acceptans av det egna jaget. I en kommentar till boken 2010,… Read more »
Jag kommer aldig kunna bevisa det men säkerligen så blev hon mobbad under skolåren på grund av sitt då ovanliga utseende. Säkerligen har hon åtskilliga gånger blivit kallad för Tjing-Tjong och uppmanad att resa hem till Kina igen. Som alla vet, tack vare nobelpristagaren William Golding, så kan barn vara oerhört grymma när ingen vuxen ser på. Detta har sedan grundlagt ett hat mot svenskar och Sverige i allmänhet. Ofta brukar ju PK hävda att man inte skall dra alla över en kam och att gruppbestraffning är någonting fult. Denna regel gäller dock inte svenskar. Här skall alla bokstavligt talat… Read more »
Tack för ännu en lysande krönika, som tyvärr är sann!
Åsiktsfascismen i svensk MSM uppmärksammas även i Österrike:
http://sosheimat.wordpress.com/2011/10/03/schweden-zensur-von-leserkommentaren-im-kampf-gegen-rassismus/
Det är precis sådant som behövs, att utlandet får upp ögonen på vad Stasi journalisterna
håller på med här i landet! Till valet 2014 behövs således även hundratals utländska
valobservatörer som kommer hit och håller ögonen på hur valet sköts, för det valet kommer
att bli mycket smutsigt. Det är på tiden att strålkastarljuset sätts på utifrån hur det här lilla
märkliga landet körs i botten av ett fullständigt rabiat styre!
Det behövs inga utländska valobservatörer. Valobservatör kan man vara själv!
Följ bara mina råd så är möjligheten till valfusk minimal eller obefintlig:
1. Rösta i vallokalen på valdagen för då ser du att din valsedel hamnar i urnan.
2. Säkra din röst genom att närvara vid sammanräkningen.
Om dessa råd följes så är det mycket svårt att fuska. Det är ju inga Joe Labero som sitter och räknar lapparna.
Jo då Rune, det behövs visst, bara sådana fasoner som att SD s valsedlar inte
plockades fram, och att vänsterligister på flera håll försökte förhindra folk att
få tag i SD s valsedlar är bevis nog, sen biter kritik utifrån fan så mycket mer än
inhemsk sådan, det blir extra skamligt när ett land som i alla tider lotsats att man
är ett föredöme på Demokratins område blir avslöjade och kritiserade utifrån!
[…] http://www.dagelijksestandaard.nl/2012/11/ukip-en-de-geur-van-racisme Bron: http://snaphanen.dk/2012/11/25/sondagskronika-asiktsdiktaturen-sverige/ Vertaling door Vederso. Het bovenstaande artikel is een verkorte versie van het origineel. […]
Jag var under några år på 80-talet gift med en då mycket känd journalist i Sverige. Han har arbetat både på Expressen/ Aftonbladet som nattredaktör och med SVT från USA, där han bodde och vi träffades. Hans summering om journalister i Sverige var:
Klubben för inbördes beundran. Han var mycket duktigt journalist, men hade svårt med sanningen i sitt privatliv, vilket resulterade i skilsmässa inte bara från mig utan också en tidigare fru. Jag orkar inte leva med lögner! Vare sig de finns i hemmet eller i samhället. Till slut brister förtroendelinan och då är det kört!
Sanningen kryper alltid fram!
[…] Åsiktsdiktaturen Sverige. Julia Caesars […]
[…] Caesar, författare till boken Världsmästarna, skriver söndagskrönikor på Snaphanen som gör överbetalda journalister röda av avund. Ägna tid åt hennes alster och strunta i det som […]
Har försökt göra det här inlägget två gånger tidigare. Försöker nu en tredje (från en annan dator) så får vi se om det funkar: “De som befriat sig från åsiktspolisernas kontrollsamhälle vill inte in i buren igen” – en mycket god samtidsbetraktelse med anledning av Julias än en gång eminenta samhällsskildring. Att se Carlqvist krossa Per Svensson på Publicistklubben var ett sant nöje. Det var även intressant att han nämnde dina krönikor, Julia. De kallade han givetvis högerextrema! Va! En samtidsbetraktelse som genast blir högerextrem för att den inte filtrerar innehållet enligt Svensssons definitioner. Carlqvist bet av ordentligt i den… Read more »
Tålmodighed. Der er kun mig til at godkende kommentarer, som er havnet i spamfiltret, og jeg kan ikke sidde ved bloggen hele tiden. Der KAN gå op til max. 10 timer inden en kommentar kommer igennem, men de kommer
Luksus 😀
Din Ingrid Carlsson video er på vej, Steen – der var bare noget teknik, der drillede.
