You don’t say? Peter Sutherland, formand for Goldman Sachs og FN’s særlige repræsentant for migration. Er de nationale parlamenter andet end amatørteaterscener, og kan en blot tempereret nationalt sindet være andet end EU modstander? Jeg stemte for dette monster i sin tid, der nu mest minder om Hamas: Det kom demokratisk til magten, men har nu sparket stigen ned, det klatrede op af. EU’s “udenrigsminister” Federica Mogherini, en italiensk socialdemokrat der har skrevet speciale om politisk islam,  har netop ovenpå den seneste muslimske terror udtalt:

“Islam holds a place in our Western societies. Islam belongs in Europe. I am not afraid to say that political Islam should be part of the picture”. (også tweetet på arabisk)

The EU should “do its best to undermine” the “homogeneity” of its member states, the UN’s special representative for migration has said. Peter Sutherland told peers the future prosperity of many EU states depended on them becoming multicultural. He told the House of Lords committee migration was a “crucial dynamic for economic growth” in some EU nations “however difficult it may be to explain this to the citizens of those states”.

An ageing or declining native population in countries like Germany or southern EU states was the “key argument and, I hesitate to the use word because people have attacked it, for the development of multicultural states”, he added.” It’s impossible to consider that the degree of homogeneity which is implied by the other argument can survive because states have to become more open states, in terms of the people who inhabit them. Just as the United Kingdom has demonstrated.”

“The United States, or Australia and New Zealand, are migrant societies and therefore they accommodate more readily those from other backgrounds than we do ourselves, who still nurse a sense of our homogeneity and difference from others. “And that’s precisely what the European Union, in my view, should be doing its best to undermine.” EU should ‘undermine national homogeneity’ says UN migration chief

Malmø, Sveriges Grækenland

Malmø, multikulturens udstillingsvindue, er fallit og bankerot og holdes oppe af de endnu fungerende dele af Sverige. Socialt er byen også et fallitbo, men disse fakta spiller ingen rolle for en svensk politiker, der drikker hvidvin i enklaven Almedal.  Økonomen Tino Sanadaji skriver i Blir det lång sikt snart?, en rubrik der hentyder til, at de første mange årtier var “indvandringen til Sverige en direkte gevinst.” NU er den det kun “på lang sigt”. Temmelig lang, ser det ud til. Vil resten betale en skat til det indtil da, der giver dem selv mindre og mindre, eller vil velfærdssamfundet bare forsvinde, som det var Reinfeldts udtalte ønske?

Almedalen är full av politiker och journalister som kännetecknas av ett stort mått av ”blissful ignorance”.

Malmös budget är minst sagt intressant läsning. Nästa år räknar Malmö kommun med 17 miljarder i nettokostnader, vilket finansieras med 12 miljarder i egna skatteintäkter och 5 miljarder i kommunalt utjämningsbidrag. Ytterligare ca 5 miljarder går till landstinget i Skåne. Om Malmö vore ett eget land skulle det ha ett större strukturellt underskott än Grekland.

På ytan kan delar av Malmö se ut att ha förbättrats, men det beror helt enkelt på att landets övriga skattebetalare generöst har finansierat dyra byggprojekt.Den centrala förklaringen till den dåliga utvecklingen i landets mest mångkulturella kommuner skriks samtidigt ut från statistiken: invandring kombinerad med decennier av misslyckad integration

Om Malmö hade haft samma demografiska fördelning som övriga landet hade dess ekonomi sett helt OK ut. Till saken hör att den andra generationen i Malmö och övriga mångkulturella kommuner klarar sig mycket sämre, speciellt de med bakgrund från utanför Europa. I takt med att första och andra generationens invandrare blir en allt större andel av befolkningen eroderas därför skattebaserna gradvis. En av de mest oroväckande trenderna som har sopats under mattan är att andra generationen utomeuropeiska invandrare klarar sig långt sämre i termer av utbildning och inkomst.

ESO-rapporten ”En förlorad generation?” är kuslig läsning för de som bekymrar sig om landets framtid, men dess resultat har inte diskuterats i media. Tvärtom försäkrar makthavarna i Almedalen entusiastisk att integrationen fixar sig själv any day now.

Har landets statsbärande parti överhuvudtaget en plan annat än att skjuta upp problemen ännu en mandatperiod och hoppas på det bästa?