Og så var lyden også helt ude af sync ( 0.7 sekond ) på originalen, men det skulle
vist være løst nu.
Jeg har tilladt mig at beskære den fra 38:43, hvor Per Svensson er færdig
med at ævle løs, og Ingrid og han er klar til at begynde på deres debat.
Jeg håber, der er ok?
TARK! Så poster jeg den igen.
Jag missade en viktig detalj i artikeln och trodde glatt att detta faktiskt hänt. Vad jag missade var: “Det kommer aldrig att hända i Sverige. Vi vet alla att det aldrig kommer att hända. Förljugenhetens apostlar i press och public service kommer att klänga sig kvar vid sina positioner tills de bokstavligen lyfts därifrån. Scenen är ett uttryck för min och många andras djupa förtvivlan över det svenska medieklimatet. ” Jag var i alla fall glad en stund. 🙂
Mitt inlägg försvann så jag tar om det igen. Först ett tack för denna eminenta Julia som med sin klara röst förmedlar det vi alla känner – vare sig vi är SD-anhängare eller ej. Allt är inte mörkt. Plötsligt kunde SR p1 uppvisa två RIKTIGA journalister som grävde fram mörkat material från regeringssidan. För detta har de helt rättmätigt fått två fina priser. Har vi transparens som vi skryter om i Sverige ska vi verkligen ha transparens! Grattis! Sen kommer nästa och nästa och nästa… vansinnet, ångesten tycks har brutit ut. Hur ska dessa felfinnare i media kunna bryta denna… Read more »
Julias enormt välskrivna och intelligenta krönika kunde inte kommit lämpligare. Tack, tack! Denna söndagmorgon i radions P1 – jag sa grattis till de två RIKTIGA ! journalister som grävt fram det mörkade material som regeringen gömt undan. Har vi transparens ska vi ha det! Men det som fick mig att sätta mig käpprak i sängen var en röst som hette PO eller Bo Tidholm. De vanliga tiraderna mot oliktänkande kom givetvis fram, men det som berörde mig mest illa var denne Tidholms åsikter om personer som röstar på SD. De var lågutbildade och de var allmänt störiga, förutom att de… Read more »
Julias enormt välskrivna och intelligenta krönika kunde inte kommit lämpligare. Tack, tack! Denna söndagmorgon i radions P1 – jag sa grattis till de två RIKTIGA ! journalister som grävt fram det mörkade material som regeringen gömt undan. Har vi transparens ska vi ha det! Men det som fick mig att sätta mig käpprak i sängen var en röst som hette PO eller Bo Tidholm. De vanliga tiraderna mot oliktänkande kom givetvis fram, men det som berörde mig mest illa var denne Tidholms åsikter om personer som röstar på SD. De var lågutbildade och de var allmänt störiga, förutom att de… Read more »
Följande mail skickade jag igår till min lokaltidning, Jönköpings-Posten. Vanans makt är stor och visst är det trevligt med en färsk tidning till frukosten, men om man så gott som dagligen blir inte bara irriterad utan ofta rent förbannad, så når man till slut en gräns. JP har följt mig i 60 år, jag minns hur jag som sex-åring (jag är alltså 66 år idag) och nybörjare i första klass låg på köksgolvet och klippte ut dagens bokstav för att sen lägga den i en tom tändsticksask och ta med till skolan. I mitt föräldrahem var det en självklarhet att… Read more »
Om jag förstått maktstrukturen rätt aå har väl inte journalisterna själva så stor möjlighet att skriva “fritt” utan att det finns en chefsredaktör som filtrerar allt genom PK filtret. Chefsredaktören är i sin tur anställd och godkänd av tidningschefen eller heter det publicist kanske? Chefsredaktören får inte heller gå utanför ramarna som publicisten bestämt som i sin tur får order från ägarna. Högsta hönset bland ägarna umgås med andra höga höns i branschen där någon utvald är inbjuden till Bilderbergsgruppens årliga möten, där order utgår om vad som förväntas under det kommande året. Informationen går ut till utvalda politiker företagsledare… Read more »
Den som äger makten kommer att försöka försvara den in i det sista som vilken diktator som helst. Jag håller just nu på att läsa Nassim Nicholas Tallebs intressanta bok Den svarta svanen.Han växte upp i en välbärgad grekisk familj i Libanon. På grund av inbördekriget tvingades han tillbringa en stor del av sin ungdom i ett skyddsrum och grundlade en enorm beläsenhet i bland annat historia och filosofi. När jag läser aktiverar det min hjärna som börjar slå ihop saker och ting. Han talar om hur historien framskrider sakta men plötsligt tar stora hopp och allting är förändrat. Oftast… Read more »
Tack för tipset. Jag gick in på nätet och hittade bl a den här intressanta vinkeln från Nicholas Talebs bok “Den svarta svanen”: Taleb: “Att leva på vår planet i dag kräver mycket mer fantasi än vi är gjorda för att använda. Vi saknar fantasi och förtrycker den hos andra.” Ett annat exempel i boken handlar om förf Umberto Ecos bibliotek (läs förresten dennes bok om USA!). Eco äger över 30 000 böcker De flesta reagerar på detta med att fråga honom: “Hur många av de här böckerna har du läst?” Taleb skriver att poängen är den motsatta: “Lästa böcker… Read more »
Han gjorde sig en hacka på finanskrisen, den där “narcissisten” de kallar honom, Nassim Taleb, så han behöver inte bry sig om “Vested Interest-teorin” i sitt liv. Han avskyr journalister, bankirer och akademiker och lämnar tillbaka sin lön till arbetsgivaren.
Kanske kan hans “Black Swan-teori” tillämpas på Invandringen. Svan 1 är vit, 2, 3… n : Alltså är alla svanar vita:
50-talet, 60-talet…:”alla” svenskar tycks gilla invandring. Men nu börjar det dyka upp “svarta svanar” (eller bruna som kackerlackor enligt var väl Länstidningen Östersund idag?) Måste alltså bekämpas för att inte “systemet” skall rasa.
Min dotters kamrat min favorit muslim tjej säger . Alla ska ha rätt till sin tro. Men vi ska acceptera att vi bor i Sverige. Hade alla den inställningen då hade vi ett annat land. Svensken behöver man inte acceptera man behöver inte visa respekt mot han ens. Man rånar han och lämnar han medvetslös på järnvägsspåret så dessutom blir överkörd. Det säger allt. Men säger svensken något då är det röda rasistkortet från media. Människans lika värde gällde det inte han som blev lämnad medvetslös på spåret. Du har så rätt i det Julia media är bara en stor… Read more »
Man måste tänka rätt, inte bara som journalist. Kom att tänka på – utöver Pär Ström och Stina Wirsén – Annika Dahlqvist inom medicinen och han med boken Fettskrämd, Ravnskov. Sedan finns ju alkoholskräcken, såg en artikel i Läkartidningen (av en prof. em.) vilka häpnadsväckande goda effekter etanol har, sällan påvisade av läkemedel. Begreppet “Vested Interest” kan nog ge förklaring av fenomenet.
“Stina Wirsén och bokförlaget Bonnier Carlsen stoppar sex barnböcker med den tecknade figuren ‘Lilla Hjärtat’ sedan en klappjakt dragit igång med stridsropet att ‘Lilla Hjärtat’ är en rasistisk stereotyp.” Vi vet ju också vad som hade hänt om det INTE funnits en människa som Lilla Hjärtat. Då hade Stina Wirsén anklagats för att inte visa upp den “etniska mångfald” som finns i dag i Sverige … Det är med illa dold förtjusning som jag konstaterar att arbetslösheten ökar i journalistkåren. Problemet är dock att journalisterna är så introktrinerade i sina egna godhetstankar att de inte inser varför den ökar. Jag… Read more »
Vad sägs om T-shirts med påskriften “Har du skrattat av en (din?) journalist i dag?” 😀 Idén är härmed givet fri til almén bruk. Humorn är ju et underbart vapen – särskillt när den vänder seg imot maktens folk, som inte als gillar att bli skrattat högt av – och som ju inte als är vana vid detta i nutidens PK-Sverige. Kanske vore det också en bra ide med massor av journalist-skämt? Det allra värsta – och rent av förolempande! – är ju, att dessa urusla jounalister och alla de självutnämnte åsiktspåver och glorieputsera rent faktiskt tror, att vanligt folk… Read more »
“Allmänheten anses vara en korkad pöbel som inte förstår sitt eget bästa”
Det kan jag hålla med om (att allmänheten är en korkad pöbel).
Sedan däremot så beskrivs dom så kallade invandrade inte som en korkad pöbel.
Och det kan jag inte hålla med om.
PK och jag är överens – svenskar är skit.
Så jag förstår inte varför dom inte kan vara överens med mig om att invandrare, och därmed invandring, är skit.
LOL, Et kort øjeblik troede jeg lige jeg var gået glip af årets nyhedshistorie i Svensk Tv 🙂
Men Julia Caesar har naturligvis ret – Det vil aldrig ske. Vi vil aldrig høre sandheden fra journalisternes mund, de er jo os andre lang overlegne udi moral og etik.
En som definitivt har nått kulmen på sitt PK skrivande är väl ända Lars Johansson.
http://hd.se/blogg/larsjohansson/